2348507 GO0987 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:87 Onsdagen den 28 mars 2000/01 87 2001-03-28 00:00:00 Mänskliga rättigheter m.m. - länder, om- råden och enskilda folkgrupper B421978D-E40B-4FC2-BE3E-D88B0835E60D 86 STEN TOLGFORS (m) m Fru talman! Taiwan kan tjäna som modell och in- spirationskälla för demokratiseringen av hela den kinesiska kultursfären. Taiwan är den första varaktiga och fullvärdiga demokratin i Kinas historia. När Taiwan på något decennium har gått från auktoritärt styre till demokrati och fria val med re- spekt för mänskliga fri- och rättigheter, har ledarna i Peking sökt befästa sin makt med våld och förtryck. När Folkrepubliken Kina fortfarande har att ta steget till marknadsekonomiska institutioner har Taiwan redan nått fram. När jämställdheten i Taiwan har kommit så långt att 25 % av ministrarna är kvinnor, försvinner fortfarande tusentals och åter tusentals flickebarn i Kina. Att demokratiseringsprocessen i Taiwan verkligen är genomgripande visas av att oppositionen till det tidigare statsbärande partiet, Koumintang, har vunnit och erhållit landets högsta politiska ämbeten. Först vann han borgmästarposten i huvudstaden Tapiei och i senaste presidentvalet också presidentposten. När president Lee år 2000 överlämnade makten till oppositionens vinnande kandidat Chen Shui-bian stod det som symbol för mognaden i landets demo- kratiseringsprocess. Att Kina har försökt styra demokratiska val i grannlandet Taiwan är särskilt allvarligt. I stället för att respektera folkets vilja försöker Folkrepublikens regering att skrämma människor till efterrättelse. Taiwan visar också att sunda värden ger förutsätt- ningar för långsiktig tillväxt. Landets betoning på småföretagande, kunskapsuppbyggnad och folkbild- ning, och sedan något decennium tillbaka demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska in- stitutioner har grundlagt en lika långvarig som stark ekonomisk tillväxt. Taiwan är en av världens 20 största ekonomier, vars handel är av stor betydelse för Sverige. I taiwanesisk utrikespolitik har Europa uppvärde- rats de senaste åren, vilket jag välkomnar. Det är centralt att Sverige och Europa kontinuerligt markerar sitt stöd för den taiwanesiska demokratin inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den är nämligen satt under hård press av Folkrepubliken Kina. När Taiwan 1996 höll sitt första fria presidentval hotade Kina landet med invasion, försatte armén i högsta beredskap, höll flottövningar i Taiwansundet, placerade ut robotar och avfyrade också missiler mot Taiwan. Sammanlagt lär det röra sig om 100 missiler som Kina har avsänt i Taiwansundet. Kina har också vid ett antal andra tillfällen gjort allt för att påverka valdebatten i Taiwan. Under det senaste presidentvalet, förra året, då bl.a. förhållandet till Kina diskuterades, hotades Taiwan ånyo med invasion och militära maktmedel. Men i stället för att huka under hoten genomförde Taiwan ytterligare ett lyckat demokratiskt presidentval. Demokratin stärktes därmed. Det som Kina fruktar är förmodligen det goda ex- emplets makt. Framgångssagan Taiwan visar att de- mokrati av västerländsk modell, marknadsekonomi och respekt för mänskliga rättigheter alldeles utmärkt låter sig kombineras med kinesisk kultur. Så varför ska bara dryga 20 miljoner kineser och inte 1,3 mil- jarder åtnjuta dessa värden? Sverige har och bör ha en ett-Kina-politik. Men Sverige bör inte behandla Kina och Taiwan som om de vore lika goda kålsupare. Sverige måste hävda yttrandefrihetens, demokratins och rättsstatens fun- damentala och universella värden, liksom att hot om militärt våld från Folkrepublikens sida måste avvisas. De militära hoten kommer nämligen enbart från ett håll, och det är från Folkrepubliken Kina. Taiwan har inga offensiva ambitioner. Dem avskaffade man re- dan 1991, för tio år sedan, men Kina har dem fortfa- rande kvar. I alla sammanhang hyllar Sverige folkens rätt att i val välja sin väg. Detta gäller i all synnerhet för Taiwans folk som i fria val kan uttrycka sin uppfatt- ning. Ledningen i Kina måste inse att man bara genom att demokratisera sitt land kan locka Taiwan till åter- förening. Många människor i Taiwan