2348395 GP09100 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:100 Tisdagen den 23 april 2001/02 100 2002-04-23 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:377 om undervisning i svenska språket interpellationsdebatt 66AF27E1-AC96-4882-849D-85C578EE6F0D 55 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) s Fru talman! Petra Gardos har frågat vilka initiativ jag ämnar vidta för att alla elever ska uppnå godkän- da kunskaper i svenska språket. Petra Gardos har också frågat vilka initiativ jag ämnar vidta för att elever med invandrarbakgrund ska få de förutsätt- ningar som krävs för att uppnå tillräckligt bra färdig- heter i svenska språket. Jag instämmer i att goda kunskaper i svenska är centrala för elevers framgång både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det är dock viktigt att poängtera att det är många och bitvis komplexa faktorer som påverkar elevers studieframgång. Vissa av faktorerna är relaterade till utländsk bakgrund, andra är generella för alla elever. Många av faktorerna beror på omstän- digheter som inte skolan råder över, t.ex. bostadsseg- regation och utbildningsnivå hos föräldrarna. Åtgär- derna för att förbättra situationen behöver därför vara dels generella, dels specifika för elever med utländsk bakgrund. Beträffande generella insatser bör först nämnas att regeringen sedan hösten 2001 genomför en mycket stor ekonomisk satsning genom de riktade statsbidra- gen till personalförstärkningar i skolor och fritids- hem. Det främsta syftet med denna satsning är att förbättra måluppfyllelsen. Genom detta riktade stats- bidrag kan kommunerna anställa fler lärare och annan personal i skolan och därmed öka kvaliteten på un- dervisningen. Nivån på statsbidraget höjs stegvis till 5 miljarder kronor per år under en femårsperiod. Jag är övertygad om att vi får se resultat av denna ekono- miska förstärkning framöver. En annan åtgärd för att öka måluppfyllelsen är ett mer effektivt och strukturerat kvalitetsarbete i kom- muner och skolor. Det behövs en mer regelbunden och heltäckande kvalitetsutvärdering av skolorna kombinerat med effektiva insatser för skolor som inte möter kraven. Statens skolverk har fått regeringens uppdrag att rikta insatser mot kommuner med en stor andel skolor där många elever inte når målen. Skol- verket ska diskutera med kommunerna vilka åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen. Särskilt viktigt är det att kommuner och skolor sätter in stöd för elever så tidigt som möjligt och även tittar speci- fikt på åtgärder för att stärka undervisningen i svens- ka för barn med utländsk bakgrund. Jag anser att skolorna måste ta ett tydligare ansvar för varje elevs kunskapsutveckling. Varje elev bör ha en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, som visar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå de nationella målen. Därmed skulle rätten stärkas för eleverna att få det stöd och den stimulans de behöver för att gå vidare, och de överenskommelser eller åtaganden som skolan, eleven och föräldrarna gör skulle få ökad betydelse. Att varje elev får en indivi- duell pedagogisk bedömning är naturligtvis särskilt viktigt för elever med bristande kunskaper i svenska språket och för elever som även i övrigt kan ha behov av särskilt stöd. Förskolan är det första viktiga steget i utbild- ningssystemet. Här får barnen en god grund för lä- rande och språkutveckling. Det är därför mycket betydelsefullt att vi genomför de viktiga reformer som ger fler barn tillgång till förskolans pedagogik; den allmänna förskolan för 4-5-åringar, maxtaxan och rätten till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga. Lärarna har en nyckelroll i genomförandet av en skola med hög kvalitet. Förutom den nya lärarutbild- ningen genomför regeringen dessutom en satsning för att ge obehöriga lärare den kompletterande utbildning de behöver för att nå lärarbehörighet. Regeringen genomför också riktade satsningar på kompetensut- veckling i specialpedagogik för lärare som stöd bl.a. till elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta kom- mer naturligtvis elever med brister i färdigheterna i svenska till godo. De nu nämnda satsningarna har som syfte att fler elever ska lämna grundskolan med godkända betyg. Detta gäller alla grupper av elever i alla sorters kom- muner. Det finns emellertid andra insatser som mer direkt är riktade till elever med utländsk bakgrund. Inom ramen för regeringens storstadssatsning ge- nomförs åtgärder för att förstärka utbildningen i stor- stadsregionerna. Förskoleplats på deltid har erbjudits alla barn mellan tre och fem år som annars stått utan- för förskoleverksamheten i de aktuella bostadsområ- dena. Insatser har också gjorts för att främja barns språkliga utveckling, både i förskolan och i grund- skolan. Värdet av tidiga insatser gäller alla delar av barns och ungdomars utveckling, i synnerhet basfärdigheter som läsning, skrivning och räkning. För barn med utländsk bakgrund är språkutvecklingen central för att de senare ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen. I detta sammanhang måste även moders- målets betydelse framhållas. Goda kunskaper i mo- dersmålet bidrar till utvecklandet av en trygg identitet och underlättar all inlärning. Modersmålsundervis- ning har en viktig funktion genom att den behövs som stöd för utvecklingen både av modersmålet och av svenskan. Regeringen gav i juni 2001 Skolverket i uppdrag att göra en bred översyn av modersmålsundervisning- ens ställning och att lämna förslag till förbättringsåt- gärder. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 maj i år. Jag anser att det finns skäl att även i fortsättningen fokusera på att förbättra utbildningsvillkoren för elever i segregerade områden. Erfarenheterna från regeringens storstadssatsning är värdefulla i det fort- satta arbetet. I språkförskolorna, som utvecklats inom ramen för detta projekt, har man strävat efter att in- tegrera svenska barn och barn med annat modersmål. Även organisation av och innehåll och kvalitet i un- dervisningen i svenska som andraspråk behöver upp- märksammas. 0977281927618 N 2010-01-01 00:00:00 153713 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09100/#anf55