2348516 GO0996 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:96 Torsdagen den 19 april 2000/01 96 2001-04-19 00:00:00 Brottsförebyggande arbete 88A42464-2A16-41D0-84FB-816AC7CEB8CB 1 ANITA SIDÉN (m) m Herr talman! I dag ska vi behandla justitieutskot- tets betänkande Brottsförebyggande arbete. I detta ärende har justitieutskottet behandlat en skrivelse från regeringen. Bakgrunden till skrivelsen är regeringens brottsförebyggande program som presenterades för fem år sedan. Utskottet har här även behandlat mo- tioner som väckts med anledning av skrivelsen och övriga motioner från allmänna motionstiden. Herr talman! Brottsligheten är ett stort samhälls- problem. Det är mycket viktigt att aktivt medverka till att brott förebyggs och även att våld bekämpas. Genom det förebyggande arbetet kan vi undvika mänskligt lidande och minska antalet brottsoffer, för vartenda brottsoffer är ett brottsoffer för mycket. Det har faktiskt gått ett antal år, och ett och annat borde ha åstadkommits rent konkret sedan regeringens na- tionella program lades fram. Nu behövs det kraftåt- gärder för att komma till rätta med så viktiga frågor. Det krävs stora insatser för att arbeta mot brott. Mer än var tredje svensk har utsatts för brott. Bara tre länder har fler brottsoffer än Sverige. Sverige finns alltså i dag i den grupp länder där de flesta brotten begås. Det visar helt nya siffror i en interna- tionell studie som gjorts i hela 17 länder. "Den här undersökningen är den bästa som gjorts för att jämfö- ra brottsligheten i alla länder. Precis samma frågor har ställts vid precis samma tidpunkter", säger Lars Dolmén, forskare vid Brottsförebyggande rådet. Även om undersökningen är den bästa som gjorts kan väl inte regeringspartiet vara stolt över resultatet? Herr talman! Till polisens uppgifter hör enligt po- lislagen att förebygga brott. Till de övergripande målen för polisväsendet hör även att tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet och därmed bidra till den trygghet i samhället som alla har rätt till. Vad har då polisen för möjligheter att arbeta på det sätt som lagen säger, antingen det gäller närpolis eller annan polis? Spindeln i det brottsförebyggande arbetet är när- polisen - en grupp inom polisen som ständigt fått finna sig i att användas till andra arbetsuppgifter än vad som var tänkt från början. Enligt Polisförbundet har det gällt hela 80 % av denna kår. Förstärkta resur- ser till närpolisen har låtit vänta på sig. Utifrån ett problemorienterat arbetssätt skulle det ha gett brotts- förebyggande effekter ute i verkligheten och dess- utom bidragit till att brott klaras upp. Det handlar om att utöka antalet närpoliser, och det handlar om att öka antalet uppklarade brott. En uppklaringsprocent på endast ca 25 % är på tok för lågt - allrahelst som inte alla brott anmäls. Närpolisen var ju tänkt att fungera som det allmännas nav i det brottsförebyg- gande arbetet. Utan nav kan inte hjulet rulla. Varför måste klockan vara slagen innan resurser sätts in? Herr talman! Inte bara den som förutom på sin skattsedel kan betala för sitt skydd ska ha rätt att få skydd. Den rättstrygghet som borde omfatta alla kan bli ett privilegium för de resursstarka i vårt samhälle. Är det här en utveckling som Socialdemokraterna tror att väljarna vill se? Herr talman! Hugo Melander, en förhörsledare vid Göteborgspolisen hade vid månadsskiftet februari- mars 168 utredningar på sitt bord. Han var inte ensam om att ha så många utredningar. Inte undra på att den allmänna uppfattningen är att polisen inte längre klarar av många av sina grundläggande uppgifter. I vissa kommuner har man slutit sig samman till frivil- liga medborgarinitiativ för att själva göra det som polisen inte hinner med och inte har resurser att göra. I en del kommuner har man anställt väktare för att patrullera vissa bostadsområden - allt för att öka skyddet och tryggheten och för att förebygga brott - och detta är enligt polislagen polisens arbetsuppgifter. Herr talman! Det ska inte löna sig att begå brott. Förebyggs brott så minskas antalet brottsoffer. Det är naturligtvis även samhällsekonomiskt lönsamt att förebygga brott och förhindra att ungdomar påbörjar en kriminell karriär, men framför allt är det männi- skor som drabbas. Redan på BVC kunde man se! Det har vi hört tidigare! Det fordras tidiga åtgärder! Var- för vänta? Herr talman! En bra kriminalvård måste inriktas på att den dömde inte återfaller i brott, men kriminal- vården måste även förhindra att brott planeras och t.o.m. genomförs under fängelsetiden. Det är väl om något att förebygga nya brott både för brottsoffer och för brottslingen själv. Kriminalvårdspersonalen måste ha rätt till utbild- ning, och påverkansprogrammen måste hålla hög