2348483 GO0963 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:63 Torsdagen den 8 februari 2000/01 63 2001-02-08 00:00:00 Djurskydd CF09D30F-C223-4ABE-9265-AA81D6CEC730 34 ANNE LUDVIGSSON (s) s Fru talman! Människor runt om i Europa har rea- gerat mot den hantering och handel med djur som förekommer varje dag inom EU. Jag tror att man kan säga att vi alla är överens om att djurskyddet i Sveri- ge och i övriga EU-länder måste förbättras. Tveklöst erbjuder svenskt jordbruk de relativt sett bästa förhållandena för djuren i Europa. Sverige lig- ger på många områden ett stort steg före övriga län- der. Svensk djurhållning är mindre intensiv än i övri- ga Europa, men ändå oerhört hårt driven i ett histo- riskt perspektiv. Djuren får betala ett alltför högt pris för att livs- medlen ska kosta så lite som möjligt. Dagligen utsät- ter vi djuren för grov exploatering och okänslig be- handling. Varje år slaktas ca 4 miljoner grisar i Sverige. Dessutom utnyttjas 1 miljon suggor och ca 7 000 galtar i avel. Många grisar lever instängda på ungefär en kvadratmeters yta i bullriga, dammiga lokaler utan dagsljus och möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden. Suggan insemineras två-tre gånger per år. Vid betäckning och förlossning hålls hon fixerad, dvs. instängd i ett så litet bås att hon inte kan vända sig eller ens röra sig. I Sverige får suggor fixeras i upp till en vecka. I de flesta EU-länder fixeras suggan under hela dräktighetsperioden. I Storbritannien förbjöds fixering av suggor 1999. Ett exempel som Sverige bör följa. Smågaltar kastreras rutinmässigt utan bedövning innan de är två veckor gamla. Det föds upp ca 65 miljoner kycklingar i Sverige. Det har vi hört tidigare i debatten. Men modern avel och snabb uppfödning gör att 15 %, kanske fler, har sådana defekter att de känner smärta och inte kan bete sig på ett naturligt sätt. Från Sverige sker export av kalvar som är två veckor gamla. Är detta god djurhållning? Fru talman! Raden av exempel på bristande djur- skydd kan göras lång. Djuren har ett eget självstän- digt värde och en rätt. Djur kan uppleva smärta, li- dande, rädsla, men också tillgivenhet och välmående. Vår kunskap om djurens beteende, behov, foder, skötsel och sjukdomar har ökat. Djurskyddslagstift- ningen måste i många delar förändras och utgå från de kunskaper vi har om djurens behov. Regeringen förbereder ett särskilt djuretiskt pro- gram med en rad bra förslag för att förstärka djur- skyddet. Jordbruksminister Margareta Winberg sade i riksdagsdebatten den 31 januari att hon överväger att inrätta en fristående myndighet som ska ta hand om djurskyddet i Sverige. Denna tanke stöder jag fullt ut. Ett starkt djurskydd är ett konkurrensmedel i dag och än mer i framtiden. Sverige har kunniga bönder, medvetna konsumenter och en bra djurskyddslagstift- ning. Det är en bra plattform att arbeta vidare från med ytterligare förbättringar. Fru talman! Djurskyddslagstiftningen i Sverige och i övriga EU-länder måste förändras och efterle- vas. Djuromsorgen står högt på den svenska dagord- ningen under Sveriges ordförandeskap. Det är min fasta övertygelse att Sveriges regering på olika sätt kommer att arbeta för att Sverige även fortsättnings- vis ska vara ett föregångsland vad gäller djurhälsa och djurskydd och driva på för förbättringar i övriga Europa. Detta finns det ett starkt stöd för bland Sveri- ges konsumenter, inte minst bland unga människor. 0708565346310 N 2010-01-01 00:00:00 164524 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0963/#anf34