<anforande>
<dok_hangar_id>2348503</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:83 Onsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Straffrättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>EFC224CA-FEE7-4A62-AAC4-130FF062DD87</anforande_id>
<anforande_nummer>43</anforande_nummer>
<talare>KIA ANDREASSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Miljöpartiet har vid detta betänkande
två reservationer som jag yrkar bifall till, nämligen
reservationerna 2 och 10.
Reservation 2 handlar om diskriminering på grund
av kön. Det finns förbud mot könsdiskriminering
inom arbetslivet men inte utanför detta, vilket är
mycket underligt. Sverige har skrivit under FN:s
kvinnokonvention som förpliktigar Sverige att införa
ett förbud mot könsdiskriminering även inom nä-
ringslivet. Jämställdhetsfrågor är också ett av huvud-
temana under EU-ordförandeperioden.
Men hur många känner till att den som gör sig
skyldig till diskriminering i näringslivet inte kan
dömas för olaga diskriminering av kvinnor enligt
brottsbalken? Så är det faktiskt, och det är mycket
underligt att vi har både en diskrimineringslag för
homosexuella och en för etniska grupper men inte för
diskriminering på grund av kön.
Någon säger sig då kanske att det svenska sam-
hället är så genomsyrat av medvetenhet på denna
punkt att vi inte behöver ha denna lagstiftning, men
så är det inte heller. Det förekommer diskriminering
t.ex. från försäkringsbolag. Det har nyligen uppmärk-
sammats att kvinnor har försäkringsvillkor som är
helt annorlunda än de för män. Det hänvisas då till att
kvinnor lever så länge att de inte ska ha lika bra vill-
kor som män. Det kan också förekomma diskrimine-
ring av ensamstående kvinnor som söker lån på bank
osv.
Miljöpartiet vill att regeringen ska ge den utred-
ning som ska studera möjligheterna till en mer gene-
rell lagstiftning mot diskriminering i uppdrag att
överväga införande av ett allmänt förbud mot diskri-
minering på grund av kön. Det kan inte vara för
mycket begärt, men jag får inte med mig någon på det
här förslaget.
Det framgår underförstått i betänkandet att utred-
ningen ska överväga olika aspekter av den generella
lagstiftningen, men varför kan man inte säga ut att det
i dag är en brist i svensk lagstiftning och att det är
angeläget att detta ses över?
Det är oftast så att när man har bestämt något i ut-
skottet finns det inte möjlighet till ändring, och det
kommer väl inte heller i dag att bli någon förändring.
Den här debatten är mest till för protokollets skull.
Jag gör ändå ett försök. Jag fick inte tillfälle att ut-
veckla detta i utskottet, eftersom vi behandlade så
många motioner i betänkandet. När jag nu har yrkat
bifall till reservationen finns det möjlighet också för
de övriga ledamöterna att trycka på nej-knappen. Det
är inte någon stor förändring att ge det här uppdraget
till utredningen.
Fru talman! Den andra reservationen handlar om
livstidsstraffet. Jag har under många år återkommit
till denna fråga. Miljöpartiet har den uppfattningen att
livstidsstraffet ska ersättas med ett tidsbestämt straff,
som ska utmätas av domstol. Den utredning som
regeringen nu ska tillsätta tillgodoser inte dessa två
krav. Den går en bit på vägen men inte så långt som
vi vill gå, och därför ska jag beröra också denna re-
servation.
Dagens system med tidsmässigt obestämda straff
motverkar kriminalvårdens möjligheter att förbereda
intagna på ett liv utanför anstalten på det sätt som bör
ske. Jag tycker vidare inte att regeringens möjlighet
att bevilja nåd som inte behöver motiveras är något
bra system. Det är mycket ålderdomligt.
Historiskt sett var det kungen som tidigare kunde
bevilja en nådeansökan. Sedan har Högsta domstolen
haft denna möjlighet, och nu har den överförts till
regeringen. Jag tycker att det ska vara fråga om en
domstolsprocess, som det alltid är i andra fall av
straffutmätning.
Fru talman! Jag vill också ägna några ord åt  re-
servation 5 från Centern. I betänkandet behandlas
också förslag om upphävande av vissa lagar som en
majoritet redan har beslutat om. Det är förslag som
hela tiden upprepas. Jag ser inte att det finns någon
majoritet för att upphäva de lagar som man här gång
på gång tar upp.
