<anforande>
<dok_hangar_id>2348509</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0989</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:89 Fredagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>89</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 2000/01:277 och 323 om transportörsansvar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>50FF9AC6-0A62-4FE8-9A6E-5F79B145EFD5</anforande_id>
<anforande_nummer>7</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Till Kerstin-Maria Stalin vill jag säga
att Schengen är en väldigt liten del i samarbetet. De
andra delarna när det gäller samarbetet på det asyl-
och migrationspolitiska området är oerhört mycket
större.
Ser vi då till hur verkligheten är, är det så att
samtliga Schengenländer har transportörsansvar och
samtliga Schengenländer utom Sverige har en eko-
nomisk sanktion i sitt transportörsansvar. Det land
som ligger längst bort och som har de absolut högsta
sanktionerna är Storbritannien. Storbritannien toppar i
dag statistiken när det gäller antal asylsökande. Man
har gått om Tyskland och har nu uppemot 100 000
asylsökande per år.
Det handlar om att sätta in den här effekten av den
ekonomiska sanktionen i sitt sammanhang. Då är det
uppenbart att det har varit en mycket stark ökning av
antalet asylsökande till Schengenländerna de senaste
åren. Vi räknar också själva med ett ökat antal
asylsökande efter att vi nu har blivit fullvärdiga
medlemmar i Schengen fr.o.m. i söndags.
Jag har den här veckan besökt västra Balkan, För-
bundsrepubliken Jugoslavien och Bosnien-
Hercegovina. Jag kan konstatera att det är en mycket
stor inströmning av invandrare till våra Schengenlän-
der. Väldigt många kommer via västra Balkan. De
flyger in till de här länderna och fortsätter sedan of-
tast på landsväg vidare in i våra länder. Väldigt
många kommer för att söka jobb och få ett annat,
bättre liv. Det finns naturligtvis också bland dessa de
som söker skydd undan förföljelse. Det är fullt legi-
tima skäl för dem, men det är inte skäl för att få asyl,
och de uppfyller inte några av våra krav på andra
skyddsbehov. Kerstin-Maria Stalin frågade också om
det. När vi talar om skyddsbehov talar vi självfallet
om asyl, om skydd enligt Genèvekonventionen och
om andra skyddsbehov som vi har väldigt tydligt i vår
svenska lagstiftning.
När det gäller Ulla Hoffmanns frågor om direkti-
vet om tillfälligt skydd är det ju inte aktuellt att göra
en koppling till visum. Det här handlar om akuta
kriser, om massevakueringar och om att hitta former
för att kunna ge människor skydd i väldigt akuta
situationer. Visum är ju till för kortvariga besök i vårt
land och i andra länder, inte för att lösa skyddsbehov
vare sig de är långsiktiga eller kortsiktiga.
När det sedan gäller Ulla Hoffmanns frågor hur vi
ska kunna utforma det här transportörsansvaret i vår
egen lagstiftning har vi självklart ett utrymme för att
göra det. Den diskussion som pågår med anledning av
det franska direktivet är en sorts minsta maximistraff.
När vi talar om undantag handlar det dels om undan-
tag för dem som får uppehållstillstånd därför att de är
rent skyddsbehövande, dels om dem som får uppe-
hållstillstånd av andra skäl, därför att de helt enkelt
söker asyl.
Ingen diskriminering - jag återkommer till det.
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>167425</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0989/#anf7</protokoll_url_www>
</anforande>