kvalitet. Att fångarna verkligen deltar i programmen skapar bättre förutsättningar för ett liv i frihet. Riks- revisionsverket, RRV, har dock framfört kritik och sagt att samarbetet i rättskedjan mellan de rättsvår- dande myndigheterna måste öka. Dessutom måste man ställa sig frågan: Hur står det till med vården inom fängelsets murar? Vid ett besök hos KRIS i Göteborg bekräftade ordföranden att den vård man erbjöds under fängel- setiden i bästa fall var samtal med en psykolog och då en gång per månad, men kön var så lång att det inte var säkert att man fick komma på besök. Var finns den vårdande personal som så väl behövs? På ett annat fängelse hade de intagna bett att få en motiva- tionsavdelning men fått nej med motiveringen att resurser saknas. För att förbättra kriminalvårdens förutsättningar att arbeta brottsförebyggande behöver anslaget höjas, vilket vi visar på i en av de reservatio- ner vi moderater står bakom. Herr talman! Vi vet att det finns många barn och ungdomar som inte mår bra. Larmrapporter om barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt har ökat mar- kant. Tillströmningen till landets barn- och ung- domsmottagningar har under de senaste åren för- dubblats, och samtalen till BRIS bara ökar. Utsatta barn och ungdomar behöver hjälp. De får köa för att få hjälp! Denna undersökning är tänkt att följas upp återkommande och kan kanske väcka vuxenvärldens intresse och ge möjlighet till underlag för brottsföre- byggande insatser och förbättringar. Utsatta barn och ungdomar måste prioriteras och kan behöva långvarig hjälp. Ett barn som mår bra begår knappast brott. Herr talman! Åtgärder som rör barn och ungdo- mar, alkohol och droger, arbetsmarknad och utbild- ning är viktiga områden för att förebygga brott. Att minska nyrekrytering av unga till kriminella livsstilar är en viktig uppgift för kriminalpolitiken och ett vik- tigt inslag i att förebygga brott. Vi vet att kriminalitet ofta är orsakad av drogproblem. Det är mycket all- varligt att polisen inte har haft resurser att prioritera drogmissbruk hos unga. Samtidigt ökar det grövre våldet, och missbruket går allt längre ned i åldrarna. I slutet av mars kom en illavarslande rapport om tonåringars accelererande drogvanor. Eftersom vi vet att de ungas attityd till att testa knark har ökat måste det göras allt för att motivera unga missbrukare att överge knarket. Narkotikamissbruket ökar särskilt bland unga flickor. De s.k. helgknarkarna har ökat - ungdomar som ej betraktar sig själva som missbruka- re men som plötsligt har blivit beroende. För många av föräldrarna kommer testresultatet som en chock. Tänk då de föräldrar som inte tillåter att deras barn testas! Då står vi där utan verktyg att hjälpa till. Vad ska man senare svara den som inte förstod sitt barns bästa just då? Herr talman! Forskning kan ge bra kunskap och visa om insatta brottsförebyggande åtgärder påverkar brottsutvecklingen. Det är naturligtvis viktigt att brottsförebyggande arbete utvärderas. All forskning behöver inte drivas inom landet, men forskningen ska vara stark och fri med självständiga forskare. En del områden behöver vi inte invänta. Vi måste handla nu och använda oss av det vi redan vet. Herr talman! En av reservationerna som vi mode- rater står bakom handlar om att motverka överfall av och rån mot taxiförare. Under förra våren rånades 48 taxiförare. Under tidigare år hotades eller användes våld mot 9 000 förare. Vad är skillnaden mellan be- vakning här och bevakning på en bank eller i en spår- vagn? En taxiförare är ju helt ensam och därmed mer utsatt. Ska det behöva ske fler tragiska händelser för att en förändring till bättre bevakning ska få ske? Herr talman! Familjen är grunden i det brottsföre- byggande arbetet. Den betydelse som föräldrar och andra vuxna som barn och ungdom har i sin närhet kan inte nog betonas. Det är därför mycket viktigt att göra en analys av familjepolitiken och de hinder som finns för att föräldrar ska kunna leva upp till sin fost- rarroll vad det gäller såväl rättigheter som skyldighe- ter. De åtgärder som majoriteten hänvisar till räcker inte. Det behövs fler. Föräldrar, liksom de vuxna i deras ställe, kan behöva stöd i sina roller. När det gäller skolans roll som brottsförebyggare och dro- gupplysare måste lärarna få möjlighet till fortlöpande utbildning. Hur tänker majoriteten ordna det nu, när skolan i nuvarande läge har brist på lärare? Till hös- ten kommer det att finnas ett stort antal outbildade som ska tjänstgöra ute i skolorna. Är vi inte överens om att skolan har en viktig roll att fylla? Herr talman! Vi moderater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1. 0393171737407 N 2010-01-01 00:00:00 168171 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0996/#anf1