<anforande>
<dok_hangar_id>2348490</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:70 Onsdagen den 21 februari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>2001-02-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Äldrepolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7C25345A-30E8-4180-9F18-49DFE92B81ED</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>THOMAS JULIN (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Egentligen borde vi inte ha något
som kallades för äldrepolitik. När ska man räknas
som äldre, och varför ska det vara en politik för äldre
och en för yngre?
Alla, oavsett ålder, ska ha hjälp och stöd om de
behöver det eller särskilt boende när det behövs.
Ingen ska diskrimineras på grund av ålder eller av
andra skäl. Alla ska få vård och tandvård på lika
villkor. Grundtanken måste vara att vi inte ska ha ett
samhälle där människor delas i klasser - eller ska vi
säga kaster - med utgångspunkt från födelseår.
Det är klart att ju äldre vi blir, desto mer ökar ris-
ken att vi får krämpor. Trots det finns det många
friska och vitala pensionärer. Det är många i 80-
årsåldern som är piggare än en del 50-60-åringar. När
ska man då sätta etiketten äldre på en person? Det
beror ju helt och hållet på i vilken åldersklass man
själv befinner sig.
Trots det som jag har sagt är ju verkligheten den
att många känner sig diskriminerade på grund av sin
ålder.
Många upplever att de får sämre vård, att de inte
tas på allvar, att deras problem avfärdas med att det är
normala problem beroende på åldern. Det kan t.ex.
vara problem med synen eller med händerna, problem
som lätt hade avhjälpts på en person som hade varit
kvar i arbetslivet. Men den som är äldre får vänta
alldeles för länge eller blir utan hjälp och får finna sig
i ett onödigt handikapp. Den äldre kan då känna att
han eller hon inte har tid att vänta. De vill ha kvalitet
på resten av sitt liv.
Det finns också all anledning att oroa sig över alla
rapporter som kommer om personalbrist i vård och
omsorg. Det påverkar ju omhändertagandet. Det på-
verkar också personalens möjlighet att göra ett bra
arbete utan att behöva stressa sig till sjukdom.
Det kommer också rapporter om att många äldre
svälter, att personer över 75 år får minskad hemser-
vice, att äldre i hög ålder som vill komma in i ett
äldreboende nekas plats för att de anses vara för pig-
ga. Jag tänker då på den 95-åriga kvinna som hade
starkt nedsatt syn men ändå ansågs vara för pigg för
en plats i äldreboende. Jag tänker också på den rap-
port som talar om att ca 5 000 äldre som beviljats
särskilt boende inte fått det. Det är svårt att få en plats
och alla får det inte. Det är inte acceptabelt.
Ändå är det bra att de här rapporterna lyfter upp
problemen. Förhoppningsvis förbättras situationen,
att kommunerna skärper sig och prioriterar om.
Herr talman! Vi får inte heller glömma bort alla
äldre som lever på marginalen och som inte har råd
att betala för sin tandvård. När det gäller tandvården
vill Miljöpartiet se en förändring så att tandvården
ingår i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Det ska
inte kosta mer att gå till tandläkaren än att gå till en
vanlig läkare. Det tycker vi är rimligt. Och jag tror att
den tanken snart kommer att ha  gehör hos en majo-
ritet i riksdagen.
Ett annat problem är t.ex. när man inte hjälper en
äldre med en starroperation i ett tidigt skede. Då ska-
par man en svår situation för den som behöver få
ögonoperationen utförd samt åsamkar kommunen
stora kostnader för hemtjänst. Den synskadade gör sig
också beroende av en hjälp som många gånger kvar-
står för resten av livet.
God vård, omsorg, tandvård och möjlighet att
komma ut måste alla ha rätt till.
Herr talman! I det här betänkandet har jag ingen
egen motion. Däremot står jag bakom ett antal reser-
vationer tillsammans med andra partier.
Det är reservation 4 tillsammans med Vänsterpar-
tiet om konkurrensnedsättning, där vi önskar en ut-
värdering av konkurrensutsättningen och dess kon-
sekvenser för äldreomsorgen. Vad en sådan utvärde-
ring skulle ge vet ingen i förväg, men den är nödvän-
dig.
Reservation 7 tillsammans med Folkpartiet hand-
lar om att det ska finnas kommunala och landstings-
kommunala pensionärsråd.
Reservation 8 tillsammans med kd handlar om
samhällsservice och begränsad tillgänglighet för vissa
grupper.
Reservation 10 tillsammans med Vänsterpartiet
handlar om kvalitetsarbete. Där föreslås att möjlig-
heten att införa en lag om minimikrav när det gäller
vård och omsorg utreds.
I reservation 14 tillsammans med Vänsterpartiet
föreslås en översyn av hälso- och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen när det gäller de regler som styr
äldreomsorgen.
Slutligen föreslår vi i reservation 18 tillsammans
med Kristdemokraterna och Moderaterna att en ut-
redning tillsätts med uppdrag att belysa levnadsvill-
koren för olika grupper inom pensionärskollektivet,
pensionärers ekonomi och sociala situation.
</anforandetext>
<intressent_id>0817472556307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>164937</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0970/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
