2348507 GO0987 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:87 Onsdagen den 28 mars 2000/01 87 2001-03-28 00:00:00 Mänskliga rättigheter m.m. - länder, om- råden och enskilda folkgrupper 23E2A532-9275-4E66-816D-1B9AA1643FA9 63 Marianne Samuelsson (mp) mp Fru talman! Det betänkande som vi nu behandlar är ett betänkande där utskottet behandlar de många motioner som väcks i riksdagen årligen om mänskliga rättigheter. Det är oerhört angeläget, som jag ser det, att riksdagen arbetar mycket med mänskliga rättig- heter och agerar för att försöka förhindra övergrepp på människor. Betänkandet blir dock lite historia, för under tiden pågår det tyvärr en massa övergrepp som skulle behöva tas upp i debatten och också finnas med i betänkandet. Det övergripande, som jag heller inte tycker att vi riktigt debatterar, är hur man ska förhindra övergrepp och hur man ska kunna få en politik som leder fram till att vi får färre övergrepp i världen. De brott som hela tiden pågår mot mänskliga rät- tigheter och mot människors möjligheter att vara den de är och den de vill vara är kärnan i kravet på att människor ska ha rätt att vara den de är. I ett flertal motioner som tas upp i detta betänkande finns det med. Det gäller också behovet av att lyfta frågor till FN-nivå för att få internationella konventioner som bättre tar vara på människors behov och människors möjligheter att få vara den de är i ett land som inte alltid tar vara på det. Som jag ser det finns det anledning att titta på kommande frågor, som kommer att leda till större problem i världen. En del av det är ju miljöfrågorna. Det gäller vattenfrågan, t.ex., och matfrågan. 2005 anses det att två tredjedelar av världens befolkning kommer att lida av vattenbrist. Fundera lite grann över konsekvenserna av detta när det gäller männi- skors möjligheter att få leva under värdiga förhållan- den. Tar man ett land som Kina kan man se att grund- vattennivån sjunker med 1,6 meter per år. Vi kan bara fundera lite grann över vad som händer med mänskli- ga rättigheter i Kina när man kanske inte längre kan få upp vatten för att odla det ris som är en av de vik- tiga grundstommarna i Kinas ekonomi. För fem år sedan fanns det 25 miljoner miljöflyk- tingar i världen. Hur många de är i dag är det ingen som riktigt vet, men de har tyvärr inte blivit färre under årens lopp. Klimatfrågorna och vattenfrågorna måste i detta sammanhang lyftas in som viktiga för att människor ska ha möjligheter att leva i en bra miljö där också de mänskliga rättigheterna tas till vara. En annan del i detta är naturligtvis krigets roll. Egentligen skulle jag önska att man kunde förbjuda alla krig, därför att krig alltid leder till övergrepp på människor. Vi kan se en mängd exempel på krig som pågår och som innebär stora övergrepp på människor - i Sudan och Demokratiska republiken Kongo, för att bara nämna ett par länder som har varit relativt aktuella i debatten. Det finns en mängd krig som pågår och som kanske är mer tysta krig, därför att de har pågått så länge att ingen riktigt längre orkar bry sig. Men inte ens när freden kommer kan man säga att det finns mänskliga rättigheter i ett land som varit krigsdrabbat. Ta minorna som ett exempel. Vad är det för mänskliga rättigheter man har kvar när man inte läng- re som litet barn kan springa runt i sin boendemiljö utan att känna rädsla för att trampa på en mina som kanske innebär att resten av livet är förstört eller i alla fall väldigt begränsat av ett handikapp som man kan bli tvingad att leva med? De här grundläggande delarna tror jag att det är oerhört angeläget att man också tar itu med om man menar någonting med mänskliga rättigheter på lång sikt. Om man inte kommer åt det kommer man inte heller åt de mänskliga rättigheterna. Naturresurserna är andra delar i detta som också ofta leder till övergrepp på mänskliga rättigheter. Ursprungsbefolkningarna runtom vår värld har fått se och uppleva hur deras krav på mänskliga rättigheter, kultur och livsmiljö i deras ursprungsmiljö ofta har blivit begränsade på grund av naturresursintressen vad gäller olja, mineraler och andra naturtillgångar som krockar med deras rätt att få bo, leva och idka den kultur som de har haft som sin under generatio- ner. Det här kan vi se i länder som Sudan, Kongo och USA. Man tror att USA borde vara ett föregångsland när det gäller demokrati, men vi kan fortfarande se hur indianerna får flytta på sig på grundval av intresset för att komma åt naturresurser. Chile och Mexiko är andra länder