<anforande>
<dok_hangar_id>2348495</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0975</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:75 Onsdagen den 7 mars</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>75</dok_nummer>
<dok_datum>2001-03-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Äktenskap, partnerskap och samboende </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>036996A7-C746-44E5-AE2A-2C7D50DA7CF8</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>TASSO STAFILIDIS (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Även jag skulle vilja att tillvaron såg
ut så, att lagstiftningen inte blandade sig i människors
kärlek. Men lagstiftningen gör faktiskt det. Så länge
lagstiftningen lägger sig i människors kärlek är det
också mycket viktigt att vi i lagstiftningen är tydliga
och inte sätter oss över människors fria val. Visst
handlar hela äktenskapslagen och partnerskapslagen
om kärlek. Även äktenskapsskillnad tas upp. Berit
Adolfsson lyfter ju fram frågan om vad som händer
när kärleken tar slut.
Visst regleras kärleken och människors val av lag-
stiftningen. Berit Adolfsson tar upp att människor
väljer att inte gifta sig eller ingå partnerskap på grund
av att de blir straffade. Det straffet har jag inte kunnat
få någon klarhet i.
Självklart ska vi fortsätta diskussionen. Jag tar
också gärna en diskussion tillsammans med Berit
Adolfsson. Kanske kan vi lyfta upp frågan för att
faktiskt belysa kärleken, Berit.
</anforandetext>
<intressent_id>0480384439015</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>165410</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0975/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
