<anforande>
<dok_hangar_id>2348478</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0958</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:58 Onsdagen den 31 januari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>58</dok_nummer>
<dok_datum>2001-01-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skogspolitik m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FE366F40-1191-4006-8CDE-E7AF5F33FACA</anforande_id>
<anforande_nummer>76</anforande_nummer>
<talare>INGER STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Utskottsmajoriteten avstyrker de 44
motionsyrkandena i betänkandet med hänvisning till
att utredning pågår. Skogen är ett område som hela
tiden är under utredning - regelbunden utvärdering
och ständig kontroll. Med tanke på skogens långa
omloppstid finns det få andra näringar som är utsatta
för en så intensiv granskning. Granskning är ingen-
ting negativt, och skogen ska vara i det skicket att den
tål granskning. Vad den inte tål är tvära kast och
ryckighet i politiken. Den långa omloppstiden kräver
att skogspolitiken är långsiktig.
Fru talman! I början av januari möttes vi av bras-
kande rubriker om att återväxten i skogen inte blivit
godkänd enligt skogsvårdslagens minimikrav. Sedan
mitten av 70-talet har återväxten kontinuerligt förbätt-
rats. Men den senaste mätningen visar att den positiva
utvecklingskurvan tycks ha planat ut. Det är natur-
ligtvis inte bra. Skogsstyrelsen konstaterar nu att
rådgivnings- och kunskapsinsatserna måste öka. Jag
håller med. Det är nu hög tid att man ser till balansen
mellan de två jämställda målen, dvs. produktion och
miljö. Miljöengagemanget och miljöarbetet i skogs-
näringen har ökat på ett fantastiskt sätt hos alla in-
blandade parter. Dagens skogsbruk är ett helt annat
än för bara tio år sedan. Men produktionsmålet får
inte hamna i skymundan. Har vi inte en hög och lön-
sam produktion har vi inte heller råd med det aktiva
och omfattande miljöarbete alla strävar efter.
Det är också viktigt att vi politiker sansar oss och
inte direkt börjar ropa efter detaljregleringar. Jag
menar att det nu måste göras en ordentlig analys av
varför återväxten inte har fortsatt att förbättras så att
rätt åtgärder kan sättas in av ansvarig myndighet.
Fru talman! Jag vill här passa på att yrka bifall till
reservation 4, men vi kristdemokrater står naturligtvis
bakom alla våra reservationer.
Jag vill övergå till att kommentera ett par krist-
demokratiska motionsyrkanden.
Ingen i utskottet har väl undgått rapporterna om
de ökade viltskadorna, både på plant- och ungskogen
och på biodiversiteten. Vi ser att virkeskvaliteten
sjunker i tallskogarna, vilket på sikt är ett allvarligt
hot mot produktionen och mot exporten av den
svenska högkvalitativa furan.
Skogsstyrelsen har uppmärksammat viltskadorna,
men regeringen tycks inte inse problemets allvar. Vi
kristdemokrater kräver att en utredning tillsätts med
uppdrag att utvärdera älgskötselområdena och kom-
ma med förslag till förändringar. Viltskadorna är
naturligtvis också en av anledningarna till den mins-
kade återväxten, men viltets härjningar får också
styrande effekter på skogsägarens val av trädslag. Det
blir mer gran och mindre tall i de särskilt utsatta om-
rådena. Är det vad vi vill?
Fru talman! Kristdemokraterna anser också att
statliga medel ska avsättas i en katastroffond, så att
snabba beslut om särskilda katastrofinsatser kan tas
och åtgärder sättas in omedelbart när det verkligen
behövs. Det kan gälla t.ex. efter kraftiga stormar med
stora arealer med nedfallna och skadade träd. Vill det
sig riktigt illa kan insektsangreppen bli mycket om-
fattande i det skadade området och insekterna sprida
sig över mycket stora kringliggande områden. I ett
verkligt akut läge är det dagar, ja, nästan timmar, som
är avgörande för om man ska kunna begränsa angrep-
pen eller ej. Då behövs det omedelbar finansiering av
insatserna.
Fru talman! Skogsstyrelsen har nyligen genomfört
en kontrollinventering av nyckelbiotoper. Det visar
sig att de knappt 200 000 hektar nyckelbiotoper som
man uppskattade fanns i stället kan vara så mycket
som 800 000 hektar. Till vår glädje visar kontrollin-
venteringen bl.a. att de hotade rödlistade arterna fak-
tiskt är mer spridda än vad man först trodde.
Vi kristdemokrater anser att staten behöver en
bättre anpassad strategi för markavsättningarna och
för hur olika miljövärden bäst ska bevaras. Vi tror på
en mångfald av skyddsåtgärder som kan kombineras
så att effekterna blir de bästa för miljön men också
för markägaren.
Det finns behov av att skydda mer skogsmark -
det är vi alla överens om - särskilt i södra Sverige.
Nu, när inventeringar är genomförda och kunskapen
om förekomsten av naturvärden har ökat så markant,
anser vi kristdemokrater att det är dags att göra en
värdering av gamla reservatsavsättningar och tidigare,
på olika sätt skyddad mark runtom i landet för att
klarlägga att de begränsade statliga medlen används
till skydd för det som är allra mest skyddsvärt.
När man talar om skogsmark som inte brukas får
man aldrig glömma bort den stora areal som mark-
ägarna avsätter frivilligt. Frivilligheten får inte kvä-
vas genom statliga krav och styrningar. De frivilliga
insatserna är ett resultat av det ökade intresset och
kunskaperna hos enskilda skogsägare, och de bör
värderas positivt. De är ett viktigt bidrag till uthållig-
heten och mångfalden i den svenska skogen.
Fru talman! Äganderätten till skog och mark
måste bevaras. Ersättningsreglerna för intrång i
markägandet måste säkerställas. Reglerna är oklara i
dag, exempelvis när det gäller miljöbalkens ersätt-
ningsregler, som inte harmonierar med skogsvårdsla-
gens regler. Näringen måste få klara och entydiga
regler som garanterar äganderätten och ger ersättning
vid intrång. Det måste påskyndas. Vi menar att det i
det här fallet är miljöbalken som bör ändras i förhål-
lande till skogsvårdslagen. Det handlar om så många
familjers utkomst - familjer som i dag känner oro
över att inte veta och inte kunna bedöma hur man ska
kunna bruka sin mark och hur ekonomin kan komma
att se ut, eftersom lagstiftaren är otydlig.
Carl G Nilsson argumenterade så fint för vår re-
servation om översyn av den fjällnära skogsgränsen,
fru talman, så där har jag ingenting att tillägga. Jag
vill bara påminna om hans goda argument.
I övrigt vill jag avsluta med att upprepa att jag yr-
kar bifall till reservation nr 4.
</anforandetext>
<intressent_id>0330714384902</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>163962</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0958/#anf76</protokoll_url_www>
</anforande>
