<anforande>
<dok_hangar_id>2348507</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:87 Onsdagen den 28 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handläggningen av ungdomsmål </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>402BCB41-384D-43FF-BE37-C703E73DE5FA</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>ANITA SIDÉN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! I dag ska vi behandla betänkandet
som rör handläggningen av ungdomsmål. Här före-
slås en del ändringar i lagen med särskilda bestäm-
melser om unga lagöverträdare. Det är av stor vikt att
det är snabba och bra handläggningar av de mål där
ungdomar är misstänkta för brott. Ungdomsbrotten
måste få hög prioritet, men ungdomarna måste också
ta sitt eget ansvar och stå för vad de gjort genom att
sona sina brott.
Det finns naturligtvis många orsaker till att en ung
människa inleder en brottslig karriär. Ett är dock
säkert, det sämsta vi vuxna kan göra är att sticka
huvudet i sanden och inte se vad som händer. Vi
måste ge ungdomarna en ärlig chans. Om både familj
och skola misslyckas måste samhället i övrigt stå upp
och ta sitt ansvar. Att inte reagera är inte humant. Att
reagera är att bry sig om, och då är det naturligtvis
bättre att stämma i bäcken än i ån.
Det är ytterst allvarligt att behöva se att ungdoms-
brotten har blivit allt grövre och mer våldsbetonade.
Dessutom har brottsligheten krupit allt längre ned i
åldrarna. Här måste även unga vittnen våga vittna,
och vi vuxna måste tala om var vi står och våga sätta
gränser med bl.a. en tydlig lagstiftning.
Fru talman! Handläggningstiderna har varit för
långa, då varje utredare har haft en så stor hög av
akter framför sig att det varit omöjligt att ta sig ige-
nom dem. Det har helt enkelt saknats resurser till fler
utredare. Det är självklart mycket viktigt för alla, inte
minst för ungdomar, att tiden mellan brott och sam-
hällets reaktion förkortas. Dels har det stor betydelse
för en ung människa att inte kunna fortsätta med
brottslighet, dels är det viktigt att ungdomarna inte
håller sig kvar på den brottsliga banan och fastnar i
den kriminella livsstilen.
Det är mer än alarmerande att såväl polis som so-
cialarbetare i exempelvis Göteborg uppger att de
tappat kontrollen över narkotikasituationen. Kritiken
från Anders Stolpe, chefen för narkotikaroteln, är
hård men rak då han även säger: "Politikerna är tagna
med byxorna nere." I dagsläget är det en verklighet
att 50-75 ungdomar i den lilla kommunen Mark an-
vänder narkotika. Droger och brott hör ofta ihop, och
riskerna är större än någonsin, eftersom ungdomar nu
har en större benägenhet att testa knark.
Fru talman! Ju tidigare upptäckt, desto bättre! Om
det nu finns någon som kan upptäcka. Om det nu
finns någon som kan utreda. Om inte brotten skrivs
av. Närpolisen, som skulle ha kunnat vara ungdomens
polis, har inte kunnat sköta sitt arbete, då de ryckts i
väg till andra arbetsuppgifter än de var avsedda för.
Det kan ju inte finnas en nollvision för brott om brott
skrivs av.
Det är bra att den unge vid återfall i brott kommer
att möta samma utredare hos polisen och om möjligt
även ställas inför samma åklagare som vid tidigare
brott. Det är naturligtvis viktigt att samarbetet mellan
polis, åklagare och kriminalvård fungerar bra. Trots
de principiella argumenten mot kravet på att ung-
domsmål endast ska handläggas av särskilt lämpade
domare, överväger de positiva effekterna, eftersom
handläggningen koncentreras till vissa rotlar. Därmed
ökar kunskapen och kvaliteten inom ungdomsområ-
det.
Men i en enkätundersökning framkom brister i
kvaliteten i socialtjänstens yttranden och handlägg-
ning, liksom i innehållet i den föreslagna vården. Det
här måste förbättras och kanske rentav ses över redan
under socionomernas utbildningstid.
Fru talman! Rättssäkerheten ska gälla alla med-
borgare, men Statens institutionsstyrelse visar på
brister för de ungdomar som tagits in för verkställig-
het av sluten ungdomsvård, och SIS kräver därför en
utredning av vilka åtgärder som kan vidtas för rätts-
säkerheten vad gäller vårdplaner. Detta är mycket
allvarligt, och det kan inte accepteras att vårdplaner
som är fastslagna i domstol verkställs eller inte verk-
ställs utan att någon återrapportering sker till rättsvä-
sendet.
Eftersom det finns oroväckande tecken på att
ungdomsvåldet ökat och än mer på att våldet tagit sig
grövre uttryck, måste samhället kontinuerligt följa
upp och utvärdera påföljdssystemet för unga lagöver-
trädare, vilket även vi moderater framfört i våra mo-
tioner. Dessa frågor och många fler kommer upp i
debatten om unga lagöverträdare i början av nästa
månad, liksom vid veckans offentliga utfrågning om
vård inom socialtjänsten.
Fru talman! Det är glädjande att dagens betänkan-
de går i riktning mot en större föräldramedverkan i de
ärenden som rör de unga brottsmisstänkta. Den unge,
vårdnadshavaren eller andra fostrare kommer att
kallas till förhören hos polisen. När det gäller unga
brottslingar som är under 15 år ska både föräldrar och
socialtjänst underrättas om att utredning inletts, och
om det väcks åtal ska tidpunkten för förhandlingar
dessutom meddelas.
Barn och ungdomar behöver alla vuxna som kan
bry sig om dem. Vi moderater har länge drivit frågan
att även föräldrar som endast har umgängesrätt ska
kallas till förhör. De är av betydelse för barnet och
ska därmed få vara med och bära sitt ansvar. Denna
biologiska förälder kan med sitt engagemang vara en
bra resurs och därmed vara ett stöd i en svår situation
- det gäller ju brott. Vare sig man har vårdnad eller ej
är man förälder.
Vid översynen av kallelser till huvudförhandling
anser vi moderater därför att det är bra att frågan om
kallelser av föräldrar som inte är vårdnadshavare
kommer att tas upp. Här kan även finnas en möjlighet
för andra fostrare, för ju fler vuxna som engagerar sig
desto bättre.
Fru talman! Hos såväl myndigheter som i alla
medier finns skildringar av att alltfler barn under 15
år är misstänkta för brott. Det är t.o.m. så illa att des-
sa barn medvetet utnyttjas på grund av att de inte är
straffmyndiga. Detta bekräftas av poliser i min hem-
stad Göteborg, och det är ett mycket allvarligt och ett
svårt problem att hantera för både myndigheter och
brottsoffer. Att polisen kommer att kunna vidta inle-
dande utredningsåtgärder i högre utsträckning är
därför nödvändigt.
Fru talman! En möjlighet till registrering av ung-
domar hos polisen skulle ge polisen och de andra
rättsvårdande myndigheterna en bättre bild av den
ungdom som blivit gripen för ett brott. Dessutom
skulle ju en registrering ge en klarare statistik över
ungdomsbrottsligheten. Det har även stor betydelse
vid planering av brottsförebyggande åtgärder att sta-
tistiken är rättvisande, vilket framgår av vår reserva-
tion.
Fru talman! Vi moderater ställer upp bakom våra
reservationer men yrkar för tids vinnande bifall till
endast reservation 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0393171737407</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>166971</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0987/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
