<anforande>
<dok_hangar_id>2348519</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0999</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:99 Onsdagen den 25 april</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>2001-04-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En säkerhetsordning för 2000-talet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>34335FD1-DBD0-432A-A250-3A7C0DB24708</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>LARS OHLY (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jan Erik Ågren sade att den svenska
neutralitets- och alliansfrihetspolitiken har spelat ut
sin roll.
Min fråga med anledning av det blir: På vilket sätt
har den svenska säkerhetspolitiska doktrinen varit en
hämsko för Sveriges möjligheter att föra en egen
politik? På vilket sätt har den svenska alliansfriheten
och neutralitetspolitiken förhindrat Sverige från att
föra en säkerhetspolitik som Jan Erik Ågren vill se?
</anforandetext>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>168496</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0999/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
