2348512 GO0992 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:92 Torsdagen den 5 april 2000/01 92 2001-04-05 00:00:00 Beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred 9D1F015B-9604-4677-810C-F9FFB99D91B5 9 MARGARETA VIKLUND (kd) kd Fru talman! I regeringens beskrivningar i skrivel- sen 2000/01:52 om beredskapen inom olika samhäl- leliga sektorer är det påfallande hur skörheten inom den ena sektorn efter den andra beskrivs ha sin grund i svagheter inom elförsörjnings- och telekommunika- tionssystemen. Som exempel kan nämnas hälso- och sjukvården med sitt behov av elektricitet till den elektrotekniska utrustningen, polisverksamheten med sitt behov av fungerande tele- och IT- kommunikationer, radio och TV med behovet av att kunna kommunicera, varna och informera, försörj- ningen med vatten med behovet av att kunna pumpa upp vatten och rena det, översvämningar och damm- brott då slussar kan behöva stängas och/eller öppnas, kemikalieolyckor då skadade behöver tas om hand m.m. Vi bor i ett land där det snöar, regnar och stormar ibland. Vårfloden kan också vara kraftig. Detta är inga nyheter. Desto märkligare är det att våra elnät inte håller för sådana mer eller mindre förväntade påfrestningar. Kraftigt snöfall i vintras med nedfal- lande träd och ledningar som följd innebar att tusen- tals människor i vårt land blev utan elektricitet under flera dygn. Detta anser vi kristdemokrater är helt oacceptabelt. Det kan finnas anledning att ställa sig frågan hur det är med standarden på det förebyggande underhållet av exempelvis ledningsgatorna eller om myndighetskraven efterlevs. Självklart kan man kanske ha anledning att göra sig rolig över stockholmarnas utsatta situation med anledning av eldsvådan i elkabeltunneln i Stockholm den 11 mars i år och tycka att det, i jämförelse med de strömavbrott som många samhällen i vårt land under åtskilliga tillfällen utsatts och utsätts för, ändå var en ganska obetydlig händelse. Ändå var det ca 50 000 personer som drabbades förutom stora företag som lamslogs. Ca 30 000 anställda uppges ha berörts. Fortfarande har man inte offentliggjort vad som orsakade eldsvådan. Men det är ganska märkligt att vårt lands sårbarhet äntligen kom kraftigt i fokus när just Stockholm drabbades. Fru talman! Kanske är det så att man måste vara storstadsbo för att riktigt kunna förstå hur utsatt det moderna samhället kan vara. Eller också måste man kanske ingående ha tagit del av de problem och mänskliga lidanden som drabbade exempelvis den avskurna och belägrade staden Sarajevo under kriget i Bosnien-Hercegovina och/eller de bombningar som Belgrad utsattes för. I Sarajevo fick människorna leva i månader och år utan både elektricitet och vatten. El- och vattenförsörjningen blockerades under långa perioder av dem som belägrade staden. Jag minns mycket väl händelserna under de varma somrarna och kalla vintrarna. Om inte annat blir man påmind om dem genom de barnteckningar som barnen i Sarajevo har ritat. Då kriget i Bosnien mattats av besökte jag Saraje- vo och mötte då bl.a. representanter för olika civila organisationer som bildats under kriget för att bl.a. försöka hjälpa till med samhällets överlevnad. Det var ett imponerande nätverk som hade byggts upp. Och varje grupp hade sin historia och sina erfarenheter att berätta, alltifrån uppvärmning av bostäder, ordnande av vattenkällor och stödpersoner till patienter på sönderbombade sjukhus och stöd till vettskrämda barn. Fru talman! Och är det inte det frågan handlar om, nämligen att möta de påfrestningar som samhället utsätts för vare sig de kommer utifrån eller inifrån genom terror, sabotage och annat eller på grund av överbelastade system, gamla ledningar och dålig beredskap? Vi är så invaggade i tron att vi bor i värl- dens mest säkra samhälle att vi nästan tror att vi är osårbara vare sig vi bor på landsbygden eller i stor- staden. Hotbilden mot våra samhällen har blivit annor- lunda än den vi under det s.k. kalla kriget vant oss vid att hantera. Samtidigt som tekniken går framåt, sam- hället blir mer elberoende och