2348512 GO0992 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:92 Torsdagen den 5 april 2000/01 92 2001-04-05 00:00:00 Statlig fastighetsförvaltning 9C1A3849-83F4-4BFF-A3D5-48642E81F9E1 109 SIV HOLMA (v) v Fru talman! Detta betänkande behandlar tio mo- tioner som väckts under allmänna motionstiden förra året. En motion är från Vänsterpartiet och tar upp Fastighetsverkets förvaltning av skogar. Jag ska i detta anförande ta upp denna motion. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets och Miljöparti- ets reservation 2, i övrigt bifall till förslagen i betän- kandet. Statens fastighetsverk bildades 1993 och förvaltar stora landområden som ägs av staten. Det gäller främst markområden väster om odlingsgränsen i Lappland, renbeteslanden i Jämtland, Härjedalen och norra Dalarna samt kronoholmarna utmed hela den svenska kusten. Till området hör också de statsägda delarna av de skyddade Norrlandsälvarna med biflö- den. I förvaltningsansvaret ingår dessutom mark kring slott och kungsgårdar. Sammanlagt handlar det om ca 6 ½ miljoner hek- tar, varav 300 000 hektar är skog. Större delen av dessa skogar ligger i eller i nära anslutning till fjäll- kedjan. Detta område omfattar det överlägset största sammanhängande och någorlunda opåverkade skogs- området i hela Europa. Den svenska staten har en enorm möjlighet att föregå med gott exempel för andra skogsägare, samtidigt som staten kan bevisa att hänsyn till ekologiska och övriga allmänna intressen inte bara är möjligt utan även den enda långsiktiga förvaltningsstrategin för att nå ett hållbart samhälle. Skogarnas överlevnad och fortsatta bidrag till mänsk- lig välfärd är till stor del beroende av att dessa an- strängningar lyckas. Hur Fastighetsverket och andra skogsägare ska förvalta skogen finns uttryckt i skogsvårdslagens första paragraf. Enligt denna är skogen en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Tyvärr har det visat sig att Statens fastighetsverk inte alltid lyckats fullfölja sin uppgift på ett tillfreds- ställande sätt. Kritik har riktats mot Fastighetsverket, som inte beaktat naturvården och turismen i tillräck- lig omfattning. Rennäringens och lokalbefolkningens intressen har inte heller alltid tillgodosetts på ett rim- ligt sätt. Ett av de grundläggande problemen i samband med detta är att Fastighetsverket ålagts ett avkast- ningskrav på 3 ½ % av marknadsvärdet. Även impe- dimentmark, vilken enligt skogsvårdslagen bedöms som icke avverkningsbar skog, har ett avkastnings- krav på 2 %. Det avkastningskrav som åligger Fastig- hetsverket innebär risk för att områden som är särskilt känsliga eller på annat sätt är i behov av ett varaktigt skydd inte får tillräcklig hänsyn. Detta kan beskrivas med följande exempel: · För områden som enligt skogsvårdslagen borde klassas som skyddsvärda finns avverkningsplaner. · Avverkningar har utförts på för rennäringen vikti- ga åretruntmarker, trots samebyarnas överklagan- den. · Turistföretag har förhindrats förvärva mark och skog i anknytning till vandringsleder. Den har av- verkats. · Avverkning har skett i Arvliden, där majoriteten av lokalbefolkningen var emot avverkningspla- nerna. Protesterna fick stöd utifrån, och polis sat- tes in mot dem som försökte blockera avverkning- en. Fru talman! Regeringen har efter kritik äntligen tillkallat en särskild utredare som ska pröva formerna för statens samlade skogsförvaltning. Det är mycket positivt. Vad som inte är positivt är att det av direkti- ven till utredningen klart framgår att det utredaren ska lägga fram förslag om är en mer "effektiv förvaltning av statens totala skogsinnehav" och att "de affärsmäs- siga ambitioner som ligger bakom förvaltningen av statens skogsinnehav skall kunna fullföljas effektivt". När man enbart lämnar de direktiven och inte läg- ger till andra saker blir det svårt att klara av att få en bra och allsidig utredning av statens skogsinnehav, framför allt då de fjällnära skogar som det rör sig om inte är avverkningsbara på grund av sin långsamma tillväxt och oförmåga till återväxt inom en överskåd- lig framtid. Vi är skeptiska till utformningen av av- kastningskravet, eftersom det har fått de redovisade negativa konsekvenserna. I avvaktan på att utred- ningen genomförs anser vi att ett tillfälligt stopp för avverkningarna på Fastighetsverkets marker införs. Vi anser vidare att utredningsdirektiven bör ut- vidgas till att även omfatta en bredare översyn. Andra områden behöver belysas såsom hur lokalbefolkning- ens medverkan och inflytande ska garanteras, hur alternativa brukningsmetoder kan skapa arbetstillfäl- len utan att hota skogens miljövärden samt hur sko- gens alternativa värden för t.ex. fritidsliv och turism kan värderas. Det är dessutom viktigt att utreda hur befolkning- en i inlandets skogsbygder får större inflytande över skogens skötsel och förvaltning. En förbättrad skogsvård kan öka produktionen av varor och tjänster och därmed bidra till att skapa nya arbetstillfällen, inkomster och mervärde genom förädling av och handel med skogsprodukter. Det behövs för att öka inkomster och sysselsättning på landsbygden. Men det ska skapas på ett sådant sätt att ekonomiska, eko- logiska och sociala vinster får en rimlig balans. Ut- redningen bör därför också ta upp statens skogars ekonomiska och biologiska värde. Dessa värden kan exempelvis handla om möjligheten till utveckling av förädlingsindustrier, vilt- och naturvård, turism eller användning av skogar för energiförsörjning. 0395416536118 N 2010-01-01 00:00:00 167903 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0992/#anf109