<anforande>
<dok_hangar_id>2348395</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:100 Tisdagen den 23 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:369 om digi- tala mottagare</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0576C807-CC16-4A6F-8C78-EC36A407A389</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>OLA KARLSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt mig först tacka för det mycket
korta svaret. Låt mig sedan också konstatera att riks-
dagen är den plats där man ska kunna föra intressanta
principdiskussioner om utvecklingen på medieområ-
det. Det borde öppna för möjligheten att få en prin-
cipdiskussion om det ändå ganska stora förslag som
har förts fram.
Förslaget om "folkbox", eller "Maritalåda", som
det också har kallats i en tidning, har förts fram som
ett remissvar på Digital-TV-kommitténs betänkande.
Det är få utredningar som så brutalt har slaktats och
strimlats som den utredningen. Den enda parallell jag
kan komma på är Lokalradiokommittén.
Flera av de riktigt tunga remissinstanserna har så-
gat utredningen jämns med fotknölarna eller strax
under det. Statskontoret, Riksrevisionsverket och
SVT har konstaterat med något olika ordvändningar
att utredningen inte kan ligga till grund för ett poli-
tiskt ställningstagande.
En av de modeller som har förts fram av remissin-
stanserna är gratisdistribution av enkla mottagare. Det
är framför allt SVT och Teracom, som har mycket
nära kontakter med departementet, som har fört fram
de idéerna.
Jag förstår att statsrådet inte kan gå in på detaljer
när ett beredningsarbete pågår, men det borde ändå
finnas utrymme för en principdiskussion.
Jag slår gärna fast att det finns vissa statliga in-
tressen i det här. Jag tycker att staten måste hjälpa till
att skapa utrymme för att SVT ska kunna få lägre
sändningskostnader. Staten ska också hjälpa till så att
alla ska kunna se TV, dvs. statliga insatser är eller
kan vara befogade där distribution eller mottagning är
mycket dyra.
Jag tycker också att det är viktigt att teknikskiften
sker frivilligt. De ska komma som en följd av att
konsumenterna uppfattar erbjudandet som bra - inte
därför att de påtvingas det uppifrån av staten. Det är
också viktigt att SVT:s distribution är teknikneutral.
Med detta sagt tycker jag att det är rätt så lätt att
komma fram till att staten inte ska skjuta till miljard-
belopp för att subventionera TV-mottagare. Det
måste finnas många, många andra områden som lig-
ger mycket högre på en prioriteringslista. Det kan inte
vara en statlig uppgift att med miljardbelopp subven-
tionera mottagare, även om jag förstår det mot bak-
grund av de mycket stora problem som bolaget Boxer
har i dag. I dagsläget lär ökningstakten vara ungefär
netto 1 000 boxar mer - i alla var det så i februari
månad. Ska man uppnå det mål man har satt så tar det
alltså ytterligare 650 månader, eller lite drygt 55 år,
innan man har nått målgruppen.
Jag vill ändå fråga statsrådet: Är det en statlig
uppgift att skjuta till miljarder till att subventionera
TV-mottagare? Väljarna har rätt att få höra ett prin-
cipsvar före valet.
</anforandetext>
<intressent_id>0464639640213</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153697</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09100/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
