<anforande>
<dok_hangar_id>2348517</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:97 Fredagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2001-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa utrikeshandelspolitiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>227FBE6D-AD9E-43CA-8184-EBDFF2312F6A</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>INGER STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill börja med att rikta mig till
Leif Pagrotsky. Jag vill uttrycka min glädje över att
ministern har tagit sig tid för att komma hit till oss på
fredag morgon och vara med i debatten. Vi i närings-
utskottet är inte bortskämda med att ministrar deltar
när vi debatterar våra frågor. Jag uppskattar verkligen
att ministern är här.
Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom hela
betänkandet. Jag yrkar således bifall till utskottets
förslag i betänkandet och avslag på samtliga reserva-
tioner.
Sverige är sedan gammalt en nation som är för en
fri och öppen handel. Vad hade Sverige varit i dag
om vi inte hade kunnat exportera våra skogsproduk-
ter, vår malm osv. och samtidigt importera råvaror
och produkter som vi inte har kunnat producera i vårt
land? Det är tack vare handeln och handelskontakter-
na som våra vyer vidgades och kunskaperna ökades.
Det var så vårt välstånd växte fram.
I våra dagar ser vi tydligt, och kan också se på
kort tid, hur länders välstånd kan relateras till ökad
öppenhet, demokrati och frihandel. Vi kristdemokra-
ter stöder till fullo WTO:s uppgift och mål. Världs-
handeln måste styras av långsiktiga stabila spelregler.
Vi måste avveckla handelshinder och motverka pro-
tektionism.
Men detta är, som vi alla vet, inte så enkelt. WTO
ska ena 140 länder, varav drygt 110 är s.k. utveck-
lingsländer. Det är 140 länder med mycket olika syn
på vad som bör ingå i en kommande handelsrunda.
Det är länder med mycket olika förutsättningar och
olika kulturer. En del vill att gamla WTO-beslut ska
klaras ut med utvecklingsländerna innan en ny runda
påbörjas. Andra vill lägga fler uppgifter på WTO:s
axlar än vad organisationen har mandat för. Många
hävdar att WTO behöver ökad öppenhet - det är
också den svenska linjen.
It is time for a check-up, an audit of our global in-
stitutions, sade generaldirektören Mike Moore på ett
seminarium i Europaparlamentet i förra veckan.
Samtidigt påminde han om att WTO:s ägare och
uppdragsgivare är medlemsländernas regeringar. Ett
stort ansvar ligger på regeringarna när det gäller öp-
penhet, nationell förankring och legitimitet. På detta
seminarium ägnades en stor del av diskussionerna åt
hur parlamentarikerinflytandet ska öka - underförstått
hur EU-parlamentarikerna ska få större inflytande och
delta i WTO-processen. Parlamentarikernas uppgift
skulle vara att förbereda processen, att följa den och
utöva kontroll, liksom att föra ut informationen till
medborgarna i valkretsarna.
Detta är en diskussion inom EU som jag tror bara
har börjat. Jag tycker att det skulle vara intressant att
höra handelsministerns uppfattning om hur världs-
handelsfrågorna ännu bättre än i dag ska kunna föras
ut till svenska medborgare och övriga EU-
medborgare och hur det demokratiska inflytandet ska
öka.
Herr talman! Vi kristdemokrater anser att det
finns ett behov av att se över och förbättra WTO:s
regelverk, inklusive tvistlösningsmekanismen. Regel-
förenkling är ett måste. Vi behöver också ytterligare
se över hur organisationen kan bistå utvecklingslän-
der som har svårt att delta aktivt i förhandlingarna
och svårt att uppfylla WTO-reglerna.
EU:s initiativ om tullfrihet för alla varor utom va-
pen för de 49 fattigaste länderna i världen var ett
mycket bra initiativ, och vi hoppas att fler länder
ansluter sig. Vi måste komma ihåg att de minst ut-
vecklade länderna, med 10 % av världens befolkning,
bara svarar för ca 0,4 % av världsexporten - en andel
som dessutom minskar. Det finns således ingen an-
ledning att se de allra fattigaste länderna som ett hot
mot i-länderna. Därför är detta initiativ så bra, och det
bör mana till efterföljd.
Herr talman! Den svenska linjen när det gäller
handel och miljö tycker vi är mycket bra. Miljöfrå-
gorna är redan en del av WTO:s arbete, och vi krist-
demokrater stöder Sveriges och EU:s uppfattning att
försiktighetsprincipens tillämpning på handelsområ-
det ska klargöras i en ny WTO-runda. Även handeln
ska vara inriktad på minskad miljöbelastning och
hållbar utveckling. Men vi får aldrig glömma bort att
det största och viktigaste miljöarbetet måste ske na-
tionellt, i varje land.
Allt oftare diskuteras hur handel och arbetsrättsli-
ga frågor ska förenas. Handelsministern tydliggjorde
så klokt skillnaden mellan WTO:s och ILO:s uppgif-
ter när han talade på ett stort fackligt möte i Birming-
ham i somras. Så här sade Leif Pagrotsky - och nu
kommer min egen översättning från engelska till
svenska: Handelsministrar bör inte försöka ta över
kampen mot utnyttjande av barnarbete eller rätten till
kollektivavtal ifrån ILO. Handelsliberaliseringen
skapade inte dessa problem, och därför kan inte han-
delsrestriktioner bota dem.
Herr talman! Jag tror att handelsministern och en
majoritet av oss i utskottet och i kammaren faktiskt är
överens i denna fråga. Vi anser att det är mycket
viktigt att dialogen mellan WTO, ILO och andra
internationella organisationer utvecklas så att man
strävar mot samma mål. WTO behöver ett starkt ILO
och starka miljörörelser, men var och en av organisa-
tionerna har sin uppgift att fylla. Vi tror att man ge-
nom en närmare dialog får veta mer om varandras
uppgifter och ståndpunkter och på så sätt kan stödja
varandra.
Herr talman! Det har hittills hållits åtta förhand-
lingsrundor. Vi hoppas verkligen att man lyckas enas
om agendan så att det kan bli ett möte i Qatar i no-
vember. Men det är inte för Sveriges skull och det är
inte för EU:s skull. Vi vet nämligen att Europa im-
porterar under 10 % av vad som konsumeras. En ny
frihandelsrunda ska vara till gagn för alla 140 med-
lemsländer - främst för att öka förutsättningarna för
utveckling i de fattigare länderna.
</anforandetext>
<intressent_id>0330714384902</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>168311</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0997/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
