<anforande>
<dok_hangar_id>2348479</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:59 Torsdagen den 1 februari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>2001-02-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2000/01:116 om sanktioner och bombningar i Irak</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DAA448C9-BD22-4D9B-9AF6-9D97F88691FC</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE ANDERSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Tack för den här debatten. Jag tycker
att det är mycket bra att frågorna om Kurdistan dis-
kuteras här i kammaren.
Jag vill ta upp en lite annan dimension på sanktio-
nerna. Jag delar uppfattningen att sanktionerna så fort
som möjligt bör hävas på grund av civilbefolkningens
lidande. Men samtidigt finns det en grupp som fruktar
den dag sanktionerna hävs. Det är befolkningen i
irakiska Kurdistan. De fruktar den dag Iraks regering
åter fritt kan få styra över samtliga delar av landet.
Det innebär stor rädsla och osäkerhet bland civil-
befolkningen, som omfattar 3,5 miljoner människor i
de delar av irakiska Kurdistan som sedan åtta år ad-
ministreras av ett folkvalt parlament och en administ-
ration bestående av kurder, assyrier och turkmener.
Det är ingen perfekt demokrati på något sätt, men det
är ändå ett unikt demokratiskt experiment i det här
området och det är intressant.
Det är naturligtvis oerhört stor skillnad på re-
spekten för demokrati och demokratiska metoder i
irakiska Kurdistan jämfört med resten av landet. Där-
för är det viktigt att Sverige som ledamot i trojkan
och nu som ordförandeland i EU kan ta initiativ till
skydd för befolkningen i irakiska Kurdistan, så att
man är beredd på den här frågan.
Det är viktigt att tiden efter sanktionernas upphö-
rande planeras. Det bör också vara förknippat med
särskilda åtaganden till skydd för irakiska Kurdistan.
Det måste finnas beslut och även en försvarsbered-
skap innan sanktionerna hävs. Det är naturligtvis
viktigt inte minst för de flyktingar som skulle kunna
återvända. De ska också kunna känna trygghet.
Detta är naturligtvis inte bara en fråga för kurder-
na, den har betydelse för hela den omgivande regio-
nen. Om Irak skulle uppfylla FN:s krav på insyn i
vapenprogram och sådant - som vi inte har sett ännu,
men som vi kan hoppas - betyder det inte att man
förändrat sin syn på kurderna. Det har vi inga garanti-
er för. Att Iraks regering få rätt att bestämma över
kurderna igen är ingen lösning.
En lösning som kurderna själva förordar är att det
internationella samfundet skulle kräva att irakiska
Kurdistan får en federativ status med definierad
maktfördelning inom ramen för Iraks gränser. Det
kan ju vara en form av lösning som skulle kunna gå
att jobba utifrån.
Jag vill gärna ha utrikesministerns syn på de här
frågorna.
</anforandetext>
<intressent_id>0754692641206</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>164005</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0959/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
