<anforande>
<dok_hangar_id>2348475</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0955</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:55 Onsdagen den 24 januari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>55</dok_nummer>
<dok_datum>2001-01-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Barn här och nu - Redogörelse för barnpo- litiken i Sverige</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>96F9DA97-C62A-4642-BC59-E145EACD2FB3</anforande_id>
<anforande_nummer>96</anforande_nummer>
<talare>KENNETH JOHANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tror alldeles säkert att Margareta
Israelsson och jag är överens om att det finns fog att
hävda att ju sämre familjeekonomin är, desto mer
utsatta är barnen. Därför har Centerpartiet, som jag
redovisade i mitt anförande, ett flertal förslag på
förbättringar. Vi prioriterar alltid i första hand de
barnfamiljer som har den allra sämsta ekonomin. Det
är därför som vi ivrar för garantinivån och som det
känns så fel när barnbidragshöjningen på många
ställen i praktiken uteblir för socialbidragstagare.
Jag skulle därför vilja fråga: Varför prioriterar inte
regeringen - åtminstone inte av egen kraft - en höj-
ning av garantinivån? Hur ser Margareta Israelsson
på den diskussion som med fog har uppstått om barn-
bidragshöjningen kontra socialbidragen?
Också jag har läst protokollet från den allmänpo-
litiska debatten, men jag tyckte att socialförsäkrings-
ministern svävade på den här punkten. Jag utgår från
att Margareta Israelsson inte svävar på målet.
</anforandetext>
<intressent_id>0327857385513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>163473</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0955/#anf96</protokoll_url_www>
</anforande>
