<anforande>
<dok_hangar_id>2348512</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:92 Torsdagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2001-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>C84925AE-8FBA-47C4-89BD-04E73EB8526A</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Maj-Inger Klingvall (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det här är naturligtvis en fråga som
måste tas på största allvar. Det handlar om att ut-
veckla sitt förhållningssätt, att utveckla kompetensen
i bemötandet av de människor som söker sig till sina
myndigheter - i det här fallet talar vi alltså om
Migrationsverket.
Jag vill ändå understryka för Johan Pehrson och
riksdagen i övrigt att det här är ett arbete som pågår.
Vi kommer t.ex. inom några veckor att få en rapport
från Migrationsverket som regeringen har beställt om
riktlinjer för utredningar och hur dessa ska gå till när
det gäller just kvinnor och deras särskilt utsatta situa-
tion.
Ett sådant utvecklingsarbete pågår alltså. Jag utgår
från att den här händelsen får ligga med i det fortsatta
arbetet när det gäller både förhållningssätt och ruti-
ner.
Medicinkostnaderna
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>167879</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0992/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
