<anforande>
<dok_hangar_id>2348491</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0971</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:71 Torsdagen den 22 februari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>71</dok_nummer>
<dok_datum>2001-02-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Nationella minoritetsfrågor, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3F96FA41-4ACF-4A02-820E-65385D0E4AB4</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>HELENA BARGHOLTZ (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Liberalismen är mångfaldens ideolo-
gi. Utan sina nationella minoriteter och minoritets-
språk skulle Sverige vara ett mycket fattigt land. Att
den samiska kulturen kan fortleva och utvecklas är en
angelägenhet för oss alla. Därför vill vi i Folkpartiet
att Sverige snarast ansluter sig till ILO:s konvention
nr 169 som innehåller bestämmelser till skydd för
ursprungsbefolkningens markrättigheter, detta i en-
lighet med rekommendationerna från FN:s kommitté
mot rasdiskriminering.
ILO-konventionen är ingen slutprodukt utan en
grund för det fortsatta arbetet med att förbättra sa-
mernas villkor. Skyddet för ursprungsfolkens rättig-
heter måste förenas med ökad förståelse och tolerans
mellan olika befolkningsgrupper i renskötselområdet.
Ingen tjänar på konfrontation mellan samer och icke
samer eller mellan renskötande och icke renskötande
samer.
Tyvärr kan missuppfattningarna om ILO:s kon-
vention driva fram motsättningar mellan grupperna.
De markrättigheter som samerna har i dag når inte
upp till ILO-konventionens miniminivå, eftersom
samerna måste tåla intrång i renskötselrätten. För att
Sverige ska uppfylla minimikraven måste samerna få
ett starkare skydd mot sådana inskränkningar. Kon-
ventionen ger ett ökat skydd åt innehavs- och brukan-
derätten till mark som traditionellt bebos eller brukas.
Det är rättigheter som redan finns men som inte re-
spekteras tillräckligt i gällande svensk lag.
För oss liberaler handlar ILO-konventionen inte
bara om skyddet för ursprungsbefolkningar utan ock-
så om respekten för ägande- och brukanderätten.
Konventionen ska se till att de markrättigheter som
beror på traditionellt innehav får lika gott lagskydd
som de rättigheter som beror på t.ex. markköp i mo-
dern tid. ILO-konventionen påstås ibland vara luddig
och ge utrymme för olika tolkningar. En sådan kritik
skjuter förbi målet, eftersom det är nödvändigt med
tolkningsutrymme i internationella avtal. Att konven-
tionen är flexibel är tvärtom en fördel vid anpass-
ningen av de lokala förhållandena.
Vi i Folkpartiet vill att en gränsdragningskommis-
sion ska identifiera den mark där samerna har rättig-
heter, både den som de traditionellt innehar i konven-
tionens mening och den som de har rätt att nyttja
tillsammans med andra brukare. Omfattningen av
samernas jakt- och fiskerätt behöver också klarläggas.
Förhållandet mellan samer och annan befolkning
är spänt på många håll. Enligt en undersökning som
har gjorts på uppdrag av diskrimineringsombudsman-
nen 1998 anser samer i ännu högre utsträckning än
icke nordiska invandrare att Sverige i dag är ett rasis-
tiskt eller främlingsfientligt samhälle. 60 % av sa-
merna ansåg att motsättningarna mellan samer och
icke samer har ökat under de senaste åren. Inte minst
därför behövs mycket information om vad en svensk
anslutning till ILO-konventionen skulle innebära.
Folkpartiet, fru talman, arbetar för ett levande in-
land. Vi vill hjälpa fram en bra utveckling för inlan-
det och dess befolkning, både för samer och för andra
invånare. ILO-konventionen är ett av flera nödvändi-
ga redskap för att åstadkomma detta.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion nr 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0133282248705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>165099</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0971/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
