2348483 GO0963 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:63 Torsdagen den 8 februari 2000/01 63 2001-02-08 00:00:00 Djurskydd 29D7E79C-D201-4F5B-BA9C-BE978651E79B 8 ESKIL ERLANDSSSON (c) c Fru talman! Låt mig inleda med att tacka för den debatt som vi hade om BSE och djurhållning här i riksdagen förra veckan. På det stora hela var det en sansad och bra debatt som visar att vi har, de politiska partierna emellan, en mycket stor samsyn kring frågor vad gäller djurskydd och djurhållning. Fru talman! Människan har genom sin unika ställ- ning i naturen ett mycket stort ansvar och en skyldig- het att behandla sina djur väl. Som djurägare och människa gör det ont i mig varje gång jag ser att detta ansvar inte tas av en del. Dock ska vi komma ihåg att det stora flertalet behandlar sina djur på ett bra sätt. Svensk djurhållning tillhör de absolut bästa i världen. Med detta inte sagt att den svenska djurhållningen inte kan förbättras ytterligare. Vår ledstjärna måste vara att sträva efter ständig förbättring vad gäller vår djurhållning. Den svenska djurhållningen är i stora stycken ett föredöme för övriga länder inom EU. Jag och Center- partiet anser att det är viktigt att Sverige jobbar för att djurskyddsreglerna i EU skärps efter svensk modell. Sverige har i dag en stark djurskyddslag, och många uppfödingsmetoder som är tillåtna inom EU är för- bjudna i Sverige. Det tycker jag är en klok och riktig inriktning. Att lagen är stark och bra betyder emeller- tid inte med automatik att efterlevnaden garanteras. Vi måste fortsätta att jobba med att se till att lagen verkligen efterföljs av alla. Fru talman! Jag skulle vilja tala om något som i mina ögon är en mycket viktig fråga för att arbetet med bekämpning av smittsamma sjukdomar ska bli effektivt och underlättas. Våren 1999 beslutade riks- dagen om en ny epizootilag och en ny lag om zoono- ser. I detta sammanhang motsatte sig Centerpartiet förslaget att minska ersättningen för produktionsbort- fall vid epizootiutbrott till 50 %. Det finns all anled- ning att återuppta debatten kring dessa frågor, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens utveckling i fråga om BSE och dess utbredning inom EU. Den sänkta ersättningsnivån innebär enligt min mening en ökad risk för att icke seriösa djurägare försöker dölja sjuk- lighet hos sina djur. Tyvärr vann inte vårt förslag den gången gehör. Vi har fortsatt vår kamp för att förbätt- ra den lagstiftning som antogs 1999. Vi har gjort det bl.a. i budgetsammanhang och i vårt förslag tillskjutit medel så att vi ska kunna uppnå de ersättningsnivåer som vi hade tidigare. Jag blir uppriktigt sagt lite både förvånad och upprörd över att se den moderata och kristdemokratiska behandlingen av frågan i vårt ut- skott. Man lämnar bara ett särskilt yttrande i frågan. Det duger inte att säga att ni motsatte er förändringen och att er åsikt står kvar. Man måste, kära vänner, också skjuta till pengar i det här sammanhanget om man menar allvar. Slutsatsen av ert agerande är att ni tycker att för- hållandena är felaktiga men att ni egentligen inte vill förändra dem. Jag kan inte tolka ert agerande på annat sätt. Med detta yrkar jag, fru talman, bifall till reserva- tion nr 9. God djuromsorg är viktig inte bara i ett etiskt per- spektiv utan också för en god livsmedelskvalitet. God djuromsorg är en fråga om trovärdighet hos lant- bruksnäringen. Konsumenterna ska veta att djuren inte utsätts för lidande under uppväxttid och slakt. Intimt förknippade med en god djuromsorg är trans- porterna av levande djur. I dag pågår en verksamhet som många gånger är upprörande. Djur behandlas illa och transporteras långväga innan de går till slakt. Sverige måste vara pådrivande i EU för att se till att de regler om transporter som finns efterföljs, och reglerna måste skärpas om så är nödvändigt. Absolut nödvändigt är att EU:s subventioner och stöd till transporter av slaktdjur avskaffas. Låt mig också understryka vikten av att regelverk m.m. ger möjligheter att få i gång små och mobila slakterier. Detta är avgörande viktigt för att vi ska kunna minska transporttiderna för de djur som ska gå till slakt. Det skulle därtill avsevärt minska stressen för våra djur. Det har i utredningen om det framtida djurskyddet framkastats förslag om att man ska flytta djurskydds- tillsynen från kommunerna till något slags högre nivå. Jag tror att det skulle vara en olycklig centralisering, som inte skulle förbättra djurskyddet. Att flytta an- svaret från kommunerna skulle innebära att samord- ningen mellan den allmänna miljötillsynen och djur- skyddstillsynen skulle brytas. Den så viktiga lokal- och personkännedomen skulle förloras, samtidigt som byråkratin skulle ökas, vilket därtill skulle höja kost- naderna. Låt mig också säga att det många gånger är soci- ala problem som ligger bakom att bönder missköter sina djur. Fullföljandet av det kommunala ansvaret för dessa sociala problem skulle försämras om man genomför förslaget om att tillskapa ytterligare en myndighetsnivå och därmed blanda in ytterligare en myndighet. Jag tycker att vi ska slå fast att djurskyddstillsy- nen ska ligga kvar hos kommunerna. Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3. Avslutningsvis, fru talman: Varje dag gör männi- skor val som påverkar skyddet av och omsorgen om våra djur. Det handlar om alla från den enskilde djuruppfödaren och vidare i förädlingskedjan fram till konsumenten. Låt mig understryka hur viktigt det är med starka och välinformerade konsumenter. Sådana är, vill jag mena, en av de viktigaste garantierna för en sund djurhållning, en djurhållning som vi ständigt strävar efter att förbättra. Som konsumenter har vi möjlighet att påverka in- riktningen på både den svenska och den europeiska djurhållningen. Genom att göra medvetna och ge- nomtänkta val kan vi visa att livsmedel och de sätt som de produceras på är viktiga angelägenheter. Att livsmedel framställs på ett etiskt och ekologiskt rik- tigt sätt är en central fråga både för oss människor och för våra djur. N 2026-05-29 09:41:56 164498 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0963/#anf8