2348395 GP09100 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:100 Tisdagen den 23 april 2001/02 100 2002-04-23 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:377 om undervisning i svenska språket interpellationsdebatt C44B67CE-07EC-42E7-A1E6-8649F7F0B8A8 57 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) s Fru talman! Vägen heter utbildning. Ja, jag kan helt och hållet hålla med Petra Gardos om den ut- gångspunkten, men när det gäller allas möjligheter till utbildning skiljer vi oss åt. Om Petra Gardos menar allvar med sitt engagemang i utbildningsfrågorna måste hon börja med att syna sitt eget partis politik. Jag lyssnade på referatet av kondensatet av det bästa i moderat skolpolitik när ni för någon vecka sedan samlades i Göteborg till en stor träff med näs- tan alla ledande moderata kommunalpolitiker. Två saker i refereratet framstod som era toppfrågor vad gäller skolan: 1. Skolor ska kunna läggas ned. 2. Skolor ska kunna gå med vinst. Hur dessa två bärande idéer ska bidra till att minska klyftor i Sverige och ge alla lika möjligheter är för mig en fullständig gåta. Hur tänker ni er detta när ni just talar om det här med statlig skolpeng kopplad till individer, inte till behov? Det ska ju vara samma peng till var och en - en marknad för skolor där man väljer och där den skola som är framgångsrik får mycket resurser och den skola som är mindre framgångsrik får tynande resurser? Skolor måste kunna läggas ned - ja, det är svårt att säga emot det. Man vad är det för process som väntar de barn som går i den skola som hamnar i bakvatten? Det går några år, och man finns kanske just i storstadens utsatta stadsdel i en skola som får allt mindre resurser. I Stockholm har vi exempel på precis detta - skolpengssystem och det faktum att skolor som inte lyckas attrahera eleverna får en allt sämre ekonomi och allt större svårigheter att klara de stora uppgifter som de har. Någon gång kommer väl nedläggningsdatumet när moderaterna jublar. Men hur är det under tiden? Hur många generationer ska gå där och få dålig utbildning, medan en annan skola får möjligheter att gå med vinst? Detta syntes väldigt tydligt när vi lyckades pressa Folkpartiet i Stockholm att faktiskt satsa mer på sko- lor med de största utmaningarna. Man går alltså ifrån skolpengssystemet och avsätter några miljoner kronor extra till förortsskolorna. Vem protesterar när vi lyck- as pressa Folkpartiet till detta? Jo, Moderaterna. De vill inte frångå skolpengssystemet. Varför ge mer pengar till skolor som har större behov? Pengen ska ju följa eleven. Detta är ett system som jag menar är djupt osoli- dariskt och som kommer att skapa ökade klyftor. Jag tvivlar inte ett ögonblick på Petra Gardos engage- mang för allas rätt till skola, allas rätt till god utbild- ning och allas rätt att använda just utbildningen som en möjlighet att växa i samhället. Men det är en kon- kret politik som ligger bakom det hela och som kan bli förödande för många grupper i samhället. Jag är övertygad om att det behövs ett större ge- mensamt ansvar. Det handlar om att bygga på vår tradition av den demokratiska skolan, den gemen- samma skolan, där skolan inte är en sak bara för Petra Gardos och hennes familj utan där skolan är allas vår sak och allas vårt ansvar. Det går inte att förena detta med sättet att se på skolan som en marknad, med skolpengen och med de två ledstjärnorna - detta med att lägga ned och att gå med vinst. Snarare handlar det om det gemensamma ansvarstagandet. Det handlar om mer resurser till skolan och om ett bättre kvalitetsarbete i skolan. Vi ska öka måluppfyl- lelsen i skolan, och vi ska också kunna göra särskilda insatser för de skolor som behöver särskilt stöd. Det tror jag är en politik som möter ett mycket större förtroende bland folk än vinst- respektive lägga ned- principen för skolpolitiken. 0977281927618 N 2010-01-01 00:00:00 153715 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09100/#anf57