<anforande>
<dok_hangar_id>2348508</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:88 Torsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Behandling av personuppgifter och IT </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>88B05BEB-C1BD-4B6A-8F91-0CC6725BFC6E</anforande_id>
<anforande_nummer>161</anforande_nummer>
<talare>BRITT-MARIE LINDKVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag förväntar mig att vi på något sätt
ska kunna gå över mot en missbruksmodell.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Åsa Torstens-
son. Vilket rättsläge hamnar vi egentligen i från den 1
januari 2002?
Kraven på öppenhet och på skydd för den person-
liga integriteten rymmer ju flera konflikter. Vi måste
arbeta vidare med det här.
Vilken särlagstiftning menar Åsa Torstensson när
hon i sin reservation skriver: "Endast i de fall direkti-
vet eller 2 kap. 3 § regeringsformen innehåller be-
stämmelser som inte tillgodoses genom detta förfa-
rande bör särlagstiftning tillämpas."
</anforandetext>
<intressent_id>0252641216303</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>167335</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0988/#anf161</protokoll_url_www>
</anforande>
