2348429 GO099 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:9 Onsdagen den 11 oktober 2000/01 9 2000-10-11 00:00:00 Partiledardebatt partiledardebatt B9DB25C8-F3C6-42FB-AF2B-15CBC2193E3A 48 Statsminister GÖRAN PERSSON (s) s Herr talman! Först skolfrågan i Göteborg: Jag har också tagit reda på vad som har hänt. Det fanns en inställning från socialdemokrater och vänsterpartister i Göteborg att man inte ville ha fristående skolor som bygger på den typen av problem som dyslexi repre- senterar. Det är någonting som finns hos många barn i skolväsendet, och det bör kunna mötas på varje skola utan att man sätter de barnen för sig. Det var deras pedagogiska resonemang, och jag tycker att det var hedervärt. Det kan naturligtvis ifrågasättas, men det var inte fråga om illvilja mot den fristående skolan som sådan utan den här tanken. Det leder långt om vi ska stå här i talarstolen och recensera vilka beslut som fattas lokalt. Jag fick just nu veta av några vakna riksdagsle- damöter: Fullmäktige sade nej till föräldrarnas friskola i Hjo. Det fullmäktige som hade röstat ned det leds av moderaterna i Hjo. Ska jag då stå här i talarstolen och fråga Bo Lundgren: Vad har ni emot denna valfrihet? Nej, det är lite av överhet över Lundgrens sätt att se på det lokala ansvaret. Om jag använder Lundgrens egen vokabulär skulle jag kan- ske säga att det är pampfasoner. Människor lokalt vill och kan ta ansvar bara de också får möjligheter därtill. Det handlar om att de inte hela tiden ska hamna i lägen där resurserna slits ifrån dem och där de inte har pengar nog att anställa lärare eller annan personal. Det tillför vi genom att vi nu har bekämpat arbetslösheten. Bo Lundgren vill att det i stället ska gå en annan väg, via jättelika skattesänkningar, och sedan ska föräldrarna själva betala det hela. Hur det exakt ska gå till i skolans värld har Moderaterna aldrig lyckats redovisa. När de ska beskriva systemet med skolpeng som de har byggt upp nationellt framstår de gamla kommunistiska Gosplansystemen som rätt idylliska. Överhetsidén, att Lundgren och jag skulle stå här och recensera enskilda kommuners beslut i enskilda frågor, är farlig. Den vänder jag mig emot. Jag vänder mig också emot Bo Lundgrens be- skrivning. Träffar jag pampar när jag träffar pensio- närsorganisationerna? Jag träffar äldre människor med väldigt lite tålamod men mycket livserfarenhet, som tycker att de vill delta i samhällsdebatten, påver- ka och ge röst åt brister som de ser. De har samlat intrycken på tusentals möten runtomkring i landet. Där har det suttit 15, 20 personer - kanske 30, kanske 100 - och de har klagat på det ena, och de har haft uppfattningar om det andra. Så samlar man ihop detta i en demokratisk folkrörelse, och så driver man kraven tillsammans. Det är t.ex. PRO, Sveriges Pen- sionärers Riksförbund och Riksförbundet Pensionärs- gemenskap. Det är hundratusentals människor som på så sätt demokratiskt vill påverka sin situation. Här möts de av beskedet att det är pampar. Vi lyssnar på dessa människor, precis som vi lyssnar på dem som är valda av sina kamrater på arbetsplatserna i en facklig organisation. Vi känner igen och hör ekot från den tid då högern motsatte sig demokratiseringen när Bo Lundgren nu beskriver dessa folkrörelseföreträdare som pampar. De har ett demokratiskt mandat. De är sända av sina vänner och kamrater att företräda deras sak, och de gör det i angelägna frågor. Vi kommer att lyssna, och vi kommer att lyssna på ett sådant sätt att rättvisan i Sverige ökar. De är garanten för detta. Det är skillnaden gentemot det moderata systemskiftet. (Applåder) 0825004049003 N 2010-01-01 00:00:00 157695 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO099/#anf48