<anforande>
<dok_hangar_id>2348511</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:91 Onsdagen den 4 april</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2001-04-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Yrkestrafik m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2CFAD0F0-A084-4250-93BB-B4645FBB5FFB</anforande_id>
<anforande_nummer>186</anforande_nummer>
<talare>CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi ska nu behandla trafikutskottets
betänkande om yrkestrafik och ett antal motioner från
den allmänna motionstiden hösten år 2000 om yrkes-
trafikfrågor. I betänkandet finns fyra reservationer.
Förra året när riksdagen behandlade det transport-
och näringspolitiska programmet för svensk åkerinä-
ring betonade trafikutskottet betydelsen av att Sverige
har en konkurrenskraftig åkerinäring. Men om Sveri-
ge ska kunna ha en konkurrenskraftig åkerinäring
behövs långsiktiga och hållbara förutsättningar. Det
betyder bl.a. att spelreglerna måste harmoniseras i
förhållande till åkeriföretag i andra europeiska länder.
Det krävs alltså kraftfulla satsningar inom den euro-
peiska gemenskapen för att tillgodose kraven i det
transport- och näringspolitiska programmet.
EU-kommissionen aviserade t.ex. förra året ett
socialt paket för yrkesförare och fordonspersonal för
att förbättra de sociala förhållandena, öka trafiksäker-
heten och skapa likvärdiga konkurrensvillkor på EU:s
gemensamma vägtransportmarknad.
Under vintern har bl.a. dessa förslag behandlats i
rådet.
Krav på att yrkesförare från tredje land som anli-
tas som chaufförer för åkerier som är etablerade i EU
ska kunna visa upp ett intyg. Intyget ska visa att de är
anställda i den medlemsstat där åkaren är etablerad i
enlighet med de anställnings- och utbildningsvillkor
som där gäller för yrkesförare. Syftet är att komma åt
problemen med tredjelandsförare som anlitas av åke-
rier inom EU för att utföra transporter under villkor
som skiljer sig från dem som gäller i den medlemsstat
där åkaren är etablerad.
Förslaget om förarintyg har vunnit gehör hos
medlemsstaterna, och det finns goda utsikter för att
nå en gemensam inriktning vid ministermötet i april.
Ytterligare förslag inom ramen för det sociala pa-
ketet väntas från kommissionen. Det gäller dels ett
förslag för en översyn av EU:s kör- och vilotidsreg-
ler, dels ett förslag till direktiv som syftar till att
åstadkomma effektivare och enhetligare kontroller
och sanktioner inom EU. Det sistnämnda är viktigt
för att öka effekten av den lagstiftning som finns
inom EU för att skapa en väl fungerande gemensam
transportmarknad. Sverige, som är ordförandeland i
EU, har försökt förmå kommissionen att presentera
detta förslag till direktiv senast i juni i år. Detta kallar
jag inte att vi bara pratar. Vi driver frågorna i det
forum där vi har störst möjlighet att få gehör och där
det ger störst effekt om vi gemensamt har samma
regler.
Ett annat exempel på hur viktigt EU-samarbetet är
gäller frågan om dieseloljan. Den ur miljösynpunkt
bästa dieseloljan är miljöklass 1. Den har ständigt
ökat sina marknadsandelar i Sverige och dominerar
nu. Av miljö- och konkurrensskäl anser vi att Sverige
bör agera kraftfullt inom EU för att få andra EU-
länder att gå över till detta bränsle.
Fru talman! Av trafiksäkerhets- och konkur-
rensskäl krävs också snabba åtgärder inom kontroll-
och påföljdssystemet. Svenska åkare ska inte behöva
utsättas för illojal konkurrens från utländska åkare
som utan större risk för påföljder nonchalerar de
svenska trafikreglerna. Utskottet instämmer i de bor-
gerliga reservationerna om åkerinäringens konkur-
renssituation. Jag vill dock erinra om att utskottet två
gånger gett ett tillkännagivande till regeringen och att
regeringen nu arbetar med frågan. Jag tror inte att det
blir bättre om man ger ett tredje tillkännagivande.
Låt mig nämna något om bärighetsfrågor och
regler om överlast. Utskottet förutsätter att Vägver-
kets regioner, och i vissa fall kommuner, vid pröv-
ning av dispensansökningar gör en rimlig avvägning
mellan näringslivets transportbehov och intresset av
att vägnätet inte utsätts för orimliga påfrestningar.
Dessutom förutsätter vi att avgifterna baseras på
verkliga kostnader.
Fru talman! När det gäller området Vissa trafiksä-
kerhetsfrågor har Vägverket ett övergripande ansvar
för trafiksäkerheten inom ramen för sitt sektor-
sansvar. Polisen svarar för trafikövervakningen. Se-
dan 1994 har Vägverket och Rikspolisstyrelsen årli-
gen ingått överenskommelser om vissa åtgärder för
att förbättra trafiksäkerheten.
I betänkandet betonar vi behovet av ett effektivi-
serat kontroll- och påföljdssystem för den tunga trafi-
ken. Polisen och de förordnade bilinspektörerna gör
ett viktigt jobb för att den tunga trafiken ska följa
reglerna. På regional nivå ingås överenskommelser
mellan Vägverkets regioner och polisen. Detta bidrar
till en ökad trafiksäkerhet och sundare konkurrens-
förutsättningar för åkerinäringen. Utskottet förutsätter
att polisen i avvaktan på Vägverkets förslag om ett
mer effektivt kontroll- och påföljdssystem fortsätter
att fullfölja sina trafikövervakningsuppgifter så ef-
fektivt som nuvarande regelsystem medger och i
enlighet med det avtal som ingåtts med Vägverket
och dess regioner.
Utskottet har vid tidigare tillfällen tagit ställning
till förslag om åtgärder för en reformerad taxinäring.
Frågan behandlades senast under förra våren i betän-
kandet TU11. Där redovisades bl.a. att frågan om
obligatorisk anslutning till beställningscentral hade
övervägts av 1998 års taxiutredning. Utredningen
sade att utvecklingen i branschen går mot bättre kva-
litet och service och att alltfler åkare i eget intresse
har anslutit sig till beställningscentraler.
Enligt utredningen skulle ett obligatorium kunna
äventyra den positiva utvecklingen. Beträffande för-
slaget om inrättande av regionala yrkestrafiknämnder
redovisade utskottet att man tidigare avstyrkt motion-
syrkanden i ämnet och att man inte ändrat uppfatt-
ning. Dessutom uttalade utskottet att införande av
yrkestrafiknämnder inte kunde anses förenligt med
1998 års riksdagsbeslut om en avreglering av taxinä-
ringen.
Taxiutredningen har bl.a. också föreslagit att sär-
skilda av länsstyrelserna godkända tömningscentraler
ska byggas upp. Utskottet delar denna uppfattning.
Enligt vad utskottet inhämtat är beredningen av Taxi-
utredningens betänkande ännu inte slutförd. Detta gör
att vi får anledning att återkomma i frågan.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän-
kandet och avslag på samtliga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0272604986201</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>167715</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0991/#anf186</protokoll_url_www>
</anforande>
