2348499 GO0979 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:79 Onsdagen den 14 mars 2000/01 79 2001-03-14 00:00:00 Livsmedelskontroll och genteknik ACA59101-D2DC-4CC7-A63A-E4A1F7A5189E 79 KARL-ERIK KARLSSON (v) v Herr talman! I detta betänkande, MJU12, som bl.a. behandlar livsmedelskontroll och genteknik, behandlas även frågan om småskalig och lokal livs- medelsproduktion. Denna typ och inriktning av livs- medelsproduktion kommer efter de händelser som varit ute i Europa på djur- och livsmedelsområdet att få allt större betydelse. Det kommer om inte annat konsumenterna att se till. Hårdare tidsbegränsningar av djurtransporter och krav på bättre djurmiljöer under transporter är ett sätt att förbättra situationen för djuren samt att förkorta djurtransporterna. Ett annat sätt är att utveckla och gynna alternativ till långa transporter till slakt. Ett sådant alternativ är lokal och småskalig livsmedelsförädling. Ett annat alternativ är integrerad produktion, dvs. att djuren lever hela livet på samma gård. I dag borde det växa upp fler och fler små lokala slakterier. Men utvecklingen går alltför trögt, och fortfarande är huvudinriktningen att antalet slakterier minskar. Som följd medför detta ett kraftigt ökande antal djurtransporter. Vi ser det som nödvändigt att hitta politiska metoder för att gynna en utveckling där alltfler djur kan slaktas på eller i närheten av gården just för att undvika transporterna. I dag finns det flera hinder för en sådan utveckling. Den som i dag vill starta en småskalig livsme- delsanläggning måste uppfylla olika myndighetskrav. Visst ska man uppfylla myndighetskraven, men för det krävs ett stort antal kontakter med flera olika myndighetspersoner. Att få ett tillstånd kan vara en svår och långt utdragen process. Detta bör kunna underlättas. Myndigheter borde kunna samverka för att underlätta tillståndsgivningen så att så få myndigheter som möjligt behöver hand- lägga ärendet och någon myndighet ges huvudansva- ret för att stödja den som vill starta verksamhet. Ett annat sätt kan vara att underlätta tillståndgiv- ningen för småskalig livsmedelsförädling genom att göra typgodkännande av småskaliga anläggningar som går att anpassa till lokala förutsättningar. Det är positivt att jordbruksministern uttalat sin ambition att driva fram en förändring av jordbruks- politiken som skulle göra det möjligt för de små slakterierna att erhålla stöd ur landsbygdsprogram- met. Den utveckling som nu sker i verkligheten, näm- ligen att antalet småskaliga slakterier minskar, stäm- mer dåligt med den utveckling av landsbygden och det förbättrade djurskyddet som riksdagen och rege- ringen tidigare sagt sig vilja stå för och främja. Utskottet gör därför i detta betänkande ett tillkän- nagivande och anser att regeringen i det fortsatta arbetet bör ägna särskild uppmärksamhet åt den små- skaliga livsmedelsproduktionen. Därför får regering- en i uppdrag att för riksdagen redovisa förslag till åtgärder som bl.a. syftar till en förenkling av regel- verket, skapa bättre förutsättningar för lokal och små- skalig livsmedelsproduktion och främja etableringen av nya företag inom området. Denna översyn av för- utsättningarna för den småskaliga livsmedelsproduk- tionen ska även belysa regelverket för mobila slakte- rier. Detta är positivt. Herr talman! I detta betänkande har Vänsterpartiet en reservation om global livsmedelssäkerhet. I den anser vi att alla har ansvar för att bidra till en rättvis global livsmedelsförsörjning. Vi kan ta det ansvaret genom att förändra vårt konsumtionsmönster och genom att lägga om produktionen. Eftersom det behövs en ökad allmän kunskap i dessa frågor och stimulans till en socialt och ekolo- giskt hållbar konsumtion av livsmedel anser vi att regeringen bör starta en informationskampanj om mat, miljö och rättvisa. Den kampanjen borde genom- föras i nära samarbete med forskare och folkrörelser- na. Det är inte bara ekologiska hinder som finns för en öppnare världsmarknad för jordbruksprodukter. Det finns även ett antal ekonomiska och sociala hin- der som förhindrar att fattiga bönder i u-länderna ska kunna dra nytta av en ökad världshandel. Diskussionen om frihandel med jordbrukspro- dukter fokuseras i dag ofta på framför allt jordbruks- subventioner och tull- och kvothinder. Visst är dessa viktiga, men vi får inte glömma bort de övriga pro- blemen såsom fattigdom och brist på jämställdhet. Vi anser att det borde vara Sveriges uppgift att som ett progressivt land i utvecklingsfrågor sätta dessa och även andra frågor om fattigdomsbekämpning och jämställdhet överst på dagordningen i arbetet för ökad livsmedelssäkerhet. Därmed yrkar jag bifall till reservation 8. När det gäller märkning av ägg anser vi, som framgår i vårt särskilda yttrande, att märkningen ska vara obligatorisk. Det bör klart framgå av märkningen om äggen kommer från hönor som uppfötts i det fria eller i burar. Konsumenterna ska kunna få den infor- mation som de efterfrågar. Sverige borde gå före och införa märkningssystem nationellt innan det införs i övriga EU-länder, om nu införandet där dröjer. Vi har här avstått från att reservera oss då det inom EU på- går ett arbete för att få fram ett märkningssystem för ägg. Men vi vill ändå poängtera vikten av att Sverige håller sig mycket aktivt i arbetet på detta område. N 2026-05-29 09:41:56 166147 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0979/#anf79