där man märker av detta. Förutom att vi har en del reservationer som jag naturligtvis stöder tänker jag yrka bifall till reserva- tionerna 3 och 4. I övrigt stöder jag naturligtvis de reservationer vi har, men för tids vinnande tänker jag inte ta upp dem till omröstning. I detta sammanhang tycker jag att det är viktigt att lyfta in kurderna och kurdernas situation. Det är ett folk som under många år har varit förtryckt - det kanske mest förtryckta folket i världen. Deras mänskliga och naturliga rättigheter kränks ständigt - dagligen, skulle jag vilja säga. Nyligen var jag på Sergels torg för en demonstra- tion som anordnades av kurderna med anledning av att det var 13 år sedan övergreppet i Halabja inträffa- de - en massaker som innebar att en hel by förintades på bara några minuter. Kanske 10 000 människor försvann och finns inte längre kvar. Det var ett stort övergrepp med fruktansvärda konsekvenser för dem som levde där och för deras nära och kära, naturligt- vis. Det här är bara en bild av hur mycket det irakiska folket har fått vara med om och tvingats utstå. Vi har stor förståelse för många människor från dessa länder. Kurderna har tvingats att fly och bosätta sig i länder där de kanske egentligen inte skulle vilja bo, men omständigheterna gör att de tvingas leva på flykt. Därför är det oerhört angeläget, som jag ser det, att just kurdernas situation uppmärksammas mer och tydligare. Vi skulle gärna se att Sverige drev frågan om att det behövs en särskild FN-konferens just om kurdernas situation för att lyfta den frågan internatio- nellt och för att, om möjligt, också komma fram till någon form av lösning som innebär att de får tillbaka sina möjligheter till någon form av rättigheter i det område som de faktiskt en gång blev födda in i. Men det finns naturligtvis fler länder som är med i det här. Armenierna, assyrierna, kaldéerna och deras situation har vi ju behandlat i utskottet. Jag tycker att det är oerhört angeläget att de här frågorna tas upp. Man kan kanske tycka att historien inte alltid är så viktig utan att framtiden är viktigare. Men för att klara av de framtida frågorna måste man också analy- sera och komma till rätta med de historiska frågorna. Just när det gäller armeniernas historia borde de här frågorna kunna tas upp och hanteras lite annorlunda också i utskottet, som jag ser det. Det finns också fler närliggande folkmord som det finns anledning att uppmärksamma. När det gäller Östtimor träffade jag, liksom Marianne Andersson, representanter från Caritas i morse här i riksdagshu- set. Det är faktiskt mycket aktuellt att fundera över vad som händer där framöver. Jag förstår att männi- skorna där känner en stor oro över vad som kommer att hända. Det är ju nu FN-styrt. Förhoppningsvis ska de så småningom kunna ha ett demokratiskt val. De känner naturligtvis en stor oro över vad som kommer att hända framöver. Men det finns också krav på att man faktiskt ska komma till rätta med ansvarsfrågan när det gäller dem som en gång begick övergreppen. En viktig del är väl att vi i Sverige kan vara med och hjälpa till, med de kontakter vi i dag har med Östti- mor, för att se till att Östtimor nu kan gå in i en fun- gerande demokrati där människorna, som bor i landet, också har möjlighet att känna att de är delaktiga och att deras rättigheter tas till vara. De känner med all rätta en viss oro inför vad som kommer hända när valrörelsen drar i gång och den internationella bevak- ningen så småningom drar sig tillbaka. Det är viktigt att man också har en fortsatt öppen och aktiv roll tillsammans med Östtimor. I det här betänkandet har vi också med en motion som egentligen kanske inte skulle behandlas i det här betänkandet utan i betänkandet om FN:s roll och framtid, men nu hamnade den här. Därför tänker jag ändå nämna den. Det är en motion som vi har väckt om att det behövs en särskild FN-konferens om dju- rens rättigheter. Den senaste tidens debatt om djurens situation och matfrågorna visar väl med all tydlighet att det inte längre är nationella frågor. Det är interna- tionella frågor. Djuren har blivit en industriprodukt, och det tas inte längre hänsyn till deras naturliga beteenden och förhållanden. Liksom man har haft en FN-konferens om den biologiska mångfalden finns det all anledning att ha en FN-konferens om djurens rättigheter för att belysa den internationalisering som sker också på det området. 0900533740700 N 2010-01-01 00:00:00 167033 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0987/#anf63