<anforande>
<dok_hangar_id>2348475</dok_hangar_id>
<dok_id>GO0955</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:55 Onsdagen den 24 januari</dok_titel>
<dok_rm>2000/01</dok_rm>
<dok_nummer>55</dok_nummer>
<dok_datum>2001-01-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Barn här och nu - Redogörelse för barnpo- litiken i Sverige</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5F794122-F827-4985-8134-6C06D603A0A4</anforande_id>
<anforande_nummer>82</anforande_nummer>
<talare>THOMAS JULIN (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är viktigt att vi på alla fronter ar-
betar med barnets bästa som ledstjärna. Barn ska ha
rätt att växa upp i en bra och trygg miljö. För att barn
ska kunna känna trygghet måste även barnens närstå-
ende ha det bra. I de fall där barnen inte har en trygg
livsmiljö måste samhället i samarbete med familjen
ge det stöd och den hjälp som behövs.
Fru talman! I samband med det här ärendet har ett
stort antal yrkanden behandlats. Det är många bra
förslag. En del har blivit tillgodosedda, andra förslag
har lett till reservationer. Miljöpartiet står bakom hela
16 reservationer i betänkandet. De flesta bygger på
egna förslag. Några yrkanden som vi ställt oss bakom
kommer från moderaterna, kristdemokraterna och
enskilda socialdemokrater.
Det blir lätt många reservationer när man väljer
att stödja goda idéer utan att stirra sig blind på vem
eller på vilket parti som kommit med förslaget. Jag
tycker att det är synd att det ofta är en slakt av motio-
ner och goda idéer. Alla borde i stället göra allt för att
hitta och lyfta fram alla guldkorn som finns i den flod
av motioner och yrkanden som skrivs varje år. Jag är
övertygad om att ett sådant förfarande skulle gynna
bl.a. barnen.
Fru talman! Jag är mycket glad över att vi i betän-
kandet fått stöd för Miljöpartiets yrkande om att det
bör vara en självklar rättighet för familjen att få vara
delaktig när beslut ska fattas om sociala ingripanden
eller om stödåtgärder, och att familjen, om den så
önskar, bör ha rätt till familjerådslag eller annan ar-
betsmodell som i likhet med familjerådslag tar till
vara de närståendes förslag och resurser.
Jag har genom åren mött många familjer som
upplevt att de helt stängts ute från möjligheten att
framföra sina synpunkter när socialtjänsten utrett dem
eller deras anhöriga. Det är ett arbetssätt som många
gånger förstört förtroendet för socialtjänsten och
skapat onödiga konflikter. Många familjer har både
blivit och, med rätta, känt sig utestängda, överkörda
och maktlösa. Detta bekräftas också av socialsekrete-
rare som nu lämnat de gamla arbetsmetoderna bakom
sig och i dag med stor framgång och entusiasm an-
vänder sig av familjerådslag som arbetsmodell.
Fler och fler kommuner och kommundelar inför
nu familjerådslag som arbetsmetod när t.ex. ett om-
händertagande av ett barn är aktuellt. Det tycker vi i
Miljöpartiet är mycket positivt. Jag hoppas nu att
beslutet om rätt till familjerådslag ska skapa föränd-
ringar i de kommuner som ännu inte använder sig av
en sådan arbetsmodell.
Fru talman! Jag vill passa på att tacka Moderater-
na, Kristdemokraterna, Centern och Folkpartiet för
det stöd som vi i Miljöpartiet fått i den här frågan. Jag
vet också att många tidigare har framfört förslaget om
familjerådslag. Jag vet också genom mina kontakter
att det är många runtom i landet som ser det som en
viktig del i en nödvändig förändring av socialtjäns-
tens arbetsmetoder.
Jag vet också att det hos berörda familjer och hos
socialsekreterare som jag har kontakt med finns en
stor förvåning över att Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet reserverat sig mot förslaget.
