2348509 GO0989 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:89 Fredagen den 30 mars 2000/01 89 2001-03-30 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:299 om kvinnor som söker asyl interpellationsdebatt EA6C0818-A260-43BF-BBB0-A1BEF0C13D6D 11 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) s Fru talman! Kerstin-Maria Stalin har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta så att asylansökningar från kvinnor som är förföljda på grund av sitt kön behandlas rättvist. Kerstin-Maria Stalin anser att Migrationsverket och Utlänningsnämnden sällan tar hänsyn till asylskäl åberopade av kvinnor och att den nya s.k. könsbe- stämmelsen i utlänningslagen inte haft någon nämn- värd effekt eftersom det i praxis endast är risk för könsstympning som har räckt för att få flyktingstatus eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Med begreppet asyl avses i utlänningslagen uppe- hållstillstånd som beviljas en utlänning därför att hon eller han är flykting enligt 1951 års Genèvekonven- tion. Genom de ändringar i utlänningslagstiftningen som trädde i kraft 1997 gavs bl.a. de personer som på grund av sitt kön eller homosexualitet känner en väl- grundad fruktan för förföljelse en särskild skyddsre- gel, och dessa personer kan beviljas uppehållstillstånd som s.k. skyddsbehövande i övrigt. Uppehållstillstånd kan även beviljas av humanitära skäl. Jag tror, i motsats till Kerstin-Maria Stalins upp- fattning, att den nya skyddsregeln i hög grad bidragit till att i Sverige uppmärksamma situationen för sär- skilt de utsatta kvinnorna men också de homosexuella som i vårt land söker skydd undan förföljelse. Ser man lagändringarna som genomfördes 1997 som en helhet har kvinnor fått ett starkare skydd. Tidigare beviljades personer som riskerade allvarligt straff eller förföljelse på grund av sin könstillhörighet up- pehållstillstånd av främst humanitära skäl. Jag vill här särskilt poängtera att när det finns grund för att bevilja en person flyktingstatus är det den möjligheten som i första hand ska användas. En kränkning i form av våldtäkt kan ju mycket väl vara ett led i t.ex. ett politiskt eller religiöst förtryck. Migrationsverket har tillsammans med Utlän- ningsnämnden, på regeringens uppdrag, den 6 februari 2001 överlämnat en redogörelse för vilka tillståndsgrunder som faktiskt tillämpats för asylsö- kande kvinnor sedan 1997. Statistik från åren 1997-2000 visar att av de drygt 12 500 kvinnor som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller av huma- nitära skäl endast 29 kvinnor beviljats tillstånd med stöd av könsbestämmelsen. Bland de drygt 2 500 kvinnor som erhållit uppehållstillstånd med stöd av flykting- eller tortyrbestämmelsen finns det med säkerhet kvinnor som åberopat könsbestämmelsen, men faktiskt fått ett starkare skydd. Migrationsverkets och Utlänningsnämndens un- dersökning visar att kvinnor endast i begränsad om- fattning åberopar förföljelse på grund av kön. Resultatet av Migrationsverkets och Utlännings- nämndens undersökning ger enligt min mening inte stöd för uppfattningen att hänsyn sällan tas till skäl åberopade av kvinnor där de uppger att de fruktar för sitt liv därför att de förföljs på grund av sitt kön. Inte heller ger undersökningen stöd för att asylansökning- ar från kvinnor skulle behandlas orättvist. För att kunna uppmärksamma kvinnors behov av skydd bättre är det viktigt att utbilda den personal som genomför asylutredningar. Asylutredningar som t.ex. rör kvinnor som utsatts för våldtäkter är ofta mycket komplicerade. I syfte att ytterligare stärka skyddet för kvinnliga skyddssökande har regeringen givit Migrationsverket i uppdrag att dels utarbeta riktlinjer för hur kvinnors skyddsbehov bättre ska uppmärksammas, dels sprida kunskap om dessa riktlinjer bland berörd personal. Samtidigt fortsätter kompetens- och metodutveck- lingen på våra utlänningsmyndigheter. Faktum kvarstår att den särskilda könsbestämmel- sen använts i endast ett fåtal fall. När det gäller kvin- nor har, precis som Kerstin-Maria Stalin påpekat, den främst kommit att tillämpas för flickor som löpt risk för könsstympning. Eftersom praxis numera är att könsstympning snarare bedöms som tortyr och omänsklig behandling talar mycket för att könsbe- stämmelsen kommer att användas i än mindre ut- sträckning i framtiden. Frågan är om särbestämmelsen om förföljelse på grund av kön och homosexualitet i utlänningslagen längre behövs. FN:s flyktingkommissariat, som har det internationella samfundets mandat att värna asyl- rätten, och flera andra länder anser att flyktingstatus kan ges till personer som riskerar förföljelse på grund av kön. De globala konsultationer om asylrätten som leds av FN:s flyktingkommissariat under året ska även behandla frågan om könsrelaterad förföljelse. Senare i år kommer flera direktivförslag på asylom- rådet att presenteras inom EU där frågan aktualiseras. Det finns, mot den bakgrunden, anledning att se närmare på gällande skyddsregler och deras tillämp- ning. Jag kommer, såväl nationellt som internationellt inom FN och EU, att verka för att personer som ut- sätts för könsrelaterad förföljelse ges ett starkt skydd och att olika former av förföljelse jämställs. 0810983113102 N 2010-01-01 00:00:00 167429 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0989/#anf11