2348475 GO0955 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:55 Onsdagen den 24 januari 2000/01 55 2001-01-24 00:00:00 Ekonomisk brottslighet 607D46DF-CA92-4389-8FF2-5FEFF561A0C8 57 MÄRTA JOHANSSON (s) s Fru talman! Sedan 1996 får vi varje år en läges- rapport till riksdagen om den ekonomiska brottslig- heten. Då redovisas de åtgärder som vidtagits sedan föregående lägesrapport och vad som planeras för den närmaste framtiden. Hur stor den faktiska ekonomiska brottsligheten är och om den ökar eller minskar vet man inte riktigt, eftersom forskning och djupstudier hitintills inte gjorts. Att få fram den bilden är en av målsättningar- na för 2001. En enkätundersökning gjord av SCB visar att fyra av fem svenskar anser att ekobrottsligheten är ganska eller mycket omfattande. Fem av tio hade under det senaste året kommit i kontakt med människor som sagt att de arbetat svart eller utnyttjat svart arbets- kraft. Ekobrottsmyndigheten gör bedömningen att den ekonomiska brottsligheten inom myndighetens må- lområde omfattar 100-150 miljarder kronor per år och att skatte- och avgiftsfusket står för 75-85 % av detta belopp. Mörkertalet varierar mellan olika typer av ekonomisk brottslighet men bedöms vara störst vad avser den svarta sektorn. Momsfusket, svart ar- bete och oredovisade inkomster är områden som av Ekobrottsmyndigheten bedöms särskilt allvarliga i ett framtidsperspektiv. Nå, hur ska då detta åtgärdas för att förbättra situ- ationen? Bl.a. måste, som i all verksamhet som gäller brott, det brottsförebyggande arbetet utvecklas och intensifieras. Man samlar de erfarenheter som vunnits på området och ger BRÅ tillsammans med Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att utarbeta en mo- dell för ett kommande nationellt brottsförebyggande program mot ekonomisk brottslighet. Ett sådant brottsförebyggande program mot eko- nomisk brottslighet kräver en kartläggning av var bristerna inom lagstiftnings- och kontrollsystemen är som störst. Avsikten är att uppdraget ska ges nu i början av detta år och att det när det är färdigt ska föreläggas riksdagen för godkännande. Ekobrottsmyndigheten, som nu har funnits i drygt två år, har successivt byggt upp sin verksamhet. Alla avdelningar inom myndigheten hanterar nu särskilt kvalificerade ärenden. Man bedriver arbetet i åkla- garledda arbetsgrupper där det ingår poliser, ekono- mer och personer med särskild kompetens på IT- området. Myndigheten har kontinuerliga kontakter med konkursförvaltare för att effektivisera utred- ningsverksamheten. Man har också fördjupat samar- betet med Finansinspektionen, Finanspolisen, skatte- och kronofogdemyndigheter samt utländska myndig- heter för att bättre komma åt gränsöverskridande skattebrott, den s.k. karusellhandeln. Tack vare denna samverkan har lagföringsandelen ökat betydligt. Ekobrottsmyndigheten fick 1998 i uppdrag att bygga upp ett informations- och uppföljningssystem. Målsättningen var att man fr.o.m. i år kan börja upp- byggnaden av en statistikdatabas som ger en verklig- hetsriktig bild av ekobrottsligheten och dess bekämp- ning. I ett första skede avses främst en erfarenhetsin- formation från den operativa verksamheten samt utdrag ur domar i ekobrottsmål och myndighetens egna analyser. De rapporter och analyser som Ekobrottsmyndig- heten ska framställa kommer att tillhandahållas direkt till olika intressenter men också i åklagar- och po- lisväsendets interna informationsnät. Kristdemokraterna har i en reservation pekat på att Ekobrottsmyndigheten inte har tillgång till de polisiära spaningsregistren i sin verksamhet. Ekobrottsmyndigheten har också i sitt remissyttrande över Ekosekretessutredningens förslag pekat på att man behöver ha tillgång till samma verktyg som polisen. Åbjörnsson talade om det också. Utredning- ens