önskar en åter- förening med Kina, men knappast någon är beredd att offra demokratin och den personliga friheten för den. En återförening måste ske på demokratisk grund. Fru talman! Det är centralt att i alla sammanhang där det är möjligt låta Taiwan vara delaktigt i inter- nationellt samarbete. Sjukdomar känner inga gränser. När det gäller kunskap, information och forskning om hälsofrågor är det extra viktigt med samarbete. Taiwan bör därför få komma med i samarbetet kring hälsofrågor i WTO. Fru talman! President Bush har valt att stärka kontakterna med och stödet för de asiatiska demokra- tierna Sydkorea, Japan och Taiwan under måttot "Vännerna först". Kina ses numera som en strategisk konkurrent som bör behandlas med betydande tydlig- het. Jag tror att det ligger en del i detta. Kinas kon- ventionella och nukleära upprustning, liksom de gra- va brott mot mänskliga rättigheter som regimen sva- rar för kräver stor tydlighet i omvärldens reaktioner. De problem som inte löses i dag kan komma att bli oöverstigliga i ett längre perspektiv. Att Kina har en snabb ekonomisk tillväxt och sä- kerligen kommer att ha stor betydelse som handel- spartner i framtiden får inte tillåtas mildra kritik när sådan är befogad. Förhoppningar om framtiden gör inte att vi kan strunta i ansvar att påtala kränkningar av mänskliga rättigheter och landets militära rust- ningar. Kina ska mätas med samma måttstock som alla andra länder. Vi vet att oppositionella förtrycks, oliktänkande förtrycks och människor interneras och förföljs av regeringen. Yttrandefrihet finns över huvud taget inte. Tusentals människor fängslas för kontrarevolutionär verksamhet. 200 000-250 000 personer, dvs. nästan en kvarts miljon, har fängslats och sänts till arbetslä- ger för att omskolas genom tvångsarbete. Det är nå- got som är mycket lite uppmärksammat i vår del av världen. Kina är världens dominerande dödsstraffland. Över 1 700 människor dömdes år 1999 till döden i Kina. Vi vet att åtminstone 1 100 av dem verkligen avrättades. Drygt 27 000 personer dödsdömdes under 90-talet. Fler än 18 000 avrättades också såvitt känt. Hur stora de verkliga siffrorna är vet ingen. Samtidigt som Sverige i EU måste reagera med stor tydlighet mot diktaturen i Folkrepubliken Kina måste vi uppmuntra handel som skapar välstånd, öppnar landet för kontakter, underbygger uppbyggna- den av marknadsekonomin och skapar kontakter som kan driva fram krav på demokrati. Det goda exemp- lets makt är stor. Sverige har tyvärr visat för mycket eftergivenhet genom åren mot Kina. Den taiwanesiske vicepresi- denten nekades inresa i Sverige för några år sedan trots att han kom som vetenskapsman och inte som politiker. Det är inte acceptabelt. UD försökte att förutse, antecipera, Kinas reaktioner. Dessvärre är det fortfarande svårt att glömma statsministerns famösa uttalande om stabiliteten i politiken i Kina. Fru talman! Folkrepubliken Kina har nu 250 mis- siler riktade mot Taiwan längs Fujiankusten som Taiwan står närmast försvarslös inför. Enligt ameri- kanska uppgifter är antalet missiler ännu större, ca 300, och antalet ökar med 50 per år. Amerikanska satelliter har också upptäckt en ny missilbas i Taiwans närhet. Till år 2005 avser Folkrepubliken Kina ha 600 missiler utplacerade längs sundet. Det visar att det är Kina som ensidigt driver upp- rustningen och utgör en destabiliserande faktor i regionen. Kina upprustar trots att styrkeförhållandena redan är ojämna. Kina har t.ex. 96 operativa ubåtar varav vissa högteknologiska medan Taiwan har fyra varav två är från 1946. Andra länder har förvisso större kärnvapenarsenaler än Kina. Men det är Kinas ambition som är intressant. Man arbetar aktivt för att skaffa sig ny kapacitet både vad gäller stridsspetsar och missilteknik. Att Sverige verkar för att stoppa Kinas upprust- ning och hoten mot grannar är en mycket angelägen uppgift för freden. Att Sverige verkar för att rege- ringen i Kina börjar behandla sina medborgare med full respekt för mänskliga fri- och rättigheter är också en avgörande fråga för den långsiktiga utvecklingen i regionen. 0864542495614 N 2010-01-01 00:00:00 167056 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0987/#anf86