2348519 GO0999 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:99 Onsdagen den 25 april 2000/01 99 2001-04-25 00:00:00 Egenskapskrav på byggnader 7DBE42A5-5A56-4D92-AA85-A7574910AFA4 61 OWE HELLBERG (v) v Fru talman! I dag talas det mycket om det ekolo- giskt hållbara samhället och om ekologiska kretslopp- stillämpningar. Men när det närmar sig en konkretion av dessa begrepp blir det genast värre. Statsministern har använt begreppet i sin regeringsdeklaration, och enligt den kommande miljömålspropositionen ska vi i Sverige inom en 20-årsperiod åstadkomma något som liknar ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi ska uppnå mätbara miljökvalitetsmål inom 15 områden. Ett av de målen gäller den byggda miljön. Man kan då fråga sig om det går att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle när det gäller den bygg- da miljön. Svaret är nog nej, men det går att göra mycket för att minimera de skadliga verkningar som den byggda miljön för med sig. I ett internationellt perspektiv är det här nödvän- diga krav för detta jordklots överlevnad om vi samti- digt vill uppnå en ekologisk hållbar fördelning av jordens resurser. Den rika världens konsumtion av jordens resurser kräver fyra jordklot till om hela värl- dens befolkning ska ha samma möjligheter som vi har. Det går naturligtvis att sätta stort hopp till teknisk utveckling, men det krävs också ett revolutionärt grönt tänkande och ett systematiskt åtgärdande av fel och brister i den byggda miljön. Vi som bor i Sverige och tillhör den rika världen måste naturligtvis föregå med gott exempel och göra det vi kan på både kort och lång sikt. I det betänkande som nu ska behandlas har Väns- terpartiet tre reservationer. Där finns exempel på nödvändiga förändringar av regelsystemet och lag- stiftningen för att man på sikt ska nå miljökvalitets- målen för den byggda miljön. I lagen om tekniska egenskapskrav på byggnads- verk finns inte begreppet ekologisk kretslopp- stillämpning med. Hur ska då planerare och byggare veta vad man har att rätta sig efter när det gäller dessa frågor? Vilka råd och anvisningar finns att tillgå? Det är naturligtvis magert, och i stället för att samhället tar ett ansvar och ställer kraven blir det här en affärsi- dé för byggentreprenörer som rätt ofta misslyckas. Det mest kända exemplet på senare år är Hammarby Sjöstad som skulle bli en föregångare på miljöområ- det och i stället blev en stor skandal med fukt- och mögelproblem för redan inflyttade bostadsrättsköpa- re. Miljöbalken ger en fingervisning om att det som byggs ska vara ekologiskt hållbart, vilket klart och tydligt framgår av balkens 2 kap. 4 och 5 §§. Begrep- pet är dock otydligt och måste naturligtvis följas upp i den lagstiftning som gäller byggprocessen och i de författningsbestämmelser som gäller byggnadsverk och byggnadsprodukter. Lagen om tekniska egen- skapskrav bör kompletteras med ett tionde egenskap- skrav, nämligen ett krav på tillämpning av ekologiskt hållbara kretsloppslösningar i sin helhet. En sådan lagstiftningsparagraf kan naturligtvis inte vara hel- täckande från början utan bör kompletteras och änd- ras allteftersom nya kunskaper och nya krav kan tillföras. Begreppet måste konkretiseras, och det finns ingen anledning att vänta längre med detta. Utskottets avslagsmotivering är minst sagt lam och intetsägande. Utskottet hänvisar till skrivningarna i miljöbalken, men de ger ingen vägledning i byggprocessen, och byggtekniska frågor ska ju hanteras där. Det är bara allmänna råd och anvisningar. Nej, ni måste nog bättra på argumenten, socialdemokrater! Eller vill ni inte vara med på båten när det gäller att försöka upp- fylla miljökvalitetsmålen för den byggda miljön fram till 2020? Ett annat grundläggande krav är att få till stånd en miljö- och energideklaration av bostäder. Det