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor
stiftades därför att vi ville försöka få bort budskap
som det är olagligt att sprida, t.ex. nazistisk propa-
ganda. Hur ska vi komma åt detta i datamediet? I fall
där någon som ansvarar för en elektronisk an-
slagstavla sprider ett olagligt budskap är lagen nästan
det enda sättet att komma åt detta. Det finns inga
förutsättningar att kolla varenda en som privat skickar
in bidrag. Dessa möjligheter är alltför utbredda, Gun-
nel Wallin. Ett sätt att gå till väga är ändå att med
regelbundenhet kolla att den ansvarige för an-
slagstavlan inte sprider sådana budskap som vi inte
vill ha.
Vilka andra alternativ har Gunnel Wallin? Gäller
det bara att upphäva den här lagen och strunta i vad
som finns på anslagstavlorna? Det går inte att, som
jag tyckte att Gunnel Wallin här var inne på, kolla
vartenda enskilt meddelande. Hon sade också att de
är för snabba och alltför många. Det är alltså inte
något alternativ. Jag skulle vilja veta vilka andra
alternativ som finns.
Det förs här i dag en stor diskussion om sexköp-
slagen. Jag tyckte att det var ett enormt framsteg för
kvinnorna att vi i riksdagen kunde enas om att stifta
lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster. Nu vill
både Folkpartiet och Moderaterna upphäva denna lag,
som har fungerat om inte jättebra så ändå någorlunda
bra. Det äger också hela tiden rum en positiv utveck-
ling. Det är så med sådana här besvärliga lagar. Det är
ett enormt framsteg att samhället har kunnat säga att
det inte kan acceptera att några människor utnyttjar
andras kroppar på det sätt som det gäller.
Jag lyssnade noga på det som Jeppe Johnsson
nämnde som anledning till att denna lag skulle upp-
hävas. Han sade att rättsväsendet ska bli en huvudfrå-
ga i valet. Man skulle då kunna gå fram med följande
slogan: Avkriminalisera brott som beror på sociala
problem! Det är en ny slogan för Moderata samlings-
partiet att gå ut med i valrörelsen. Det är precis detta
resonemang som Jeppe Johnsson säger sig stå bakom.
Oönskade företeelser eller beteenden som beror på
sociala problem ska inte kriminaliseras. Det är ju
fantastiskt! Då kan vi tillsammans gå en bit på vägen,
för det finns kanske flera sådana här sociala problem
att lyfta fram som kräver andra åtgärder i samhället.
Det andra skälet var att detta kryper under jorden.
Det gör väl det mesta av brottsligheten. Den är ljus-
skygg och kryper under jorden. Jag förstår inte varför
man drar fram det när det gäller just detta.
Folkpartiet säger att den här lagen är ineffektiv.
Men vad finns det för andra möjligheter? Hur ska
man annars angripa detta problem? Folkpartiet säger
ju samtidigt att psykisk misshandel är svår att bevisa
men ändå ska beivras. Det är samma sak här!
Det finns mycket mer att kommentera. Jag ska
slutligen också bara kommentera moderaternas reser-
vation när det gäller vapenattrapper. Jag ser det som
ett mycket allvarligt brott när man rånar eller våldför
sig på andra människor med hjälp av en vapenattrapp.
Offret kan naturligtvis inte se att det är en attrapp.
Vapenattrapperna är så gjorda att man inte kan se
skillnaden. Men vad jag finner, Jeppe Johnsson, är att
domstolarna tar hänsyn till detta. Man ser på de sam-
manlagda effekterna i fråga om farlighet, hänsynslös-
het och psykiska besvär för offret och dömer därefter.
Jag skulle vilja veta om Jeppe Johnsson har kontrolle-
rat domarna efter bruk av vapenattrapp och då sett att
straffen är alldeles för låga. Jag har inte kunnat finna
det. Jag har inte heller granskat så noga. Men om man
skriver en sådan här motion måste det ju finnas ett
underlag för den. Detta skulle det vara intressant om
Jeppe Johnsson kunde ge mig.
</anforandetext>
<intressent_id>0745615729714</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>166456</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0983/#anf43</protokoll_url_www>
</anforande>
