<anforande>
<dok_hangar_id>2348499</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:79 Onsdagen den 14 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i bilskrotningslagen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4A380CFB-8A3A-4ECE-B926-08D4DF9EE93E</anforande_id>
<anforande_nummer>110</anforande_nummer>
<talare>LARS GUSTAFSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Till att börja med vill jag ge en histo-
risk tillbakablick.
I bilens barndom byggdes bilar i stort sett för hand
och sammansättningen var utformad så att även de-
montering kunde göras på ett relativt enkelt sätt.
Mycket av inredningen var av naturmaterial. Ända
fram till 60-talet fanns det möjligheter till relativt hög
grad av återanvändning, och demontering kunde ske
med relativt enkel utrustning.
Efterhand som bilutvecklingen fortskred blev
konstruktionerna alltmer avancerade, vilket i sin tur
möjliggjordes av innovationer och sofistikerad till-
verkningsteknik.
Dagens produkter kan mer liknas vid färdigför-
packade robotprodukter byggda för en viss livslängd
utan omfattande krav på service, men med mycket
stor andel syntetiska material i konstruktionen.
Nya miljö- och produktkrav på bilar har medfört
avsevärt större möjligheter till återvinning. Samman-
taget innebär detta att skrotning av bilar fordrar bättre
utrustning och kunskap. Som en logisk konsekvens
härav följer att bilskrotar bör ackrediteras - vilket
också framförs i förslaget - för att svara upp till de
miljökrav som kan ställas på dessa.
Ett växande problem är de övergivna fordon som
står att finna utmed vägarna. Det beror kanske på ett
bristande personligt ansvar - för att kommentera
föregående talare. Till detta kommer att den svenska
bilparken är gammal och bör bytas ut mot en nyare
och miljövänligare dito. För att komma till rätta med
dessa problem är det viktigt att skapa ett incitament
som medför att skrothögar både på och vid sidan av
vägarna försvinner och kan omhändertas på ett mil-
jömässigt acceptabelt sätt.
Därför har vi kristdemokrater föreslagit att skrot-
premien under en femårsperiod höjs till 3 000 kr för
bilar som släppts ut på marknaden före 1989 - detta
för att skapa ett kraftigt incitament för att åstadkom-
ma en föryngrad och miljöanpassad svensk bilpark.
Den begränsade perioden med höjd premie kan finan-
sieras genom bilskrotningsfonden.
Fru talman! Propositionen innehåller också för-
slag om en förändring av producentansvaret för ut-
tjänta fordon med anledning av ett EU-direktiv. Di-
rektivet ska vara infört senast den 21 april 2001.
Vi kristdemokrater har reserverat oss mot ut-
skottsmajoritetens förslag som följer propositionen.
Vi anser att det finns flera skäl att invänta resultatet
av den utredning som har att göra en bred översyn av
producentansvaret och som ska redovisa sitt arbete
den 31 juli i år. I utredningens uppdrag ingår också
att göra en bedömning av den ekonomiska delen av
producentansvaret.
Det finns inte någon anledning för Sverige att
hasta fram en finansieringsmodell som ska börja gälla
2007. Om Sverige ställer upp högre ekonomiska krav
på producenterna än vad övriga länder gör inverkar
detta negativt på de producenter som har eller har haft
stor försäljning i vårt land.
Utskottsmajoriteten föreslår, helt i enlighet med
propositionen, att man ska låta nybilsförsäljningen
bekosta skrotningen av äldre bilar. Detta finner vi är
fel. Det går att hitta bättre lösningar på denna fråga.
Ett finansieringsalternativ till den höjda skrotpremien
för äldre bilar kan vara att belägga dessa fordon med
en miljöavgift.
I ett av våra särskilda yttranden har vi gett vår syn
på problemen med flyttning av övergivna fordon,
vilka alltmer kantar våra vägar och andra mer eller
mindre passande uppställningsplatser. Vi anser att
polismyndigheten och kommunerna bör få ökade
möjligheter att inom viss tid flytta dessa fordon från
platsen. Eftersom bilens ägare ofta inte kan spåras
och vitesföreläggande därför är verkningslöst, bör
lagen om flyttning av fordon i vissa delar revideras
och förtydligas.
Vi har i vårt andra särskilda yttrande och lyft fram
miljöproblemen med äldre båtmotorer, gräsklippare
och arbetsredskap. Med tanke på omfattningen av
förorenande utsläpp från dessa tillsammans anser vi
att en skrotningspremie bör införas även för dessa.
Fru talman! Till sist står vi givetvis bakom våra
reservationer, men jag nöjer mig med att yrka bifall
endast till reservation nr 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0534056896314</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>166178</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0979/#anf110</protokoll_url_www>
</anforande>
