2348486 GO0966 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:66 Onsdagen den 14 februari 2000/01 66 2001-02-14 00:00:00 Hållbara Sverige 615A8666-B5F3-4FFA-BD77-3BB674262D61 2 ESTER LINDSTEDT-STAAF (kd) kd Fru talman! Det gläder mig att miljöministern är här och lyssnar på oss. Jag tycker att det är väldigt trevligt. Sedan ett par år lämnar regeringen en årlig redo- görelse för arbetet med en ekologiskt hållbar utveck- ling. Det är en intressant läsning, och det ger den som vill veta god kunskap om vad miljöpolitik för närva- rande går ut på. Vi kristdemokrater delar dock inte synen på det riktiga eller kloka i vissa åtgärder. De riktigt svåra miljöfrågorna har i dag global ka- raktär, men mycket kan göras på nationell nivå. Det gäller framför allt energiförsörjningen. Jag var med på ett seminarium för en vecka sedan, och där förvå- nade sig föreläsarna över att vi i Sverige använder el till uppvärmning. Det gör man annars inte i Europa, eftersom man har så dålig effektivitet i elutvinningen. Vi fick också veta att hälften av vårt nuvarande elbe- hov kan täckas genom att man konsekvent producerar kraftvärme i stället för bara värme. Det fick vi också höra för 20 år sedan inför folkomröstningen om kärn- kraften. Men vi har inte satt kraftvärmen i system. Kraftvärme innebär att el produceras samtidigt med värme. Kraftvärmen står för en mycket liten andel av den svenska elproduktionen. I detta läge avvecklas Barsebäck 1, och Sverige slår svenskt rekord i elanvändning ett kallt vinter- dygn. Marginalimporten av el till Sverige kommer för närvarande från f.d. Östtyskland. I övrigt importerar vi kolkraftsel också från Danmark, Tyskland och Polen. Alla är vi nu mycket medvetna om faran med ut- släppen av växthusgaser. För 20 år sedan var det huvudsakligen de försurande utsläppen vi resonerade om. Ett scenario då visade att vår elanvändning inte behövde öka trots bibehållen välfärd. Samtidigt fanns vetskapen om att en kärnkraftsolycka skulle få ofatt- bart stora följder för människor och djur. För Krist- demokraterna var det självklart att säga nej till kärn- kraften. Kunskapen om det nästan ofattbara hotet av växthusgaserna har kommit senare. Alla beslut röran- de energi måste i våra dagar konsekvensanalyseras även med tanke på utsläpp av växthusgaser. Vi kristdemokrater vänder oss emot att Barse- bäck 1 stängdes utan sådan konsekvensanalys. Vi kräver att en sådan analys görs och att denna analys ska få ligga till grund för en liknande analys inför den planerade stängningen av Barsebäck 2. Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reserva- tion 10. Jag står också bakom de övriga reservationer där vi finns med. I reservation 18 kritiserar vi regeringens s.k. in- vesteringsprogram, bl.a. för att förväntade miljöef- fekter överskattats. Det seminarium jag tidigare talat om här i dag gav ett exempel på detta. Exemplet var det s.k. Navestadsprojektet. Navestad är ett nytt bo- stadsområde i Norrköping. 160 miljoner kronor ur lokala investeringsprogrammet anslogs för värme- isolering av ett bostadsområde för att spara energi. Det låter ju förnuftigt. Fjärrvärmen kommer från ett kraftvärmeverk, som alltså producerar el samtidigt med värme. Kraftvärme förutsätter ett kylsystem för att ha full effekt. Fjärrvärmesystemet utgör i det här fallet kylsystemet. Isolering av fjärrvärmesystemet minskar kylningen i systemet och minskar direkt effektiviteten i elproduktionen. Nu kom inte detta projekt till stånd, utan det stupade av andra skäl. Kristdemokraterna vill i stället satsa på det lokala Agenda 21-arbetet. Det behöver fart och lite livslust, och det kan vi medverka till på riksplanet. Det enga- gerar folk lokalt och utgör en nödvändig grund för medvetandet om miljö och livsstil och möjliggör förändringar. Det är oroande att en tredjedel av kom- munerna inte har ett aktivt arbete med Agenda 21. Likaså är det många mindre företag som bedriver ett aktivt miljöarbete som inte kommer till synes i översikterna över miljöarbetet i företagen. Regering- en menar, att antalet miljöcertifierade företag ger en grov men för ändamålet tillräcklig uppskattning av företagens miljöarbete. Miljöledningssystem kostar tid och pengar, varför det utgör hinder för registre- ring. Företagarnas Riksorganisation arbetade för ett år sedan med ett enklare men strukturerat miljörevi- sionssystem på grund av de höga kostnaderna för ett litet företag att satsa på ISO- eller EMAS-system. Verksamheten i mindre företag borde räknas med i de gröna nyckeltalen för miljöarbetet i svenska fö- retag. Nu räknas bara ISO- och EMAS-registrerade företag och inte alls det aktiva miljöarbete som pågår i många mindre företag. Det medför att nyckeltalen inte säger så mycket om det totala miljöarbetet. Enligt vår mening är det angeläget att små och medelstora företag arbetar med miljöledningssystem och att fö- retag kan göra det frivilligt utan certifiering. Vi kristdemokrater har också framhållit den hand- fallenhet många kommuner känner när det gäller frågan om sanering av förorenade markområden. I skrivelsen uppger regeringen att den statliga verk- samheten har inriktats på att klarlägga omfattningen av konsekvenserna av föroreningarna samt att ta fram metoder för undersökningar och efterbehandlingsåt- gärder. Länsstyrelserna har kartlagt landets sane- ringsbehov. En utredning har gjorts. Beredning pågår i Regeringskansliet. Utskottets majoritet bemöter vår motion om marksanering med att staten satsar stora ekonomiska resurser på sanering av förorenade områden, under- förstått att åtgärderna därmed flyter på som tänkt. Men de flesta kommuner har ingen erfarenhet av hur ett saneringsarbete ska organiseras i praktiken. Kun- skap saknas om vart man vänder sig, vilka krav som ska ställas och vem som kan utföra saneringen. Det finns kommuner som funderat i tre år på sådant. Utskottet utgår från att Naturvårdsverkets förslag bereds utan onödigt dröjsmål. Vi kristdemokrater vill att beredningen påskyndas. En annan fråga där kristdemokraterna försökt på- skynda åtgärderna är oljeutsläppen i Östersjön. Enligt skrivelsen förefaller tiden äntligen vara inne för åt- gärder. I skrivelsen sägs att en proposition är att för- vänta våren 2001, dvs. nu. Men den kan inte återfin- nas i förteckningen från Statsrådsberedningen över propositioner avsedda att lämnas efter den 24 januari 2001 under återstoden av riksmötet. Hur blir det? Fru talman! Jag frågar regeringssidan: När kom- mer propositionen om oljeutsläpp? 0558392779801 N 2010-01-01 00:00:00 164703 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0966/#anf2