2348511 GO0991 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:91 Onsdagen den 4 april 2000/01 91 2001-04-04 00:00:00 Yrkestrafik m.m. 3CB17FF0-5707-4318-816E-9B198605363A 179 VIVIANN GERDIN (c) c Fru talman! Ledamöter! Övriga lyssnare! Jag vill börja med att instämma i reservation 1 och 4. Jag vill också understryka vikten av en svensk åkerinäring. Jag anser att den är mycket angelägen för oss alla. Den utgör ett mycket viktigt komplement till övriga transportslag. Dit inga tåg går, dit når alltid lastbilen. För mig som centerpartist är det också viktigt att de ekonomiska villkoren är sådana att även små och medelstora transportföretag kan överleva på sikt. Seriösa företag som värnar om både kunder och an- ställda bidrar till att höja kvaliteten inom transport- sektorn. Den svenska åkerinäringen har historiskt haft en väl decentraliserad struktur, och det har bidragit till en mångfald av transporttjänster som har påverkat prisbilden men även påverkat, så att vi har flexibla transportlösningar. Konkurrens är bra så länge som den sker på lik- artade villkor. Det gynnar alla konsumenter. Men om konkurrensen sker på osunda villkor leder det på sikt till svartarbete, skatteflykt, försämrad miljö och för- sämrade arbetsförhållanden som dessutom ökar olycksrisken i trafiken. Det är väl känt att de svenska åkerierna är utsatta för en hård konkurrens från främst länderna inom EU. Först var det de svenska åkerierna i utlandstrafiken, men numera har vi också problemet inom inrikestra- fiken. Särskilt påtagligt har detta blivit sedan det s.k. fria cabotaget infördes den 1 juli 1998. Efter det har den svenska transportmarknaden öppnats för utländska aktörer. Vi kan i dag se betydligt fler utlandsregistre- rade lastbilar än för drygt två år sedan, utländska transportörer som också erbjuder tjänster till 20-30 % lägre priser. Det som jag anser vara mest stötande inom trans- portbranschen är att många av dessa utländska trans- portfordon kommer hit i så undermåligt skick. En del måste åka direkt från färjorna till verkstäder för att göra bilarna kördugliga innan de åker ut på de svens- ka vägarna. Även om de inte är många finns det fall där detta har inträffat. Det är också väl känt att de utländska chaufförer- na tänjer på arbetstidslagarna, att antalet timmar för vila och sömn inte har lika hög prioritet som hos oss. Här har kontrollen på vissa platser i landet börjat komma i gång, vilket jag tycker är glädjande. Men det finns andra problem. Ett stort bekymmer är att de utländska lastbilarna kör på diesel av sämre kvalitet än den svenska. Allt detta har vi diskuterat tidigare, så alla här vet hur konkurrensen mellan de svenska och utländska åkerierna sker. Nästa fråga är då: Vad gör vi åt det här? Tyvärr tycker jag att arbetet går mycket sakta. Fortfarande har de svenska åkerierna en mycket hög- re totalbeskattning än konkurrenterna från angränsan- de länder. Höga sociala avgifter och skatter medför sammantaget att transportnäringen i Sverige är myck- et hårdare beskattad. För ett år sedan antogs ett handlingsprogram för åkerinäringen. Trots att det har gått ett år har dock regeringen ännu inte tillsatt den utredning som skulle göra en översyn av beskattningsfrågorna. Det visar väl också vilken prioritet den här frågan har inom Regeringskansliet. Statistik visar också att lönsamheten har varit sta- digt sjunkande inom åkernäringen de senaste åren. När lönsamheten sjunker innebär det färre nyinveste- ringar och på sikt också sjunkande sysselsättning. För vem eller vilka vågar satsa på nya och bättre bilar i Sverige med dagens transportpolitik? Stora satsningar ska göras på kontroll av fordon under innevarande år. Ca 60 000 kontroller ska ske enligt avtal. Man riktar också kvalitetskontroller mot tunga fordon genom s.k. flygande inspektion av sär- skilda bilinspektörer. Jag tycker att detta är glädjande. Med den här metoden kan man kanske också hitta de trafikfarliga bilarna. Med vetskap om att de allra flesta svenska trans- portfordon är i gott skick men att många av de utländ- ska är i sämre skick borde naturligtvis de här kon- trollerna också leda till att man kan stoppa de trafik- farliga fordonen. Men hur effektiva kontrollerna är för att nå det målet, att stoppa de utländska åkerierna, återstår att se och ska bli intressant att följa. Det är samhällsekonomiskt oförsvarbart att se på när de utländska åkerierna tar marknadsandelar av de svenska åkerierna på grund av stora brister i fordons- säkerhet och avsaknad av miljöfrämjande åtgärder. Vilka signaler ger det i samhället? Två gånger tidigare har riksdagen i tillkännagi- vanden till regeringen påtalat att det behövs ett effek- tivt påföljdssystem för att minska och på sikt stoppa överträdelserna från de utländska åkerierna. Men tyvärr tycker jag att vi fortfarande befinner oss på ruta 1. Majoritetens inriktning vad det gäller yrkestrafi- ken kommer att leda till att man påskyndar samman- slagningar och fusioner. Det finns också stora möjlig- heter att detta kommer att leda till fler utlandsägda transportföretag. Jag tycker att det är tråkigt att vi i Sverige inte har kommit längre i harmoniseringen av de ekonomiska villkoren och påföljdssystemet inom hela EU. Det är verkligen hög tid att samordna detta. 019623784404 N 2010-01-01 00:00:00 167708 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0991/#anf179