<anforande>
<dok_hangar_id>2348429</dok_hangar_id>
<dok_id>GO099</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:9 Onsdagen den 11 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>9</dok_nummer>
<dok_datum>2000-10-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partiledardebatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>partiledardebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AF50F817-AC61-4F0B-AE07-CD9D76C8240F</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>GUDRUN SCHYMAN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag ser inte alls någon motsättning i
att förkorta arbetstiden och att låta människor själva
få ett större inflytande över arbetstidens förläggning.
Att öka löntagarnas makt i förhållande till arbetsgiva-
rens makt i den här frågan tycker jag är alldeles ut-
märkt.
Vi tycker att det är nödvändigt att ha en förkort-
ning av arbetstiden i vardagen. Det innebär en för-
kortning antingen per vecka eller per dag, eller hur
man nu väljer att lösa det. Det är alltså inte längre
semester det är fråga om.
Jag förstår inte resonemanget om att det på något
sätt skulle vara att backa att säga att en arbetstidsre-
form måste införas stegvis. Det har vi sagt hela tiden.
Precis som när vi gick från 48 till 40 timmar, vilket
skedde stegvis under nästan 15 år, kommer naturligt-
vis vandringen ned till 30 timmar också att ta många
år. Vi är realistiska nog att inse att det är så, och det
arbetar vi för - självklart.
Sedan för Lennart Daléus ett resonemang om att
bemyndiga människor och att man då inte ska kräva
politiska beslut. Är inte politiken, Lennart Daléus, ett
uttryck för människors myndighet, att människor
själva väljer sina politiska representanter och ger dem
förtroendet att genomföra de reformer som de har
utlovat och som folk har beställt? Det är väl en väldig
skillnad på att ha en politisk legitimitet för det man
driver och att kuckla ihop någonting i stängda sam-
manträdesrum och trycka på folk som inte har fått
säga sitt över huvud taget. Vi har t.ex. inte fått säga
vårt i EMU-frågan, men det kommer som på beställ-
ning från det politiska etablissemanget. Det är klart
att människor reagerar!
Arbetstidsfrågan var vi ute med i valrörelsen - i
föregående och i föregående och i föregående. Vi har
ett starkt stöd från många människor i denna fråga.
Det vore väl fullständig vansinnigt om vi då inte
skulle arbeta för den.
Ska vi inte, Lennart Daléus och jag, ta våra väljare
på allvar och driva deras politiska krav som de har
gett oss förtroendet att driva? Ska vi lägga ned politi-
ken? Ska vi privatisera riksdagen? Är det det som är
meningen?
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0236004923301</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>157667</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO099/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