är ett krav som nu verkar dras i långbänk, ungefär som kravet på tillgänglighet för funktionshindrade i den byggda miljön gjorde. Redan 1995 gjorde riksdagen på bostadsutskottets förslag ett tillkännagivande till regeringen om att ett system för kvalitetsdeklaration av bostäder bör utvecklas och komma i praktiskt bruk så snart som möjligt. Det har alltså gått sex år sedan dess. Socialdemokrater! Det är väl ändå inte att be- trakta som särskilt snabbt agerat med tanke på de resultat som uppnåtts hittills. Försöksverksamhet i all ära, men det är naturligt- vis en lagstiftning som behövs, och den ska vi inte behöva vänta längre på. Det finns snart varudeklara- tioner på det mesta i konsumtionsväg men inte på en så betydelsefull produkt som en bostad. En miljö- och energideklaration är viktig ur flera aspekter. Den sätter press på byggherrarna vid nyproduktion att använda bästa möjliga material och att bygga energi- snålt. Det ger goda förutsättningar att bättre ta till vara använt byggmaterial vid ombyggnationer. Det ger också bättre möjligheter att bedöma livslängden och driftskostnaderna på bostaden utifrån de bygg- material som finns. Nu är det väl dags att sätta ett datum för när en energi- och miljödeklaration av bostäder ska kunna användas i praktiken! Det tredje förslaget för en ekologiskt hållbar byggd miljö är kravet på förbud mot direktverkande el som uppvärmningskälla i en- och tvåbostadshus. Det finns alternativa lösningar. Detta är också nöd- vändigt att genomföra med tanke på dels den ener- giomställning som ska genomföras i landet, dels att det är direkt olämpligt att använda en förädlad energi- råvara till en lågproduktiv produkt som uppvärmning. Alltför många egnahemsägare och bostadsrättsin- nehavare sitter fast i ett beroende av direktel. Dess- utom är det dyrt att ställa om till andra uppvärm- ningsformer. Ca 40 % av all elenergi i landet används till att värma upp bostäder och lokaler - ett dyrt och slösaktigt sätt att använda elenergi på som bör fasas ut. Utskottet vill inte ifrågasätta att detta är ett rimligt krav men vill se frågan i ett större sammanhang och hänvisar till en kommande miljömålsproposition under våren. Vad jag har erfarit kommer inte denna fråga att vara föremål för denna proposition. Detta är ju en enskild fråga, och tycker man att vi bör förbjuda direktverkande el vid nyproduktion och större om- byggnader kan man göra detta utan att hänvisa till andra beslut. Socialdemokrater! Det är bara att slå till! Förslaget finns här och nu. Till sist vill jag ta upp en fråga som berör barnen och deras säkerhet i boendet. Den byggda miljön ska ju inte bara vara ekologiskt hållbar utan även socialt hållbar. Barnolyckor där oskyldiga barn faller från fönster och balkonger, ibland med dödlig utgång, därför att det saknas säkerhetsanordningar som för- hindrar detta måste elimineras. De flesta olyckorna sker i miljonprogramsområdena, i hus byggda före 1973, vilket Barnombudsmannen påpekar gång på gång i sina årliga rapporter till regeringen. Oskyldiga barn drabbas, särskilt barn i miljonprogramsområde- na. Alltså är detta även ett klassbetingat problem. Problemen är väl kända. Boverket föreslog redan 1993 att detta skulle ändras så att samma regler för barnsäkerheten som gäller i bostäder byggda efter 1973 skulle gälla även i bostäder byggda före 1973. Hur länge ska moderater och socialdemokrater brom- sa detta krav? Bryr ni er inte om barnens säkerhet? Fem partier står enade i frågan. Från Vänsterpartiets sida kommer vi oförtrutet att kämpa vidare för denna självklara lagstiftning. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva- tionerna 5 och 7. Jag står naturligtvis bakom våra övriga reservationer också. 0111536149811 N 2010-01-01 00:00:00 168553 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0999/#anf61