<anforande>
<dok_hangar_id>2348504</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0984</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:84 Torsdagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>84</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>9EEE23C6-7A65-49F9-AED1-946FFCFB1F3B</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>BIRGITTA SELLÉN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! I den senaste budget som lades fram
fanns det också ett visst anslag till det här. Man skrev
att anslaget får användas till att åtgärda ur risksyn-
punkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt till
eventuella akuta saneringsinsatser. Det är kanske de
där akuta insatserna som finansministern tänker på i
samband med sommarens oväder osv.
Men där är det en ganska liten summa det handlar
om. Min fråga gäller också allt det som inte är akut
men som ändå står där; förfallna fastigheter osv. Det
går inte att sälja dem. Ingen tar ansvar för dem. Fö-
retagen som ägt dem har kanske gått i konkurs. Då
står de bara där och ingenting händer. Det är bara
allmänt farligt, och någon måste ta ansvaret. Det är
därför jag undrar om det inte finns en möjlighet att
staten på något sätt kan försöka styra över mer pengar
till kommuner och landsting så att det finns en chans
för de fattiga kommunerna att sanera.
</anforandetext>
<intressent_id>0185503778507</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>166677</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0984/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