människor flyttar till tätorterna och storstäderna blir naturligtvis in- frastrukturen hårt ansträngd, vare sig vi bor i storstad eller i glesbygd. Gamla elledningssystem gör inte bilden bättre. Kristdemokraterna har tidigare påpekat, och in- stämmer därför i regeringens påpekande, att det nya säkerhetsbegreppets innebörd är att samhällets sår- barhet ökat och att hotbilden blivit en annan än tidi- gare. Vi anser att det därför finns all anledning att mer djupgående följa upp beredskapssituationen när det gäller påfrestningar för det civila samhället och att utarbeta fungerande samarbetsplaner för offentliga och frivilliga organisationers insatser vid sådana situationer. Reglerna måste vara sådana att samarbe- tet underlättas och inte förhindras. Fru talman! Vi kristdemokrater anser att den åt- gärd som snarast behöver ses över är beredskapen vad gäller el- och telefunktionerna. Regeringen bör därför tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att framlägga förslag speciellt om hur el- och teleförsörjningen ska säkras då samhället utsätts för svåra påfrestningar i fred. Kristdemokraterna anser också, speciellt med tan- ke på de svåra vattenöversvämningar som drabbade vårt land under förra året, att beredskapen för sådana översvämningar måste öka. Särskilt utsatta områden behöver kartläggas för att katastrofsituationer ska kunna förebyggas och undvikas. Fru talman! För att polis, räddningstjänst och sjukvård m.fl. på bästa sätt ska kunna fullgöra sina livsviktiga uppgifter krävs goda kommunikationer såväl inom respektive organisation som mellan orga- nisationer. Vi kristdemokrater finner det märkligt att rege- ringen i skrivelsen ännu inte har beaktat den moderna teleteknik som finns tillgänglig i dag. Regeringen har ju den 17 augusti förra året beslutat inleda en upp- handlingsprocess av ett radiokommunikationssystem baserat på s.k. TETRA-standard. Nu först ska enligt uppgift en upphandling ha påbörjats. I Kristdemo- kraternas kommittémotion 2000/01:Fö208 i anslut- ning till regeringens budgetproposition hösten 2000 hävdar vi att upphandlingsarbetet bör bedrivas snabbt, eftersom många samhällsviktiga myndigheter mycket snart är i stort behov av nya radiosystem. Många kommuner har ännu inte säkerställt att kommuninvånarna regelbundet kan informeras om på vilket sätt de ska nås av varning och information i samband med allvarliga olyckshändelser. Det anser vi är otillfredsställande. Informationsresurserna på lokal och regional nivå måste därför snabbt ses över. Vid en akut och svår påfrestning på samhället är det oftast väldigt bråttom att få ut rätt information. Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, ska enligt sin instruktion på begäran av en myndighet också kunna ge stöd och hjälp i infor- mationsarbetet. Men SPF:s centrala resurser är begränsade i fredstid för att kunna ge stöd till regionalt och lokalt arbete vid s.k. svåra påfrestningar. Svagheten ligger bl.a. i att det kan vara svårt att åstadkomma en till- räckligt uthållig och kompetent resursorganisation på regional och lokal nivå. En möjlighet att förstärka informationsarbetet lokalt och regionalt skulle kunna vara att just utveckla informationssamverkan mellan kommuner, länsstyrelse, landsting, polis m.fl. så att allmänheten kan nås av snabb och korrekt gemensam information från de lokala och regionala samhällsin- stitutioner som främst berörs av en extraordinär hän- delse. För att stärka de centrala myndigheternas möjlig- heter att ge stöd vid svåra påfrestningar anser krist- demokraterna också att regelverket bör förtydligas så att personalresurser som nu endast får användas vid höjd beredskap i viss utsträckning kan användas även vid svåra påfrestningar. Ett sätt kan vara att ge berör- da beredskapsmyndigheter möjligheter att genom beredskapskontrakt ta personella resurser i anspråk vid en svår påfrestning eller händelse. Fru talman! Jag yrkar bifall till kristdemokrater- nas reservation gällande punkt 5. 0812087943307 N 2010-01-01 00:00:00 167803 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0992/#anf9