<anforande>
<dok_hangar_id>2348496</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0976</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:76 Torsdagen den 8 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>76</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kriminalvårdsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>907C1B13-A47E-42E2-BB58-1518E68BD361</anforande_id>
<anforande_nummer>142</anforande_nummer>
<talare>INGEMAR VÄNERLÖV (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill bara säga till Kia Andreasson
att jag undrar om hon riktigt hörde mitt anförande. Vi
hävdar inte att man rakt av ska bestämma om farma-
kologisk behandling av sexualbrottslingar. Ordagrant
sade jag så här: Det här är inga lätta frågor. De inne-
fattar tvärtom flera svåra överväganden. Regeringen
bör ges i uppdrag att utreda dem och återkomma till
riksdagen med ett lagförslag.
Det är efter det vi tar ställning till sådana förslag.
Kia Andreasson säger angående hur de utvis-
ningsdömdas hemresor ska betalas så här: Det kan
verka rimligt och rätt. Det är inte frågan om hur det
verkar. Frågan är vad lagen stadgar. Vad stadgar
9 kap. 1 § i utlänningslagen? Där står det att de är
skyldiga att betala sin hemresa. Det är väl en viss
skillnad?
</anforandetext>
<intressent_id>0548843588006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>165756</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0976/#anf142</protokoll_url_www>
</anforande>
