2348495 GO0975 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:75 Onsdagen den 7 mars 2000/01 75 2001-03-07 00:00:00 Författningsfrågor 0FF2FB5D-E19D-4964-B82D-F95744652E9B 70 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Vi har här fått en rad lektioner i histo- ria och statskunskap, både av Nils Fredrik Aurelius och av Kenneth Kvist och även av Ingvar Svensson. Sedan fick vi också en redogörelse för religionsfri- heten av Helena Bargholtz. Allt var väl och bra sagt på många sätt. Jag tänker inte försöka upprepa eller konkurrera med de här lektionsanförandena. Det här betänkandet, som Kenneth Kvist så riktigt påpekade, innehåller förfärligt mycket. Man har att välja på att koncentrera sig eller att väldigt ytligt beröra de olika rubrikerna. Jag tänker försöka ta upp de rubriker som jag finner mest angelägna utifrån den hållning som Miljöpartiet har. Först skulle jag vilja nämna detta med rösträttsål- dern. Här har Miljöpartiet sedan lång tid tillbaka hävdat att vi måste sänka rösträttsåldern till 16 år. Vi är inte ensamma om det. Många ungdomsförbund och utredningar talar för detta. Varför ska man göra det? Jo, det är självklart för att bereda ungdomarna plats i det politiska rummet och ge dem tillfällen att vara mer delaktiga i politiken. I dag är över 80 % av de folkvalda i kommunerna över 40 år. Det säger en del om hur politiken bedrivs och vilka olika ämnen som blir aktuella. Därför är det väldigt viktigt att vi låter ungdomarna komma till. Vi sätter en 16-årsgräns för rösträtten, men vi anser att själva valbarheten ska följa myndighetsåldern. Det har ju inte varit några statiska åldrar här över tiden, utan det har förändrats. Därför tycker jag att det finns anledning, med tanke på den utveckling vi har, att ge ungdomarna den här möjligheten. På kommunal nivå, landstingsnivå, na- tionell nivå och EU-nivå bör 16-årsgränsen gälla. Miljöpartiet har en reservation om detta, reservation 3, som jag härmed vill yrka bifall till. Nu är det så att Vänsterpartiet har en reservation om rösträttsålder vid 18 år med kalenderår. Det där har varit ett andrahandsalternativ för Miljöpartiet. Det är ju orimligt att ungdomar ska behöva vara 21 år innan de får rösta första gången. Det beror på om de fyller år före eller efter valdagen. Jag är lite ledsen över att inte Kenneth Kvist yrkade bifall till den re- servationen. För att inte tillhöra dem som yrkar bifall till många reservationer, för att i stället försöka hålla nere detta, yrkar jag bara bifall till reservation 3. Men självklart skulle jag i andra hand ha velat stödja re- servation 2. När det gäller valsystemet och småpartispärren har Ingvar Svensson gjort en bra utläggning om det, så det ska jag inte upprepa. Självklart är det så att här finns en fallucka och en tröskel som inte är bra för demokratin. Det handlar hela tiden om att förstärka och fördjupa demokratin. Då borde man kunna se över den här spärren och se om man inte i stället kunde hitta t.ex. ett intrappningssystem. Jag tycker att det låter som en möjlig väg för att förstärka demo- kratin. Det finns många andra modeller som man också skulle kunna titta på. Huvudsaken är att man utreder det här, precis som det sägs i reservation 5 som Ingvar Svensson har yrkat bifall till. Det är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och kd som ställer sig bakom detta. När det i övrigt gäller antalet riksdagsledamöter tycker jag definitivt inte om att man sänker antalet i den här riksdagen. Det menar jag går emot demokra- tin. Det ökar avståndet mellan folk och folkvalda. Sedan har Centern ett intressant förslag om att tidsbegränsa uppdragen till tre mandatperioder. Detta har Miljöpartiet praktiserat, och vi har det också i vårt partiprogram sedan lång tid tillbaka. Men jag tror inte att man kan tala om för andra partier att de ska göra så här. Jag tror inte att man kan ha den inställningen. Det bästa är väl om man ser till att det sker i ens eget parti. Gör alla partierna det blir det en bra rotation. Då tror jag att vi får en vital demokrati. Det är en bra idé, men håll den inom partiet och låt den inspirera alla andra partier! Så försöker vi göra i Miljöpartiet. Författningsutredningen har diskuterat frågan om valdagarna, och vi avvaktar den. Vi har lagt fram en motion om skilda valdagar. Vi vet att t.ex. Demokra- tiutredningen var positiv till det. Det är först i april 2002 som vi får ett svar. Det är tråkigt att det dröjer så länge. Skilda valdagar