2348495 GO0975 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:75 Onsdagen den 7 mars 2000/01 75 2001-03-07 00:00:00 Kommunal självstyrelse och flernivåde- mokrati 2EBB297F-40D2-4614-B43C-9EA29A5E2676 163 PER LAGER (mp) mp Herr talman! Det är väldigt få betänkanden med så många motioner och så få reservationer som det här. Det beror på, som många tidigare här påpekat, att det mesta tas om hand av pågående utredningar, framför allt Kommundemokratiutredningen. Vi har, de flesta av oss, accepterat detta i de flesta fall. Det finns dock några reservationer i betänkandet. Jag skulle vilja ta upp några frågor, framför allt dem där jag gjort en markering i betänkandet och främst det som handlar om begränsning av rätten att överlåta egendom och verksamhet, som Helena Barg- holtz bl.a. tog upp. Där har jag ett särskilt yttrande. Detta läggs in i Kommundemokratiutredningen. Det sker också en beredning just nu i regeringen, ALL- BO-kommitténs rapport. Jag ska också ta upp miljöstyrande vägavgifter, som jag tycker är en viktig fråga, och sedan kom- mentera en del andra. När det gäller den kommunala självstyrelsen tror jag att de flesta av oss i denna kammare är intressera- de av att förstärka den på olika sätt. Det finns olika metoder. Vi har olika batterier av idéer, kan man säga, som vi har tagit upp i en särskild kommunalde- mokratisk debatt här för ett tag sedan. Jag tror att man jobbar i Demokratidelegationen med de här frågorna, Kommundemokratikommittén håller också på med detta. Jag tror att man i de flesta partier är oerhört intresserad av att på något sätt få kommunernas med- borgare att bli intresserade av politik, ta del av och engagera sig. Det tror jag inte är något speciellt för Centerpartiet, som Åsa Torstensson nämnde här. När det gäller att på något sätt begränsa kommu- nens möjlighet att sälja ut bostäder, sjukhus osv. måste jag säga att det för mig är ungefär som att ha ett vårdträd hemma på gården som har stått i genera- tioner, och plötsligt är det en i släkten som vill såga ned det där vårdträdet därför det skymmer sikten eller skuggar för mycket. Sedan är det vårdträdet borta. Det går inte att plantera om det och få det lika stort och fint som det har varit. Ungefär så ser jag på det här att sälja ut kommunala bostadsbolag eller sjukhus eller infrastruktur som är strategisk viktig verksamhet eller egendom. Den demokratiska idé vi har är att en majoritet be- stämmer. Ja visst. Men hur ska vi se till att de lång- siktiga saker som är viktiga inte kan rivas ned på en gång, något som har tagit väldigt lång tid att bygga upp? Jo, man kan införa något slags tröghet, det vi kallar demokratigaranti. Det är precis vad vi gör när det gäller att ändra i grundlagen. Två beslut med ett val emellan är ett rimligt sätt att lägga in en tröghets- faktor. Skulle det vara en majoritet på två tredjedelar, så kommer det förmodligen att vara en majoritet efter valet också. Det är väl inte så stor chans att två tred- jedelar plötsligt blir en minoritet. Därför kan vi tänka oss den lösningen som ett alternativ. Det här tycker jag är viktigt att få sagt, och det sä- ger jag också i mitt särskilda yttrande. Jag hoppas att det här kommer att bli det val man gör när det gäller att, utan att trampa på självstyrelsen, ge instrument som garanterar demokratins fortsättning och garante- rar långsiktiga verksamheters varande, att de inte kan rivas ned hur som helst. Miljöstyrande vägavgifter är någonting som är på gång. Jag har själv motionerat om det, och det före- kommer i Österrike, Tyskland, Schweiz, i Luxemburg snart. I Singapore har man infört ett system där man genom ett GPS-system ser var trafiken går och be- lastar den med kostnader om den ger sig in i innersta- den Singapore. Då handlar det om miljö- och trängselrelatering, dvs. att