2348429 GO099 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:9 Onsdagen den 11 oktober 2000/01 9 2000-10-11 00:00:00 Partiledardebatt partiledardebatt 8204E603-F946-469A-B694-610CDCCB902B 19 LENNART DALÉUS (c) c Fru talman! Det är naturligtvis bra att Gudrun Schyman tar upp och diskuterar arbetstiderna. Där- emot är det mindre bra att hon inte vill bemyndiga människor att hantera den här frågan. Gudrun Schy- man väljer fortfarande att styra och ställa, reglera och lagstifta, bestämma och kontrollera. Hon sade i sitt anförande, i ett annat sammanhang, att hon såg det som ett problem med en politisk elit som vill trycka på människorna beslut. Men det är väl just det som Gudrun Schyman vill göra. Vi har de senaste veckorna sett hur stora fackliga organisationer enats kring ett förslag till arbetstids- förkortning. Det är ett intressant förslag man för fram, eftersom det stärker medarbetarnas valfrihet och möjlighet att bestämma över sin tid. Däri ligger det intressanta. Att förkorta arbetstiden handlar för många om livskvalitet. Då kan man lägga mer tid på sina barn och utveckla sina egna intressen. För det behövs ett självbestämmande - större kontroll över arbetstiden, större kontroll över den egna ekonomin. Därför vill vi medverka till en förändring som gör att den anställde får bättre möjlighet att själv bestämma hur man planerar sitt arbete och hur man planerar sin ledighet. Det är därför vi också vill sänka skatterna: för att möjliggöra valfriheten också för människor med små, vanliga inkomster - möjliggöra att öka konsumtionen eller att gå ned i arbetstid. Men, fru talman, problemet är ju att Gudrun Schyman inte vill öka självbestämmandet. Bakom den moderna fasaden finns fortfarande en företrädare för en politik som syftar till att öka statens inflytande över hur människor lever - över deras inkomster, över deras valmöjligheter. Det är därför Gudrun Schyman kräver politiskt styrd förkortning varje vecka, och det är därför hon ställer upp på regering- ens maxtaxa. Ett problem för Gudrun Schyman är att hon ver- kar vara i stort behov av att få bestämma, så stort att hon frångår tidigare krav om sex timmars arbetsdag eller 30 timmar per vecka. I förhandlingar med rege- ringen har man krävt 35 timmars vecka. Alldeles i dagarna talade Gudrun Schyman om att det räcker med en väsentligt mindre avkortning till 39 timmar - bara hon får vara med och bestämma hur den här avkortningen ska förläggas. Det ger inte ett särskilt trovärdigt intryck: att gå med på en hur liten förkort- ning som helst, bara den är politiskt styrd. Om nu Gudrun Schyman vill vara en modern fö- reträdare för en ny vänster är det väl rimligt att hon också myndigförklarar människorna, slår vakt om rättvisa och lika möjligheter men faktiskt också låter människor välja själva och ta ansvar för de val de själva träffar. 0200003128803 N 2010-01-01 00:00:00 157666 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO099/#anf19