är ett sätt att vitalisera de- mokratin. Jag vet att både socialdemokratin och Vänsterpartiet är emot det. Det skulle vara intressant att diskutera frågan i ett bredare perspektiv, just uti- från att partistrukturen i Sverige håller på att kracke- lera. Det är kris för partierna. Det vore intressant att se hur man skulle kunna vitalisera demokratin, bl.a. genom att göra de lokala frågorna ännu viktigare för folk. Det finns en majoritet för att utreda folkomröst- ningsinstitutet. Jag behöver inte ägna mig mer åt det. Det är intressant att vi kom fram till en majoritet i frågan. Som någon sade tidigare, kunskap är inte farligt. Kunskapen är snarare viktig, och vi ska bejaka den. Folkomröstningsinstitutet har inte fungerat så bra hittills. Miljöpartiet har idéer om hur det skulle kunna se ut, både på nationell och lokal nivå. Dem har vi presenterat i våra motioner. Jag ska inte dra det här, för det går att läsa i våra motioner. Bestämmelsen om behörighet som statsråd är en av anakronismerna i vår grundlag. Det är märkligt att man ska behöva vara svensk medborgare i tio år in- nan man får bli statsråd. Jag hoppas att frågan aktua- liseras i en utredning, så att vi kan få ett upphävande av regeln. Den stämmer dåligt med vår moderna demokrati och vårt sätt att se på människor. Det är en människosynsfråga. Det är lika tokigt och anakronis- tiskt som bekännelsekravet för kungafamiljen, som Helena Bargholtz tog upp. Självklart ska det vara religionsfrihet för alla, även kungafamiljen. Det finns en viktig reservation angående monarki och republik. Jag ska inte ta upp den här. Det gör min partikollega Birger Schlaug senare. En del i reservationen handlar om apanaget för kungafamiljen. Den bygger på en vänsterpartimotion, men Kenneth Kvist tog inte upp den. Den går ut på att det ska vara genomskinlighet. Det ska vara möjligt att revidera en del av apanaget, förutom den rent privata delen till kungafamiljen. Det är viktigt att det blir genomskinlighet. Jag stöder reservationen också i den delen. Jag ställer upp på majoritetens skrivning om en förstärkt lagprövningsrätt. Miljöpartiet har motionerat om en författningsdomstol. Vi ser det som ett viktigt steg att undersöka hur man ska kunna förstärka lag- prövningsrätten och fasa ut eller ta bort uppenbarhets- rekvisitet. Det har genom utredningar visat sig att det inte längre anses fungera. Då ska man inte heller ha det. Det är inte bra för demokratin. Även den frågan ska tas upp av en utredning. Det är inget farligt. Det är intressant. Det ger kunskaper och förmodligen en utveckling av demokratin. Jag känner till det motstånd som finns. Jag hörde nyss Kenneth Kvist nämna att det var emot folksuve- räniteten. Det vara bara domstolar som skulle få den viktiga makten. Domstolsväsendet, den dömande makten, skulle degraderas. Sedan sade Kenneth Kvist också att vi bör revidera nuvarande lagprövningsrätt. Visst behövs en viss maktdelning. Jag kände att det inte var ett motstånd rakt över. Det fanns en liten öppning. Det betyder att en utredning skulle kunna vara nyttig och ge incitament till ställningstaganden. Man kunde gå djupare in i demokratidiskussionen om maktdelningslära och folksuveränitet, som Kenneth Kvist tog upp. I betänkandet behandlas också en motion angåen- de Svenska kyrkan och ett sista klipp när det gäller förhållandet mellan staten och kyrkan. Det är en vänsterpartimotion som resulterar i en reservation. Jag stöder den men yrkar inte bifall till den. Det är uppenbart att den process som vi startade för rätt många år sedan, som resulterade i att kyrkan och staten skildes, har kvar en del anakronismer som behöver rättas till - ju förr desto bättre. Här finns också en motion om adeln och riddar- husordningen. Jag ställer mig givetvis bakom den. Vi är ett enigt utskott. Men jag tror att vi tolkar det olika, utifrån den utgångspunkt vi har i dessa frågor. Ken- neth Kvist var inne på det. Vi skriver tillsammans att vi ska pröva förutsättningarna för och konsekvenser- na av en ändring av nuvarande reglering. Jag menar att det betyder en avreglering, och så hoppas jag att det är för de flesta. Jag hoppas att utredningen, som kommer att ge oss olika svar, kommer fram till att det handlar om en avreglering och ingenting annat. Fru talman! Jag vill inte förlänga i onödan utan yrkar bifall till reservation nr 3. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 165445 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0975/#anf70