man vill styra om trafiken så att den inte ska- dar mer än vad den behöver. Det är ett system som man mycket väl skulle kunna införa i Sverige och också i storstäderna. Det kräver inte någon grundlagsändring om man beslutar om en skatt och gör det möjligt för kommu- nerna att få del av denna skatt. Det behöver inte vara sådan millimeterrättvisa att den måste gå tillbaka exakt till den verksamheten. Det finns många andra skatter - alkoholskatt och annat - som inte direkt går tillbaka till källan. Man måste utreda det här och se på hur problemet kan lösas - det finns många exempel här. Det är en viktig miljöfråga och därför bör vi snabbt se till att det tillsätts en utredning som löser dessa problem. Det är inte alls säkert att det som jag har nämnt är det som är det absolut bästa. Det finns säkert varianter på det. Kommunala folkomröstningar är också en sak som ska utredas av Kommundemokratiska kommittén liksom frågan om direktval av kommundelsnämnder. Miljöpartiet har en speciell idé om kommunala folkomröstningar. Det ska krävas ett initiativ från 10 % av kommunens medborgare. Sedan måste det ske en folkomröstning. I dag krävs det ju 5 %, och sedan är det kommunfullmäktige som avgör om det ska hållas folkomröstning eller inte. Det har tagits ett förfärligt stort antal initiativ, 60-70 stycken, men det är väldigt få som har lett till folkomröstning. Därför är det viktigt att gränsen höjs och att det, när gränsen är uppnådd, ska hållas folkomröstning. Frågan om medborgardeltagande i fullmäktige finns också med i utredningen. Här finns det förslag från alla partier, men dem behöver jag inte gå in på. Det fanns en majoritet för det förslag om förtro- endevaldas arbetsförhållanden som Vänstern lade fram, nämligen att de som sitter i styrelser för kom- munala företag ska jämställas med övriga förtroende- valda, och det är helt okej. Vi i Miljöpartiet anser att det måste bli en annan syn på förtroendevalda i kommuner och landsting. Både ledighetsanspråken och ersättningarna måste värderas upp. Vi måste ge incitament så att människor verkligen stannar kvar i politiken. Avhoppen är för många i dag. Det är kris för den kommunala demokratin. Jag har en del frågor till Åsa Torstensson angåen- de indelningsfrågan och regionfrågan, eftersom vi satt i samma utredning, PARK-utredningen. Där var vi överens om att det var för kort tid för att göra en riktig utvärdering och att nya regioner skulle inbjudas att anmäla sitt intresse, vilket just nu sker. I reservationen säger Åsa Torstensson att samtliga regioner bör ha direktvalda regionfullmäktigeförsam- lingar som högsta beslutande organ. Jag är av samma åsikt som Åsa Torstensson, att detta har ett högt de- mokratiskt värde. Men det finns faktiskt olika folkviljor och olika idéer ute i landet. Det finns olika sammanslutningar av kommuner i en region som samarbetar, och det steget mot direktval måste vi också kunna acceptera under en viss tid. Miljöpartiet stöder fortsatta försök. Det är viktigt att man låter försöken få ta sin tid. Man kan inte plötsligt avbryta försöken och permanenta dem. Ti- den har varit för kort för att man ska kunna göra en utvärdering. Jag skulle vilja veta hur Åsa Torstensson ser på detta med folkviljan. Herr talman! Till sist vill jag ta upp frågan om ungdomars möjlighet att engagera sig i politiken. Det finns många olika former av ungdomsråd, men dessa tenderar att bli något av en skendemokrati. Man till- sätter olika ungdomsråd som ska känna sig delaktiga, men det är de inte. Det skulle de kunna bli om de hade t.ex. förslagsrätt i kommunfullmäktige. Det är en idé som jag tycker att Kommundemokratikom- mittén borde ta upp. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 165538 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0975/#anf163