2348495 GO0975 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:75 Onsdagen den 7 mars 2000/01 75 2001-03-07 00:00:00 Äktenskap, partnerskap och samboende D8FC7355-C07E-4D06-8ACC-652185C35D2D 31 TASSO STAFILIDIS (v) v Fru talman! Det betänkande som vi ska debattera och besluta om i dag handlar om människors lika värde. Det handlar om synen på människan, och det handlar om att människor faktiskt också i lagstift- ningen ska få ha samma rättigheter. Fru talman! Äktenskapets ställning uppmärksam- mas, bl.a., i detta betänkande. Utskottets ställningsta- gande är väldigt tydligt: lagstiftningen bör så långt som möjligt vara neutral i förhållande till olika sam- levnadsformer och moraluppfattningar, och det bör inte ankomma på riksdagen att styra enskilda indivi- der i valet av samlevnadsform. I strid med detta ställningstagande står först mo- deraterna, som vill lyfta fram äktenskapet och part- nerskapet och ge dem en särskilt stärkt ställning fram- för andra samlevnadsformer. Jag kan inte, fru talman, förstå Berit Adolfsson och moderaterna när de säger att lagstiftningen missgynnar dem som vill formalise- ra sin samlevnadsform. Vad är det Berit Adolfsson och moderaterna vill ha? Vill de att det ska vara mer förmånligt för ett gift par än för en ensamstående förälder? Det är trots allt så lagstiftningen är uppbyggd i dag: Det stöd som samhället ska kunna ge till föräldrar, bl.a., ska gå till dem som har störst behov. En ensamstående förälder har kanske ett större behov i vissa avseenden än ett par som lever tillsammans. Kristdemokraterna, däremot, utgår från en exklu- derande heteronormativ syn på familjen, där äkten- skapet mellan man och kvinna ska framhållas som den bästa samlevnadsformen. Självklart, fru talman, yrkar vi i Vänsterpartiet avslag på Moderaternas och Kristdemokraternas reservationer. Fru talman! Jag kan inte låta bli att undra vart tanken om individens frihet att själv få välja tagit vägen för moderaterna, och vart tanken om alla människors lika värde tagit vägen för kristdemokraterna. Nej, fru talman, vi i Vänsterpartiet är starkt över- tygade om att vi ska ha en icke diskriminerande lag- stiftning som gäller lika för alla - en lagstiftning som inte moraliserar över människors egna fria val av samlevnadsform. Utskottet vill inte vidta åtgärder för att jämställa registrerat partnerskap och det heterosexuella äkten- skapet. Detta anser vi i Vänsterpartiet vara fel. Det är mycket viktigt att lagutskottet och riksdagen faktiskt tar ställning för att jämställa alla människors kärlek. Ett sätt att göra detta är att även låta äktenskapet gälla för homosexuella par som så önskar. Utskottet påpekar i sitt betänkande att äktenskapet i det allmänna medvetandet står för föreningen mel- lan man och kvinna och att detta är djupt rotat i det allmänna rättsmedvetandet. Vore inte då det mest logiska för att i handling och inte bara i ord jämställa hetero- och homosexuell samlevnad att låta äktenska- pet omfatta även homosexuella par? Om en månad, fru talman, kommer detta att vara verklighet och faktum i Nederländerna, då deras nya äktenskapslag kommer att gälla lika för alla. Vi i Vänsterpartiet vill gärna se en likadan lagstiftning här i Sverige. Lagstiftningsarbetet för att jämställa homo- och heterosexuell samlevnad har i Sverige kommit väldigt långt i många avseenden, i ett internationellt perspek- tiv. Det finns dock fortfarande diskriminerande hin- der mot homosexuella par. Att inte få ingå äktenskap är just ett sådant hinder. Vi förespråkar en köns- neutral äktenskapslagstiftning som gäller lika för alla. Här vill jag ställa en fråga till socialdemokraterna. Jag är väl medveten om att diskussionen har förts om att se över möjligheterna till en könsneutral lagstift- ning i äktenskapsfrågor. Hur ser representanterna för regeringspartiet på den här frågan? Fru talman! Ur samhällets synvinkel är äktenska- pet främst ett juridiskt arrangemang mellan två indi- vider. Därför är äktenskapet som institution något som borde ses strikt juridiskt. Vi i Vänsterpartiet vill att den civila vigseln bör vara den som är den gällan- de. Den religiösa delen av vigseln är något som sam- hället inte har att göra med, bl.a. med hänvisning till statens neutralitet i religiösa frågor. Vi förordar civi- läktenskap där den civila vigseln rent juridiskt ska vara skild från den religiösa ceremonin. Självklart skulle en sådan nyordning inte påverka redan ingång- na äktenskap. Vi ser det som självklart att de som så önskar själva ska kunna välja den form av ceremoni de vill ha, en religiös eller civil ceremoni. Men där lagstift- ningen styr och reglerar ska också lagstiftningen ansvara. Fru talman! Det är mycket enklare än så, fast enormt mycket vidare och djupare. Det handlar om kärlek. Det är det de här frågorna handlar om. Det handlar om människor. Därför kan jag hålla med Berit Adolfsson när hon säger att det här är svårt. Kärlek mellan människor ses nämligen som svårt, även i detta betänkande, och som ett problem. Ännu svårare blir det i ett samhällsperspektiv där debatten om övertygelser och ställningstaganden ofta bygger på fördomar. Fru talman! Partnerskapsförrättare inom trossam- fund är en fråga som har diskuterats under några år. Vid heterosexuell vigsel har de som vill vigas en valmöjlighet: Antingen kan man få sin