<anforande>
<dok_hangar_id>2348495</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0975</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:75 Onsdagen den 7 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>75</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Äktenskap, partnerskap och samboende </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4536B7C2-9D54-4DE6-A140-D71A324D2CA0</anforande_id>
<anforande_nummer>43</anforande_nummer>
<talare>MARINA PETTERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! I lagutskottets betänkande LU13 be-
handlas 45 motionsyrkanden från den allmänna mo-
tionstiden 2000 i skilda frågor rörande främst lag-
stiftning om äktenskap, partnerskap och samboende.
Inledningsvis vill jag redan nu yrka bifall till
hemställan i betänkandet och avslag på samtliga mo-
tioner.
Många av motionärerna framför krav på föränd-
ringar gällande äktenskapet, alltifrån krav på ändrad
lagstiftning rörande ekonomiska aspekter till att äk-
tenskap ska kunna ingås av både homosexuella och
heterosexuella på samma sätt och att den kyrkliga
vigseln ska frånkännas sin rättsliga betydelse.
Äktenskap ingås mellan man och kvinna. För att
kunna ingå äktenskap ska man vara 18 år. Den som är
under 18 år anses inte ha den mognad som fordras för
att hon eller han självständigt ska kunna ta ställning
till de problem av personlig och ekonomisk art som
uppkommer i en stadigvarande samlevnad.
I princip kan endast den som är över 18 år ingå
äktenskap.
Fru talman! Den som är under 18 år kan dock få
länsstyrelsens tillstånd att gifta sig. Innan länsstyrel-
sen beslutar ska den underåriges vårdnadshavare och
socialnämnden i den kommun där den underårige bor
få tillfälle att yttra sig. Om länsstyrelsen ger tillstånd
till äktenskapet kan vårdnadshavaren överklaga be-
slutet.
I detta betänkande behandlas flera motioner om
ålderskravet angående äktenskapets ingående. Många
motionärer ser det som bekymmersamt att man i
Sverige inte kan undvika att barnäktenskap ingås. Det
är ytterst allvarligt att det finns utländska flickor som
har tvingats till äktenskap i sina hemländer och som
sedan i Sverige har svårt att fullfölja sin skolgång.
Motionärerna menar med all rätt att man genom
svensk lagstiftning måste göra allt för att skydda
barnen, oavsett om de är födda här eller har utländska
föräldrar.
Att man i Sverige, om man inte är svensk med-
borgare, kan gifta sig vid 15 års ålder är otillfreds-
ställande. Om man ska ha FN:s barnkonvention, som
är undertecknad och ratificerad, som den absoluta
ledstjärnan är det ytterst otillfredsställande att bar-
näktenskap förekommer i Sverige.
I denna debatt tror jag att vi alla är överens om att
dessa motionsyrkanden är viktiga och att de ska tas
på allvar i lagstiftningsarbetet. Dock är dessa problem
inte helt lätta att lösa.
Att riksdagen i dag skulle ge regeringen till känna
att alla äktenskap som ingåtts utomlands av personer
under 18 år skulle frånkännas rättslig verkan här i
Sverige skulle drabba en del unga kvinnor som sedan
några år har varit gifta och har ett eller flera barn. Då
skulle hon ju betraktas som ogift om hon flyttade
eller flydde hit. Detta skulle med största sannolikhet
också medföra problem för henne och barnen.
Utskottet har således stor förståelse för den om-
tanke om de unga kvinnor och barn som ligger bakom
dessa motionsyrkanden. Enligt utskottet kan den
nuvarande 15-årsgränsen i 1904 års lag ifrågasättas.
Vidare kan det diskuteras om bestämmelserna i 7 kap.</anforandetext>
<intressent_id>0747667590310</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>165418</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0975/#anf43</protokoll_url_www>
</anforande>
