2348481 GO0961 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:61 Tisdagen den 6 februari 2000/01 61 2001-02-06 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:159 om praktiska moment i grundskolan interpellationsdebatt AC33777A-FB2C-4353-BA54-3BC5F47BDEB9 43 YVONNE ANDERSSON (kd) kd Fru talman! Tack, skolministern, för svaret. Jag kan påstå att jag inte är helt nöjd. Det visar på en rad projekt som drivs och vad som finns i kursplaner och annat. Men vad jag egentligen i min interpellation lyfter fram är de praktiska moment som faktiskt finns. Jag skriver att forskningen visar att barn som praktiskt får arbeta med teknik senare i livet blir mer intresserade också av de teoretiska kun- skaperna. Vad avser ministern vidta för åtgärder för att öka inslagen av praktiska och tekniska moment i grundskolan? Man kan säga att en rad projekt genomförs och också att Timplanedelegationen har fått direktiv och i uppgift att ta tag i detta. Men det är ett faktum att vi har drivit en rad projekt ända sedan i mitten av 70- talet. Sedan kom teknikämnet som nytt ämne i början av 80-talet. Från början drevs många projekt också med naturvetenskap och slöjd i en kombination för att öka just antalet praktiska moment och förstärka kopplingen till naturvetenskap. BUNT-projekten vid Linköpings universitet var ett sådant försök. Vi vet att det har gått vidare med en rad projekt. Projekten har varit lovvärda i sig just där de har genomförts, men de har inte alltid fått ökad spridning i skolans inre arbete. Vad jag pekar på är att det kanske är så att sam- hällets brist på tekniker i själva verket är ett grund- skoleproblem. Det handlar helt enkel om vilka kun- skaper som värderas högst och vilka intressen som grundläggs redan i barnaåren. De satsningar som hittills gjorts är otillräckliga. Det är vi överens om när vi ser vilka konsekvenserna har blivit. På de tekniska högre utbildningarna kan man inte alltid fylla platserna med intresserade. Vad kan vi då göra för att öka tillförseln av tekniker till utbildningarna och till näringslivet i stort? Jag menar att vi har många exempel. Det finns spirande intresse t.ex. för att spela piano, för att läsa i skolan och för att spela fotboll, men man har förlorat intresset på grund av att aktiviteterna har varit kom- binerade med tvång och krav som har inneburit att det enskilda barnet inte har fått utveckla sin kreativitet och sin nyfikenhet, vilket är ett måste för att t.ex. teknisk kunskap ska utvecklas. Vad är det då jag vill åt i min interpellation? Jag skulle vilja lyfta fram värderingen av dessa ämnen i t.ex. betyg och omdömen. Varför värderar vi inte de praktiska momenten högre? När ska ämnen som t.ex. slöjd och bild värdesättas och betraktas som viktiga ämnen i skolan? Det vill jag veta, och jag återkommer till det. När lyfter vi fram förtrogenhetskunskapen, som många gånger kommer först i en utvecklings- och inlärningsprocess hos barnet och som kanske är det som sedan föder motivation för faktainhämtning och förståelse? 0223175563813 N 2010-01-01 00:00:00 164254 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0961/#anf43