2348511 GO0991 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:91 Onsdagen den 4 april 2000/01 91 2001-04-04 00:00:00 Unga lagöverträdare 2E63BD57-CA41-4407-85BB-EE7CA954555A 196 INGEMAR VÄNERLÖV (kd) kd Fru talman! Det här betänkandet om unga lag- överträdare grundar sig på ett antal motioner väckta under den allmänna motionstiden i höstas. Vi krist- demokrater står bakom åtta av betänkandets elva punkter. Vidare finns vi med på tre av de sex reser- vationerna. Betänkanden i likhet med det som nu ligger på riksdagens bord tillhör det mest allvarliga vi har att debattera, eftersom det handlar om hur vi ska kunna hjälpa unga människor med hela livet framför sig men som av olika anledningar har kommit snett i det från första början. Ingen förnekar att det krävs fasthet och konsek- vens i bemötandet av dessa ungdomar när de genom lämplig vård och behandling så småningom ska fort- sätta sina liv som laglydiga medborgare. Men det är ändå viktigt att de straffande åtgärderna ej är så ingri- pande till sin karaktär att den unge brottslingen blir så stukad att han får svårt att resa sig. För att rehabilite- ringen ska få önskvärd effekt är det till fördel om vården och behandlingen så långt som möjligt upp- levs som meningsfull och som ett lyft till ett liv utan brottslighet. Därför anser vi att medling och familjerådslag bör bli allmänt förekommande. Att konfronteras med brottsoffret, be om ursäkt och komma överens om gottgörelse har i många fall där medling förekommit visat sig ha en mycket god effekt på den unge för- brytaren när det gäller anpassning till ett socialt liv utan brottslighet. Vi ser det som positivt att ett lagförslag om med- ling lär vara på gång. Här bör dock stor skyndsamhet iakttas för att snabbt få fram korrektionsmöjligheter som kan vara till hjälp för de ungdomar som tidigt i livet beträtt brottets bana. Mot bakgrund av att skyndsamhet inte precis har präglat regeringen när det gäller den försöksverksam- het med medling som förekommit bör riksdagen besluta om att regeringen ska återkomma till riksda- gen med förslag rörande medling under innevarande mandatperiod. I går kunde vi i Dagens Eko i radions P1 ta del av den alarmerande utvecklingen när det gäller ungdo- mar och narkotika samt att polisen minskar sina re- surser för knarkbekämpning. En undersökning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar nämligen att polisens insatser mot narkotikan under senare år har minskat på många håll i landet. 12 av landets 21 polismyndig- heter uppger att de minskar sina insatser. Antingen har narkotikarotlarna lagts ned och personalen över- förts till allmänna spaningsrotlar eller också har nar- kotikarotlarnas personal minskat, som t.ex. i Blekinge där personalen, om jag hörde rätt, har minskat från 13 personer till 5 på några år. Mot bakgrund av minskade polisinsatser mot nar- kotikan är det synnerligen oroväckande att narkoti- kamissbruket ökar kraftigt samtidigt som det går allt lägre ned i åldrarna. På Maria Ungdomsklinik i Stockholm, Sveriges största mottagning för ungdomar med drogproblem, ser man hur alltfler ungdomar fastnar i narkotikamissbruk. På tio år har antalet pati- enter mer än fördubblats. Maria ungdom i Stockholm brukar ses som en temperaturmätare för tillståndet i landet. Överläkaren där, Stefan Sparring, beskriver situationen som mycket allvarlig. Han menar att temperaturen för länge sedan har passerat kokpunkten. Det han nu ser beskriver han som ett vilt experimenterande med droger av ungdomar som ibland bara är 12 eller 13 år. På Maria ungdom får man in allt yngre ungdomar, som har blandat alkohol, värktabletter, lugnande tabletter och ecstasy. Senast i förra veckan hade man en ungdom född 1988, alltså bara 12-13 år, som hade blandat alkohol och ecstasy. Överläkaren nämner hur de unga missbrukarna berättar för honom hur man kan göra jättebra röka genom att blanda kokain med ett annat ämne och köra i mikrovågsugnen. Att de tillverkar crack verkar de inte ha en aning om. Maria ungdom tog förra året emot 1 540 ungdo- mar. Motsvarande siffra för tio år sedan var 690. År 1999 var 276 ungdomar 15 år eller yngre. Den yngste pojken var 11 år och den yngsta flickan 12. Många av dem som kommer till Maria ungdom gör det genom rejvkommissionens försorg. Rejv- kommissionen i Stockholm består av 18 poliser. Che- fen Gerd Petersson konstaterar att ungdomar som tar de nya drogerna inte ser sig som missbrukare, efter- som man inte behöver använda några sprutor eller kanyler. Det är inte smutsigt och äckligt på något sätt. Man tar en färgglad tablett när man är uppklädd, det är fest och man är tillsammans med sina vänner. Stefan Kirnan är polis vid rejvkommissionen. En- ligt honom sker försäljningen ofta på skolorna. Priset är lågt. En ecstasytablett kostar t.ex. inte mer än en drink på krogen. Stefan Kirnan menar att det på gym- nasieskolorna finns möjligheter att få tag på vad som helst i narkotikaväg, även dopningsmedel och ibland t.o.m. vapen. Parallellt med ökningen av narkotikamissbruket bland de unga ökar även drickandet, vilket är allvar- ligt eftersom dessa missbruk ofta hänger samman. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplys- ning som länge gjort årliga undersökningar bland elever i årskurs 9 visar att det förra året var 40 % av pojkarna och 33 % av flickorna i nian som druckit alkohol senaste veckan. När man började göra denna undersökning 1986 var siffrorna 28 % för pojkarna och 22 % för flickorna. Det betyder en genomsnittlig ökning på närmare 50 % under de senaste 14 åren. Fru talman! Situationen är allvarlig och det krävs krafttag för att komma till rätta med den. Vi kristde- mokrater anser att bekämpningen av narkotika måste fortsätta på bred front. De nu minskade polisinsatser- na måste åter öka i omfattning. Förebyggande insatser i skolan har stor betydelse. Lokala brottsförebyggan- de råd i samarbete med skola, polis och socialtjänst spelar en viktig roll i arbetet. Givetvis har föräldrarna, vårdnadshavarna, det största ansvaret för att deras barn ej hamnar i knark- träsket. Men när de inte räcker till måste samhället gripa in. Vi anser att det är dags att ta ett radikalt grepp ge- nom ändring av gällande lagstiftning, så att det blir möjligt med provtagning i form av urinprov och blodprov vid skälig misstanke om narkotikamissbruk också på barn under 15 år, allt för att kunna göra ingripanden så tidigt som möjligt. Ju tidigare åtgärder sätts in, desto större möjligheter att stävja missbruket. Det är viktigt att påpeka att denna provtagning ej ska användas i bevissyfte för att fastställa kriminali- tet. Syftet skulle vara att ge socialtjänsten underlag för bedömning av vilka stödåtgärder som behövs i det enskilda fallet. Som en liten parentes kan jag nämna att jag såg på Rapport på TV, medan jag väntade på justitieutskot- tets tur. Där togs bl.a. upp det tilltagande narkotika- missbruket bland våra yngre. Det sades ha ökat tre gånger om under den senaste tioårsperioden. En sko- lelev som var orolig för att hans 14-årige lillebror skulle hamna i knarket menade att det enda raka är att ta urinprov i skolan. Redan 1995 uppmärksammade Rikspolisstyrelsen i rapporten Sållningsinstrument för analys av narkoti- ka i urin frågan om provtagning på unga människor under 15 år. Rikspolisstyrelsen ansåg att polisen eller annat samhällsorgan behövde få tillgång till det verktyg som provtagning utgör för att hjälp snabbt ska kunna sättas in för att stävja ett begynnande nar- kotikamissbruk. Vidare föreslog Rikspolisstyrelsen en ändring i nuvarande lagstiftning för att möjliggöra provtagning på minderåriga. Om detta nämns inget i majoritetens betänkandetext. Däremot omnämns att Narkotikakommissionen i betänkandet Vägvalet - den narkotikapolitiska utmaningen tar ställning mot att i lagen införa möjlighet till provtagning på ung- domar under 15 år. För en dryg månad sedan inbjöd kristdemokrater- na utskottets ledamöter och övriga intresserade till en träff med föreningen Föräldrar mot narkotika, FMN. En av företrädarna, en kvinna, berättade bl.a. att den egna dottern hade dött av en överdos narkotika endast 15 år gammal utan att mamman anat vad dottern höll på med. Hade jag bara vetat, sade hon, då hade kan- ske min dotter varit i livet i dag. Vid denna träff var frågan om drogtest på minder- åriga uppe till diskussion. FMN var för en lagändring, så att även personer under 15 år skäligen misstänkta för narkotikapåverkan ska kunna testas. Man menar att även om ett positivt drogtest är ett chockbesked, får i alla fall föräldern en tydlig indikation på att allt inte står rätt till och får agera därefter. Enligt Socialstyrelsen dör varje år några tonåring- ar i Sverige på grund av narkotikaförgiftning. Det senaste året man har statistik för är 1998. Då dog tre ungdomar i åldern 10-19 år av en överdos. En flicka var under 15 år. Det är inte orimligt att anta att dessa dödsfall kan komma att stiga i framtiden på grund av den förändrade attityden till narkotika bland ungdo- men. Om däremot t.ex. polisen får möjlighet att drogtesta minderåriga kommer det att finnas större möjligheter än i dag att tidigt komma den unge miss- brukaren till undsättning. Tvivelsutan är det ett stort avsteg från dagens re- gelverk, som förbjuder användning av tvångsmedel mot ungdomar under 15 år. Men enligt den s.k. pro- portionalitetsprincipen, som kan sägas gå ut på att ej ta i mer än verkligheten kräver, måste det anses för- svarbart med en lagändring, eftersom den i förläng- ningen innebär att fler barnmissbrukare kommer att kunna räddas till ett meningsfullt och värdigt liv, några rentav från en för tidig död. Jag skulle vilja få svar från majoritetspartierna, Miljöpartiet undantaget, på frågan vad de tror om en lagändring av detta slag. Skulle man kunna upptäcka missbruket tidigare än man gör i dag? Fru talman! Jag skulle vilja uttrycka det så här: Om den lagändring som jag här beskriver skulle bidra till att en pojke eller flicka räddas från knarket eller att en pojke eller flicka räddas undan en för tidig död, är lagändringen med råge försvarad. Jag är övertygad om att nämnda lagändring skulle få de effekterna. Naturligtvis har ett positivt drogtest i sig begrän- sat värde. Värdefullt blir det först när det för föräldrar och socialtjänst fungerar som ett varningsskott och dessa i samverkan kan komma den unge till hjälp för att han eller hon ska bli fri från droganvändningen. Det är bråttom. Många unga drogmissbrukares liv står på spel. Remissvaren på Narkotikakommissio- nens betänkande behöver inte inväntas. Det innebär onödiga tempoförluster. Regeringen bör därför få i uppdrag att lägga fram ett lagförslag för riksdagen med den inriktning som här angetts. Fru talman! Jag står förstås bakom de reservatio- ner där kristdemokraterna finns med, men för att måna om tiden nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation nr 5. 0548843588006 N 2010-01-01 00:00:00 167725 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0991/#anf196