2348517 GO0997 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:97 Fredagen den 20 april 2000/01 97 2001-04-20 00:00:00 Skolan 04DF27BE-93C8-43E1-B81E-C11BA7F402B4 25 KALLE LARSSON (v) v Herr talman! Vi är chockade. Vi har chockats. Vi vill bryta utvecklingen. Vi vill göra mer. Så uttalade sig kulturminister Marita Ulvskog i en debatt här i kammaren torsdagen den 24 februari förra året. Det som hade chockat regeringen var sanningen om hur den pornografi som kabelkanalerna visar på nätterna faktiskt ser ut. Det som chockat var doku- mentärfilmen Shocking Truth skapad av Alexa Wolf. För Vänsterpartiet del argumenterade jag i den debatten för en frigjord och jämställd syn på sexuali- tet, fri från de begränsande normer som sätts av por- rindustrin men också från de begränsande normer som sätts av nymoralister, exempelvis kristdemokra- terna. Vi tog och vi tar fortfarande kraftfullt avstånd från den stereotypa och heteronormativa bild av sex- ualitet som pornografin uppvisar, från skildrandet av kvinnlig underordning och manlig maktutövning. Vi menar att det är varje människas rätt att fritt utveckla sin sexualitet så länge det inte skadar eller förtrycker någon annan. Och upprördheten över pornografin delades då, och delas säker fortfarande, av många här i kammaren. Upprördhet är dock inte i sig tillräckligt för att förändra verkligheten. För det krävs handling och beslutsamhet, inte avvaktande tvehågsenhet. Därför har vi i Vänsterpartiet författat en omfattande motion om hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna förändras och stärkas för att utgöra en motvikt till pornografi och moralism, väl medvetna om att också andra åtgärder givetvis måste vidtas. Vi fram- lägger förslag på bred front, och vi tar nya initiativ. Vi gör det som nästan alla för något år sedan påstod att de tänkte göra - vi går från ord till handling. Men nu, ett år efter det att stormen lagt sig och de uppford- rande TV-kamerorna inte längre kräver svar och åtgärder, bemöts våra förslag med bristande argu- mentation och avslag efter avslag efter avslag. Låt mig ta några exempel. Vi föreslår att Skolver- ket får i uppdrag att ta fram ett referensmaterial till stöd för en kritisk pornografidiskussion - och de andra partierna hänvisar till redan existerande materi- al som knappt nämner pornografin. Vi föreslår att läromedelssituationen ska granskas och får till svar att någon särskild granskning av innehållet i lärome- del inte förekommer. Goddag yxskaft. För Vänsterpartiets del vill jag framföra att det är viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen i sko- lan - sätter diskussioner om identitet, relationer och maktfrågor snarare än biologi i centrum - utgår från elevernas egna frågor och erfarenheter - innehåller diskussioner om pornografin utifrån ett kritiskt jämställdhetsperspektiv - innehåller diskussioner om sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande av barn - beskriver homosexuella relationer som fullt ut likvärdiga och naturliga - syftar till att stödja alla elever till att självständigt och kritiskt reflektera över såväl den egna som andras sexuella identitet och könsidentitet och - innehåller kritiska diskussioner om den traditio- nella kärnfamiljen. Jag vill gärna fortsätta att tro att det finns ett in- tresse för att vidta åtgärder för att skapa motbilder till pornografin och för att bekämpa porrindustrin, och vi kommer att återkomma gång på gång på gång med sådana förslag. Samtidigt är det beklämmande för utskottsmajoriteten - och inte minst för socialdemo- kraterna - att man tvekar och famlar, när man i andra sammanhang påstått sig vilja handla. Hur var det nu? "Vi vill bryta utvecklingen. Vi vill mer." Jag yrkar bifall till reservation 6 under punkt 23. Herr talman! Utomparlamentariska och på sin tid olagliga aktioner har alltid funnits och har varit grun- den för tillkomsten av många av de rättigheter som vi i dag anser självklara. Allmän rösträtt, kvinnors frigö- relse, kortare arbetstid och möjligheten att fortfarande njuta av almarna i Kungsträdgården är bara några exempel på detta. Människor med civilkurage har lyckats ändra dåligt planerade vägar, avslöja ned- grävning av giftigt avfall osv. Civil olydnad är ett sätt att göra sin röst hörd, direkt från människor som berörs till dem som styr och beslutar. För att citera SOU 1999:101 Olydiga medborgare: "Rörelserna tvingar samhället att konfronteras med grundläggande värden, såvida de står för ett sökande efter äkthet." Vänsterpartiet har i ett särskilt yttrande till dagens betänkande markerat att vi stöder principen om civil olydnad, att genom ifrågasättande stärka demokratin. I samma yttrande visar vi också ytterligare en gång att vi ser det som