I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets reser-
vation nr 33 omnämner reservanterna att barnpers-
pektivet alltid måste vara utslagsgivande och att hän-
syn ska tas till barnets bästa. Jag delar den uppfatt-
ningen, och det tror jag att de flesta här i kammaren
gör. Men jag kan inte se att det finns någon konflikt
mellan det som ni skriver i reservationen om barnets
bästa och rätten till familjerådslag eller annan ar-
betsmodell där de närstående får vara delaktiga i ett
framtagande  av ett beslutsunderlag, för det är ju ett
beslutsunderlag som det handlar om. I slutänden är
det ju socialtjänsten som har det sista  avgörandet.
Jag har svårt att förstå varför Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet inte kunde ställa sig bakom det här
förslaget. Tycker ni att rätten att vara delaktig i såda-
na här viktiga beslut och frågor inte behövs?
Fru talman! Utöver det yrkande som en majoritet i
utskottet ställt sig bakom har Miljöpartiet bl.a. reser-
vation 34, som innehåller sex yrkanden som härrör
från motionen När barn omhändertas. Vi lyfter fram
följande yrkanden:
Man ska vidta åtgärder för att hjälpa och stödja
hela familjen när socialtjänsten tvingas ingripa. Enligt
vad vi förstår är det inte ovanligt att åtgärderna bara
riktas mot endera barnen eller föräldrarna. Vi anser
att det behövs en helhetssyn för att hjälpa hela famil-
jen att komma igen.
Vi anser att det alltid ska upprättas en plan för
vård och återförening. Jag vet att många efterlyser en
sådan, och det är lite si och så med hur det fungerar
ute i kommunerna.
När fler syskon placeras ska man eftersträva att
syskonen om möjligt placeras i samma familjehem
eller så nära varandra att de kan ha en någotsånär
normal kontakt.
Barns rätt till ett naturligt umgänge med släkten
ska tillgodoses. Där brister det många gånger.
Det ska ske en utbildning av familjehem. Det
gäller både om det är ett släktfamiljehem eller ett
annat familjehem.
Vi anser att det är viktigt att det sker oanmälda
kontrollbesök i familjehemmen och att socialsekrete-
raren tar initiativ till enskilda samtal med barnen eller
ungdomarna.
Det ska finnas möjlighet till en mjuk utslussning
från ett familjehem med möjlighet att återkomma till
familjehemmet under en utslussningsperiod. Det här
är något som har efterlysts av gruppen ungdomar som
har vuxit upp i familjehem.
När det gäller omhändertagande av barn har vi
också en reservation som handlar om amning, reser-
vation 7. Det gäller barns rätt att bli ammade. I ensta-
ka fall omhändertas nyfödda barn på BB. Efter vad
jag förstår är det bara i vissa kommuner det sker.
Vissa kommuner ställer sig väldigt frågande till det
här. Ett skäl kan vara att socialtjänsten bedömer att
den blivande mamman inte har tillräckliga resurser
för att ta hand om sitt barn. I de fall som jag känner
till har det hänt att mamman har vägrats att amma sitt
barn för att barnet och mamman inte ska knyta an till
varandra. Barnet har tagits ifrån mamman och mam-
man har medicinerats för att man ska stoppa mjölk-
bildningen.
Vi är medvetna om att det är ovanligt att man  gör
på det här sättet, men det förekommer som sagt var.
Vi anser att det är fel mot det nyfödda barnet med
tanke på den kunskap som finns om vikten av att ett
barn ammas. Vi tycker också att det är grymt mot
mamman.
Fru talman! Givetvis står vi bakom samtliga våra
reservationer i det här betänkandet, men jag nöjer mig
med att yrka bifall till reservation 34. Kerstin Maria
Stalin kommer i sitt inlägg att tala om några av Mil-
jöpartiets övriga motionsförslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0817472556307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>163459</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0955/#anf82</protokoll_url_www>
</anforande>