förslag behandlas nu i Justitiedepartementet och en proposition är aviserad till den 22 mars enligt propositionsförteckningen, så jag tror inte att vi be- höver vänta så länge. I en motion i anledning av lägesrapporten föreslås att man ska ta fram en åtgärdsplan för att motverka ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Den här frågan har behandlas av den s.k. Branschsaneringsut- redningen som har avlämnat sina förslag till regering- en. Här kan nämnas att Riksskatteverket i samarbete med Ekobrottsmyndigheten bedriver ett projekt för att bekämpa svart arbetskraft inom byggbranschen. En första avstämning av projektet ska göras i höst. Inom ramen för projektet har också en särskild lagstift- ningsgrupp bildats som ska överväga vilka lagänd- ringar som kan behövas för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa denna brottslighet. I Branschsaneringsutredningen behandlades också restaurangbranchen. Här kommer nu en skärpning av lagstiftningen att ske med krav på registrering i kassa- register för alla innehavare av serveringstillstånd. Undantag blir det bara för dem som har tillfälliga serveringstillstånd. Vad gäller penningtvätt har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om en utvidgning av lagstift- ningen att gälla alla företag som yrkesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring. Denna lagstiftning trädde i kraft vid årsskiftet. I reservation 2 från Kristdemokraterna begärs att Ekobrottsmyndigheten ska handlägga allvarliga mil- jöbrottsmål. Enligt den ordning som Riksåklagaren tillsammans med Rikspolisstyrelsen antagit sedan januari år 2000 åvilar det operativa ansvaret samtliga åklagarmyndigheter och ska handläggas av åklagare och poliser med specialistkompetens. Vid särskilt komplicerade miljöbrott kan biträde ges av den sär- skilda enheten vid riksåklagaren. Utskottet har be- handlat denna fråga tidigare och finner inte anledning att ändra detta nu. Jag hörde på radion häromdagen att antalet miljö- brottsanmälningar har ökat betydligt. Den dam som var intervjuad trodde inte att antalet brott egentligen hade ökat utan anmälningsbenägenheten. Rolf Åbjörnsson talade om sin reservation om åklagarmyndigheten och ansåg det vara en vision. Jag tyckte att det var väldigt bra att Rolf Åbjörnsson så att säga tog tillbaka reservationen. Vi har varit helt eniga om att man i så fall måste harmonisera hela straffrätten. Vi har från utskottets sida inte varit be- nägna att göra det och införa någon Corpus Juris. I övrigt gäller att det internationella samarbetet måste intensifieras för att komma åt den ekonomiska brottsligheten. Kapitalet flyttas sekundsnabbt från det ena stället till det andra och göms i de s.k. skattepara- disen. Dessa har hitintills fått vara i fred men kläms nu från två håll. EU-länderna har enats kring en gemensam linje i skatte- och insynsfrågor. Även OECD hotar med straffåtgärder. Man har upprättat en svart lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis. OECD kräver bl.a. att myndigheter ska ha tillgång till uppgifter om ett bolags verkliga ägare och inte bara dess juridiska ombud, vilket är fallet i dag. Man kräver också full- ständiga räkenskaper där myndigheterna har insyn. Länderna måste dessutom vara beredda att lämna ut uppgifter till polis- och skattemyndigheter i andra länder. Oskar Engdahl heter en man vid Göteborgs uni- versitet som nyligen har presenterat en rapport om skatteparadisen. Den rapporten ber jag att få varmt rekommendera. Fru talman! Kampen mot den ekonomiska brotts- ligheten går vidare. Med det jag nu anfört yrkar jag bifall till hemställan i justitieutskottets betänkande och avslag på reservationerna. 0123939426106 N 2010-01-01 00:00:00 163434 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GO0955/#anf57