<anforande>
<dok_hangar_id>2348508</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:88 Torsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Sammanhållen rovdjurspoli- tik (forts. MJU9)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5CE0A654-083E-4883-A8C8-D0F5D5D2F66C</anforande_id>
<anforande_nummer>139</anforande_nummer>
<talare>VIVIANN GERDIN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Till Maggi Mikaelsson skulle jag vilja
säga att det i alla fall är absolut nödvändigt att man
får använda nödvärnsrätt eller det här med att skydda
sina tamboskap utan föregående myndighetsbeslut.
Med tanke på den skärpta strafflagstiftning som är i
dag kommer det att vara en tung bevisbörda för den
som nyttjar möjligheten att försvara sina hundar och
sin tamboskap.
Så till det här med landsbygd och utflyttning.
Bland oss som lever med mycket varg i området
debatteras det friskt. Man debatterar den påverkan
vargen har på människor som bor där. Det är helt fel
när man säger att varg bara finns i skogen där männi-
skor inte bor. Varg finns faktiskt på mindre orter, den
finns bland folket där de lever.
Även om ni tycker att människor inte ska vara
rädda för vargen är det ändå många som är det. Man
släpper inte gärna ut sina barn för att gå 1 ½ kilome-
ter från boningshuset till vägen för att åka till skolan.
Man skjutsar faktiskt barn i dag inom vissa områden.
Och vargen är i dag inte svår att se i Värmland.
</anforandetext>
<intressent_id>019623784404</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>167313</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0988/#anf139</protokoll_url_www>
</anforande>
