2348481 GO0961 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:61 Tisdagen den 6 februari 2000/01 61 2001-02-06 00:00:00 Svar på interpellation 2000/01:127 om ele- vers rätt till kunskap interpellationsdebatt 8266F439-C7A7-42FF-B9D5-5CCCBCAB9974 35 Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s) s Fru talman! Först vill jag be om ursäkt för att det har översänts fel handlingar. Det ska givetvis inte vara på det sättet. Det man som interpellant får ska vara korrekt. Jag kommer att eftersträva att det inte kommer att ske fler gånger. Ursäkten är framförd. Jag tänkte kommentera var och en av de punkter som Sofia Jonsson lyfter fram. Individens rätt till kunskap - det är givetvis sko- lans främsta uppgift. Vi ska också se till att den ges till alla elever. Från det perspektivet ska vi också utgå från varje enskild elevs behov. Om skolan verkligen ska lyckas med det tror jag att en förutsättning är att vi hela tiden, från såväl statens som kommunernas sida, ser till att det ges kompetensutveckling till all personal som arbetar i skolan. Eftersom vi i dag vet att elever har olika förmåga att ta emot kunskap och vi behöver de olika metoderna måste utbildning av lärare ske hela tiden, ständigt, i avsikt att hitta former för kunskapsutveckling, men också för att få mer kunskap om att elever är olika. Frågan om den individuella studieplanen har lyfts fram flera gånger av Sofia Jonsson. Jag kan förstå otåligheten. Ser jag tillbaka till när vi började diskute- ra detta kan jag i dag ändå säga att en sak som har varit bra med att det har tagit tid är att vi har fått in en mycket samlad bild av hur skolan fungerar på en lång rad olika områden, alltifrån gymnasieskolan, där man ska ha de här planerna, till hur man för övrigt hante- rar elever och elevers medbestämmande. Jag kommer att återkomma. Jag vet inte om det blir i form av en förordning eller ett förslag till riks- dagen. Men detta har jag tydligt sagt och det kommer jag att stå för. Jag ser det som oerhört positivt att vi verkligen går ytterligare ett steg i utvecklingen mot att utgå från den enskilda eleven. Då gäller det verk- ligen den enskilde. Som jag också underströk i mitt svar får det inte bli gruppbeskrivningar. Agneta Lundbergs grupp, som i sitt direktiv just har fått uppdraget att titta närmare på hur detta har använts, har hittat positiva exempel. Jag tycker att det är väldigt viktig att jag får in resultatet från just den gruppen, som ska bli färdig i maj. Arbetet har för- längts en månad på grund av sjukdom. Men samtidigt förhör vi oss givetvis nu om vad som pågår i den gruppen. Jag vill få veta när jag i så fall kan komma tillbaka med förslag om en förändring. Jag ser det som mycket angeläget att göra den här markeringen. Åtgärdsprogrammen finns redan. Dem har riksda- gen fattat beslut om, och de är ju en del av detta. Men den individuella studieplaneringen är något annat. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att be- akta helheten, den totala tiden i skolan, från det man kanske går in i en förskoleklass till dess man går ut gymnasiet eller t.o.m. efter gymnasieskolan. Vissa elever behöver antagligen den här planeringen för att se när de kommer att nå de mål som andra har nått när de gått ut gymnasieskolan. Vi vet att de eleverna kommer att finnas. De kanske kommer från något annat land eller något annat uppstår under tiden. I den individuella studieplaneringen anser jag att målbeskrivningen ska bli mycket tydlig när man sätter delmålen för eleverna. Man har givetvis ett slutmål, men man har också delmål så att man i detta sätt att arbeta kan känna att man verkligen lyckas. I det perspektivet kommer stadieövergångarna in, som vi har kunnat se i rapporter från Skolverket, men där också Agneta Lundbergs utredning har haft till upp- gift att titta närmare på hur skolan hanterar detta i dag. Här ber jag att få återkomma, men jag tror att detta är ett område som vi måste bli bättre på. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 164246 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0961/#anf35