angeläget att Skolverket ges sank- tionsmöjligheter gentemot kommuner i syfte att sä- kerställa en nationellt likvärdig skola. Herr talman! Låt mig också säga några ord om betygen - igen, kan jag tillägga. Det är knappast obekant för kammarens ledamöter hur Vänsterpartiet ser på betygen - en syn som vi för övrigt delar med Miljöpartiet och många i de socialdemokratiska le- den. Vi är övertygade om att betygen på flera punkter påverkar undervisningen och elevernas utveckling negativt. Vi är övertygade om att möjligheterna att skapa en skola för alla, där kritiskt tänkande och förmågan att se helheter i den egna utvecklingen och i samhällets utveckling, skulle underlättas avsevärt om betygen avskaffades, och det är därför vi föreslår försöksverksamhet med betygsfri grundskola. Vi menar att utvärdering och, de gånger det är nödvän- digt, urval till högre studier bättre kan skötas av ut- vecklade utvecklingssamtal och alternativa ur- valsmetoder. Herr talman! Det är uppenbart att vänstern och högern ser olika på relationen mellan privat och of- fentligt. Det är naturligt - det är inget konstigt med det. Där vänstern vill göra skolan till en demokratisk mötesplats för barn med olika bakgrund och erfaren- heter skapar högern uppdelning och vill göra utbild- ning till en handelsvara. Det har framträtt med all önskvärd tydlighet i de debatter vi tidigare haft här i kammaren om privatskolor, s.k. fristående skolor. Det syns i dagens betänkande, där högern vill att ännu mer av utbildningen privatiseras genom entreprena- der, och det syns i synen på sponsring av skolor. Det är inte utan att man ibland undrar om det inte är be- gränsande för den egna intellektuella utvecklingen att ha en så fullständigt oproblematiserande syn på rela- tionen mellan skola och näringsliv som högern tycks ha. Herr talman! Självklart är det angeläget att ha ett gott samarbete mellan skolan och det omkringliggan- de samhället, inklusive arbetslivet och dess parter. Ofta kan dessa bidra till skolans arbete med erfaren- heter som annars inte skulle finnas, och omvänt är det viktigt att skolan deltar i utvecklingen av samhället. Men det finns också situationer då det är viktigt att sätta gränser för att säkra skolans möjligheter att vara en plats där kritiskt tänkande och allsidighet har före- träde. Ett sådant sammanhang är då företag och orga- nisationer på olika sätt vill stödja och sponsra skolor, vilket blir allt vanligare. Av de skolor som deltagit i en undersökning genomförd av Nordiska ministerrå- det uppger över hälften att de fått erbjudande om sponsring, och nio av tio av dessa har accepterat er- bjudandet. I en del fall, även om det inte sker i alla, har också sponsorerna begärt motprestationer från skolans sida. Vänsterpartiets principiella uppfattning är att sponsring i skolan inte ska förekomma, eftersom det riskerar att påverka eller rentav styra skolans arbete och undervisningens innehåll. Självklart måste det kombineras med tillräckliga resurser, och Vänster- partiet fortsätter därför kampen för mer pengar till skolan. Om skolor väljer att tillåta olika typer av sponsring menar vi att det under inga omständigheter får innebära att undervisningen eller någon del av skolans arbete i övrigt styrs eller kan misstänkas för att styras av företags- eller organisationsintressen. Inte heller är skolan en plats för reklam för företag eller organisationer annat än som en del av en kritisk diskussion inom ramen för den ordinarie undervis- ningen, eller då organisationer bjuds in för att delge sina erfarenheter och åsikter. I marknadsföringslagen finns i dag ingen särskild paragraf som berör sponsring i skolan, vilket enligt vår mening är otillräckligt, och lagen bör förändras. Men även med en utvecklad lagstiftning kommer det ibland att uppstå gränssituationer i relationen mellan skola och arbetsliv. Vi menar att kommuner och skolor också behöver särskilda riktlinjer och praktiska råd för hur skolan ska ta emot stöd i olika former från organisationer och företag. Jag yrkar också bifall till reservation 6 under punkt 26, och jag kan samtidigt meddela att jag står bakom också övriga delar av Vänsterpartiets reserva- tion. Herr talman! Vårt samhälle kännetecknas inte di- rekt av att näringslivet saknar möjligheter att nå ut med sin propaganda. I stället genomsyras hela sam- hällskroppen av kommersialism och budskapet att vad som helst går att sälja med mördande reklam. Men här vill vi dra gränsen. Skolan ska inte vara en marknadsplats där den som har pengar kan köpa sig makt och inflytande över undervisningen, utan en plats för allsidighet och för kritiskt tänkande. 0449003924218 N 2010-01-01 00:00:00 168332 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0997/#anf25