<anforande>
<dok_hangar_id>2348479</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:59 Torsdagen den 1 februari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>2001-02-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:215 om mänskliga rättigheter i Turkiet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6FEE23D1-B916-411A-BC7A-2DB6CC745E28</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister ANNA LINDH (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag kan instämma med alla de tre fö-
regående talarna och i att det finns långtgående och
systematiska missförhållanden, som Lars Ohly säger.
Vi ser problemen när det gäller grundlagen och övrig
lagstiftning. Jag kan instämma med Per Lager och
Marianne Andersson när det gäller missförhållandena
för organisationer, för kurder och inte minst när det
gäller situationen i fängelserna och vad som har hänt
kring det.
Frågan är vilken utgångspunkt man sedan har när
man diskuterar Turkiet och de oerhörda missförhål-
landen som vi ser. På Lars Ohly låter det som att det
var fel att vi försökte ha en positiv utgångspunkt, att
vi ändå vill uppmuntra Turkiet att reformera.
Jag tror att det är en viktig signal till Turkiet att
det ändå är utifrån en positiv vilja till förändring och
att vi positivt skulle vilja se Turkiet som medlem i
EU den dag man uppfyller Köpenhamnskriterierna.
Skälet till att jag tror att det är viktigt att vi ger Turki-
et den positiva signalen är att det ibland finns i de-
batten - inte i Sverige men i andra länder - en under-
liggande ström av att ett land som har en majoritet
med muslimer inte kommer att accepteras i EU. Det
leder naturligtvis till en väldigt stor misstro och reak-
tion i Turkiet. Därför tror jag att det är viktigt att vi
talar med en tunga och säger att självklart kräver vi
att Turkiet ska uppfylla Köpenhamnskriterierna. Vi
kommer att protestera mot alla de missförhållanden
som vi ser, och vi anser att det är grava missförhål-
landen. Men vi välkomnar Turkiet att vara med i EU,
vi välkomnar Turkiet att fortsätta reformprocessen.
Den dag man uppfyller Köpenhamnskriterierna ser vi
också det som någonting positivt för EU att ett land
med en majoritet av muslimer kan bli medlem i EU.
När det sedan gäller dagens situation kan jag som
sagt återigen instämma i beskrivningen av kanske inte
dubbelspelet men av att vi ser ett dubbelt agerande,
för det är olika krafter som agerar. Vi har i en tidigare
interpellationsdebatt varit inne på att vi å ena sidan
har dem som faktiskt vill genomföra förändringar och
som bl.a. ligger bakom förändringarna av lagstift-
ningen. Å andra sidan ser vi andra krafter som väldigt
tydligt motsätter sig att man faktiskt fortsätter refor-
merna, som gör en lagförändring ena dagen på natio-
nell nivå och nästa dag genomför på lokal nivå mas-
sarresteringar, tortyr och gripanden som inte alls står i
överensstämmelse med det som de just politiskt har
åtagit sig.
Här är det naturligtvis viktigt att vi fortsätter att
följa att man genomför en bra lagstiftning och att man
faktiskt också genomför den i praktiken.
Vi räknar med att när EU har fattat det formella
beslutet om partnerskapet så kommer vi att få Turki-
ets svar. Och det blir ju mycket intressant att se hur
svaret utformas, därför att det också är avgörande för
hur snabbt Turkiet kommer att kunna uppfylla Kö-
penhamnskriterierna och därmed också kommer att
kunna komma närmare EU.
</anforandetext>
<intressent_id>0987448696517</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>164035</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0959/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
