2348478 GO0958 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:58 Onsdagen den 31 januari 2000/01 58 2001-01-31 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor 9517B52F-CEFB-4B6C-B6EA-7C8B1C786828 49 KJELL ELDENSJÖ (kd) kd Fru talman! Så har vi återigen ett motionsbetän- kande från lagutskottet, dvs. ett betänkande som ta- gits fram med anledning av ett antal motioner som grund, som handlar om immaterialrättsliga frågor. Jag tänker i mitt anförande ta upp några av de motionsyrkanden som finns behandlade i betänkan- det. Jag vill till en början yrka bifall till reservation 6 under mom. 10. Jag står givetvis också bakom de övriga reservationer där kristdemokraterna finns med, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall på dem. Jag vill börja med att tala om biotekniska uppfin- ningar. Biotekniken handlar i dag i stor utsträckning om att genom genteknik kunna förändra livets be- ståndsdelar. Ofta är det molekyler som i detta sam- manhang patenteras. Rena upptäckter alltså. Man kan då inte som är det vanliga vid patent tala om uppfin- ning eller uppfinningshöjd. Patent är en stark drivkraft i forskningsarbetet. Det gäller att komma först och kunna få förtjänst på insatserna i forskningen. Men patent kan också häm- ma utvecklingen, eftersom ett patent kan förhindra andra att ge sig in på området. Att genom genteknik förändra livets beståndsdelar är en kunskap på gott och ont. Det finns stora för- hoppningar på gentekniken, men gentekniken kan också, om inte försiktighetsprincipen får råda, vara ett allvarligt hot. En problematik som uppmärksammats är t.ex. forskning i att få in en gen i utsädessorter som inne- bär att det spannmål som sedan skördas inte på nytt kan användas som utsäde, dvs. den blir självförstö- rande. På så sätt skulle företag kunna bygga upp nya monopolsituationer som skulle drabba utvecklings- länderna mycket hårt. En aktuell konfliktsituation som redan finns är den mellan FN:s konvention om biologisk mångfald och WTO:s TRIPS-avtal. FN:s konvention antogs under Riokonferensen 1992 och har som syfte att säkra förutsättningarna för en rik biologisk mångfald och ett uthålligt brukande. Bl.a. stadgas att ingen lagstiftning kring intellektuell äganderätt får införas som står i konflikt med uthållig användning av gen- tekniska resurser. Mot detta står ett underavtal till WTO, det s.k. TRIPS-avtalet som reglerar patent. Avtalet är på kollisionskurs med FN-konventionen. Enligt 27:e artikeln i TRIPS-avtalet ska alla WTO:s medlems- stater införa patentlagstiftning för alla produkter och processer och inom alla teknikområden. Det finns vissa undantag, men det finns också krav på att det i alla länder ska finnas möjlighet att få patent på t.ex. mikroorganismer och vissa processer. Detta är på kollisionskurs. Det är i dessa sammanhang fråga om patent på liv. Frågan om patent på liv är en mycket komplicerad fråga. Vi kristdemokrater tycker att det är viktigt att fortsätta att upprätthålla den grundläggande skillna- den mellan upptäckt och uppfinning. Patent ska enligt vår mening inte beviljas på rena upptäckter av t.ex. gener, gensekvenser, enzymer, organ, kroppsdelar eller hela organismer. Det finns dock och kommer att finnas biotekniska uppfinningar som behöver patentskydd för att främja ytterligare forskning och investeringar för mänsklig- hetens bästa. I dessa fall rör det sig allt oftare om genmodifierade gener eller organismer vilka ingår i ett biotekniskt förfarande. Möjligheten att kunna ta patent på dylika mikro- biologiska förfaranden, alltså själva processen som sådan, är då i regel tillräcklig för att ett företag ska kunna få möjlighet att slå vakt om sina produkter. Det är dock inte rimligt, tycker vi, att man ska kunna ta patent på liv. Detta uttrycks i reservation 1, som vi kristdemokrater också finns med på. Fru talman! Nästa fråga som jag vill ta upp hand- lar om STIM:s styrelse. Vi kristdemokrater menar att STIM, med statligt utsedda ledamöter, hos många människor lätt kan ge intryck av att vara någon typ av myndighet. Dessutom är STIM, som det uttrycks i reservationen, numera en så stark och välorganiserad förening att den framgångsrikt hävdar upphovsrätten för sina medlemmar. Därför finns det ingen anledning för staten att genom styrelseledamöter vara engagerad i STIM. Detta uttrycks i reservation 5 som bl.a. Krist- demokraterna står bakom. Till slut vill jag tala något om den kristdemokra- tiska motion som handlar om arenarättigheten. I mo- tionen påpekas att det inte finns någon generell ägan- derätt till händelseförlopp och att det i dag inte finns någon skyddslagstiftning för t.ex. arrangörer av id- rottsevenemang. Arrangörerna har visserligen rätten till arenan där evenemanget sker, men informationen kring det som sker under evenemanget är inte skyd- dad i upphovsrättslig mening. När regeringens proposition angående den s.k. TV-listan behandlades i riksdagen uppdagades brister i synen på sändningsrätten. Det finns nämligen inte någon svensk lagstiftning som fastställer att t.ex. ett idrottsförbund har äganderätt till den s.k. sändnings- rätten. När ett idrottsförbund säljer TV-rättigheter är det därför ett slags fiktiva rättigheter man säljer. Vi kristdemokrater tycker att det är angeläget att få det här problemet belyst i en utredning med fokusering på de situationer där sändningsrättigheter kan vara aktuella för försäljning. Arenarättigheter finns i en del andra länder. Med beaktande av detta, men kanske framför allt med tanke på diskussioner och frågeställ- ningar i samband med att TV-listan behandlades i riksdagen, är det märkligt att inte fler partier än Kristdemokraterna tycker att det är viktigt att få frå- gan om arenarättigheter utredd. Jag yrkar alltså bifall till reservation 6. 0846171262302 N 2010-01-01 00:00:00 163935 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0958/#anf49