2348478 GO0958 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:58 Onsdagen den 31 januari 2000/01 58 2001-01-31 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor 5CB760E2-ADD3-4207-AF0B-25D565F04A33 52 ANDERS BERGLÖV (s) s Fru talman! Årets betänkande innehåller ju myck- et riktigt, som tidigare talare har påpekat, frågor som vi har behandlat tidigare. Men det innehåller faktiskt också några frågor som i alla fall för mig känns lite nya. Vårt land håller med en rasande hastighet på att förvandlas från ett industrisamhälle till ett kunskaps- och informationssamhälle. Det innebär många föränd- ringar för de människor som bor i vårt land. I många svenska hem finns i dag ett otal TV- och radiokana- ler. World wide web ger oss tillgång till kommunika- tion och information 24 timmar per dygn. Mobiltele- fonen gör oss tillgängliga i princip varhelst vi befin- ner oss i världen. Alla dessa nya möjligheter har också inneburit att produkter och idéer blivit alltmer exponerade. Ris- kerna för att inte få behålla sina immateriella rättig- heter har ökat. Det har också resulterat i att företag på ett helt annat sätt än bara för några år sedan lägger upp strategier för att tillvarata sina intellektuella rät- tigheter, ofta direkt gentemot Europa och världen. Detta ställer självklart också krav på oss lagstifta- re att ge kreatörer, idégivare och uppfinnare goda förutsättningar att möta denna nya era av stora kun- skaps- och informationsströmmar. Det diskuteras för närvarande i vårt land, inom den europeiska unionen och i världssamfundet mycket som har bäring på hur vi ska skapa ett immaterialrättsligt skydd med mo- dernare förtecken i en globaliserad värld. Det är i många fall en svår men inte desto mindre nödvändig uppgift. Jag vill med denna inledning yrka bifall till hemställan i lagutskottets betänkande nr 8 och avslag på samtliga reservationer. Jag kommer också att kommentera de reservationer som avgivits i den ord- ning de har behandlats i lagutskottets betänkande. Jag har i tidigare debatter starkt poängterat att jag känner en stor respekt för den oro som människor känner inför den utveckling som har skett inom det biotekniska området under det sista årtiondet. Denna utveckling, som gått med rasande fart, har satt våra grundläggande existentiella värderingar på prov. Denna oro kommer till starkt uttryck i de motioner som framlagts på detta område. För det första vill jag dock slå fast att den lagstift- ning som gäller i vårt land, de internationella kon- ventioner som Sverige är skyldigt att följa, innehåller begränsningar vad gäller biotekniska uppfinningar, begränsningar av etiskt och moraliskt slag. Dessa begränsningar tycker vi socialdemokrater är bra. Vi inser också att vi även fortsättningsvis noggrant måste följa den tekniska utveckling som sker inom detta område, inte minst ur nämnda synvinklar. Men återigen vill jag slå fast att de nya kunskaper och metoder som följer i bioteknikens utveckling också ger mänskligheten nya möjligheter att bota sjukdomar och utveckla nya och bättre läkemedel. Jag tror att vi är överens om det positiva i detta. Vi socialdemokrater skulle önska en mer nyanse- rad diskussion om detta med biotekniska uppfinning- ar och inte enbart krav på generella förbud mot en utveckling som kan vara till gagn för mänskligheten. Vi måste också skaffa oss kunskaper om de negativa effekter denna utveckling kan ha och ta fram lämpliga instrument att motverka dessa. Fru talman! I nästa reservation uttalar Centerpar- tiet och Vänsterpartiet behovet av att programvaror till datorer inte ska kunna patenteras. Jag kan bara konstatera att skapare av dataprogram i dag har sam- ma upphovsrättsliga skydd som skapare av konstnär- liga och litterära verk. Detsamma gäller i princip i Europa. I allt väsentligt kan således inte datorprogram patenteras i dag, varken i vårt land eller inom EU. I nuläget förutsätter vi socialdemokrater att de syn- punkter som förs fram i motionerna kommer att be- aktas av regeringen i de förhandlingar som kommer att föras i frågan, såväl inom EU som i andra interna- tionella sammanhang. Vad gäller den motion som Stig Rindborg väckt rörande upphovsrätt i anställningsförhållanden så kan jag konstatera att inget hindrar arbetsgivaren att i anställningsavtal med den anställde reglera frågan om upphovsrätten. 1993 genomfördes vidare, som Henrik S Järrel så riktigt påpekade, anpassningar i den svenska upphovsrättslagstiftningen i anledning av EU:s dataprogramdirektiv. Anpassningen innebär att arbetsgivaren med automatik äger upphovsrätten till dataprogram om det ingått i arbetstagarens arbets- uppgifter eller om dataprogrammet gjorts på uppdrag av arbetsgivaren. I anledning av att regeringen i en proposition vid 1996/97 års riksdag avvisade ett för- slag om arbetsgivarens upphovsrätt till databaser utlovades en översyn av upphovsrätten i anställnings- förhållanden. Efter kontakter jag har haft med Justitiedeparte- mentet har jag fått veta att beslut inom kort kommer att fattas av regeringen. Vilka förändringar som kan komma att behöva göras ytterligare i upphovsrätten såväl i förhållande till vår nuvarande lagstiftning som i förhållande till EU-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället får den kommande utredning- en ytterst ta ställning till. Fru talman! Jag övergår nu till att kommentera upphovsrätt som finns inom det musikaliska området och STIM:s verksamhet. Även detta år har detta varit föremål för motioner och reservation gentemot ut- skottsbetänkandet. De avgifter som betalas till STIM för att i viss mån kompensera upphovsmännen för deras musika- liska verk är i normalfallet en mycket begränsad kostnad för arrangören. Vi socialdemokrater tycker att de rättigheter som tonsättare ytterst garanteras i upphovsrättslagstiftningen är väl avvägda. I motsats till reservanterna ser vi således ingen anledning att förändra upphovsrättslagen ytterligare för att komma till rätta med en ganska begränsad kostnad för vårt föreningsliv. Inte heller kan vi se några bärande skäl till att staten skulle ge upp sin möjlighet till medverkan i STIM:s styrelse. Återigen vill jag komma tillbaka till den dubbelhet som kännetecknar en del av reservan- terna. Å ena sidan vill de underlätta för föreningslivet genom att sänka eller undanta ersättningen till STIM, å andra sidan vill de minska det statliga inflytandet genom att ta bort den statliga styrelserepresentatio- nen. Den statliga styrelserepresentationen innebär ju en påverkansmöjlighet - en påverkansmöjlighet som kan vara ganska värdefull inte minst för föreningsli- vet. Sammantaget kan vi socialdemokrater konstatera att vi inte kan finna några skäl till förändringar i dessa delar heller. Avslutningsvis skulle jag vilja beröra den reser- vation som Kristdemokraterna lämnat till förmån för att införa arenarättigheter i den befintliga upphovs- rätten. I ett internationellt perspektiv kan sägas att denna typ av upphovsrättsligt skydd visserligen före- kommer men ändå måste anses som något ganska ovanligt. En anledning till detta förhållande är att denna typ av evenemang ekonomiskt sett oftast till- försäkrar upphovsmannen god ekonomisk avkastning på evenemangen genom särskilda avtal med olika intressenter. Av just detta skäl ser vi socialdemokrater ingen anledning att förändra upphovsrätten i den riktning som reservationen ger uttryck för. Jag yrkar återigen bifall till lagutskottets hem- ställan i betänkandet och avslag på samtliga reserva- tioner. 0816380242014 N 2010-01-01 00:00:00 163938 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0958/#anf52