vigsel förrät- tad borgerligt eller av en representant för ett religiöst samfund som man tillhör. Denna valfrihet finns inte för homosexuella par. Eller kanske skulle jag säga så här: Denna valfrihet finns inte för de trossamfund som förrättar vigslar. För att utjämna denna olikhet vore det rimligt att de samfund som så önskar ska få förrätta partnerskap på samma sätt som de förrättar äktenskap. I dag finns inte denna valmöjlighet, fru talman. Vidare behandlar betänkandet anknytningskraven vad gäller registrerat partnerskap. För att registrera partnerskap i Sverige måste man ha haft sin hemvist i landet i minst två år eller vara svensk medborgare med hemvist här. Dessa anknytningskrav är inte nöd- vändiga. Vi i Vänsterpartiet anser att de borde avskaf- fas. Det har vi redan tidigare deklarerat här i talarsto- len. I länder som saknar partnerskapslagstiftning saknar också partnerskapet rättsverkningar. Med andra ord finns det ingen anledning till oro för part- nerskapsturism till Sverige om anknytningskraven skulle avskaffas. Att andra länder skulle se med skep- sis på att deras medborgare kan registrera partnerskap i Sverige saknar betydelse, då detta inte har några rättsverkningar i dessa länder. Anknytningskraven är bara en omotiverad ojämlikhet mellan homo- och heterosexuella. Därför är det också desto större an- ledning att ta bort dem. Men, fru talman: Inför vi en äktenskapslag som gäller lika för alla har vi inte längre det här proble- met. Partnerskapsregistreringen utomlands är också en jämlikhetsfråga. I dag kan heterosexuella par viga sig på svenska ambassader utomlands. Självklart borde detta även gälla för homosexuella par. Denna möjlig- het finns för heterosexuella som vill ingå äktenskap. Det finns inget i den rådande lagstiftningen kring registrerat partnerskap som hindrar att partnerskap förrättas på ambassaderna, men det finns en poäng i att förtydliga detta i lagstiftningen. I t.ex. Paris för- rättas väldigt många vigslar men inte ett enda part- nerskap. Här vill vi också se en förändring, fru tal- man. Men återigen: Inför vi äktenskap som gäller lika för alla har vi också det problemet ur världen. Fru talman! I reservation 8 tar vi upp terminologin i lagen om registrerat partnerskap. Ordet "registrering" borde inte få förekomma i en familje- rättslig lag. Termen är kall och teknisk och helt mal- placerad i en ceremoni där det handlar om att två människor vill manifestera sin kärlek till varandra. Lagen måste ses över språkligt och redaktionellt. I äktenskapslagen använder man inte begreppet "registrering", men i partnerskapslagen förekommer det. Frågan är varför. När det gäller frågan om förordande av part- nerskapsförrättare och vigselförrättare har vi ett till- kännagivande sedan tidigare i lagutskottet. Det är dags för regeringen att agera. Vi förutsätter också att regeringen skyndsamt genomför en sådan förändring som innebär att förordnandet som förrättare av vigsel kontra partnerskap ska ses som ett gemensamt upp- drag. Regeringens uppdrag till länsstyrelserna är förvisso bra, men jag är rädd att det kommer att ta tid. Vi i Vänsterpartiet efterlyser ett konkret lagförslag i linje med lagutskottets tillkännagivande för cirka ett och ett halvt år sedan. Fru talman! Det är ett problem att ett överklagan- de av dom på äktenskapsskillnad kan användas som ett medel för att trakassera sin partner. Men det finns andra faktorer i en äktenskapsskillnad som kan göra ett överklagande berättigat. Vi har lyft upp den här frågan i ett särskilt yttrande, då vi ser problematiken i att äktenskapsskillnad ofta drar ut på tiden och ofta får negativa konsekvenser både för barn och för en partner, som ibland också kan vara utsatt för våld. Vi vill gärna se en översyn av de här frågorna, där rege- ringen återkommer med förslag på hur man kan gå till mötes de människor som är i behov av en förändrad lagstiftning. Fru talman! Utländska medborgares rätt till äkten- skapsskillnad är också en fråga som behandlas i ett internationellt perspektiv. Den har vi lyft upp i ett särskilt yttrande. Denna fråga ses över hos Justitiede- partementet, och vi ser med spänning fram emot det resultat som Justitiedepartementet kommer att kom- ma med. Lagstiftningen om sambor av samma kön är också en fråga som tas upp, i varje fall sambolagstiftningen generellt. I avvaktan på förslaget till ny lag från rege- ringen vill vi påpeka att vi utgår från att regeringen kommer att lägga fram ett förslag, i enlighet med Sambokommitténs betänkande, om en sambolag som gäller lika för alla oavsett sexuell läggning. Här vill jag påtala att vi i Vänsterpartiet ser det som oerhört viktigt att vi har en sambolagstiftning. Fru talman! Naturligtvis står jag bakom alla Vänsterpartiets reservationer, men vi har valt att lyfta fram två stycken. Jag yrkar således bifall till reserva- tionerna 3 och 4. Fru talman! Jag har en stark tro på människan och kärleken. Jag har här försökt att tydliggöra det. Det var därför jag en gång engagerade mig i politiken. Det var inte för att stifta lagar som diskriminerar och särskiljer utan för att förändra den lagstiftning som i dag diskriminerar människor, i det här fallet för att vi är kapabla att älska. 0480384439015 N 2010-01-01 00:00:00 165406 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0975/#anf31