<anforande>
<dok_hangar_id>2348479</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0959</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:59 Torsdagen den 1 februari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>2001-02-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om utveck- lingen av det brottsförebyggande arbetet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>13F59B82-5711-453C-BD59-7AA74EF81DE4</anforande_id>
<anforande_nummer>147</anforande_nummer>
<talare>Justitieminister THOMAS BODSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tror att man generellt kan säga att
de lokala politikerna är engagerade i de här frågorna.
Eftersom det just gäller att förebygga brotten lokalt är
det naturligtvis i första hand lokala politiker som kan
göra bedömningen och med sitt engagemang medver-
ka till en bättre lösning.
Det här ska alltså ske, som jag sade, mellan olika
myndigheter, frivilliga organisationer och näringsli-
vet. Det finns inga fasta former för det. Det gäller att
få alla möjliga personer, företag och myndigheter
intresserade för att tillsammans i den speciella kom-
munen finna den bästa lösningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0581480697617</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>164149</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0959/#anf147</protokoll_url_www>
</anforande>
